Miljörapportering – kapitel 26 miljöbalken
Kompletterande vägledning om rapportering av producerat och hanterat avfall
Här hittar du information och stöd gällande rapporteringen av producerat och hanterat avfall i Svenska miljörapporteringsportalen (SMP).
De uppgifter om avfall som tillståndspliktiga verksamhetsutövare lämnar i sina miljörapporter är den viktigaste datakällan för den svenska avfallsstatistiken. Uppgifterna används nationellt och för att Sverige ska kunna rapportera enligt EU:s avfallsstatistikförordning.
Sidan vänder sig till
Tillståndspliktiga verksamheter som omfattas av kravet att rapportera producerat och hanterat avfall enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrift (NFS 2016:8) om miljörapport.
Bra att veta
Denna sida uppdateras löpande.
Lagstiftning, direktiv och vägledning
Föreskrifter om miljörapport:
Föreskrifter om miljörapport, NFS 2016:8
Grundläggande bestämmelser om avfall finns i:
Avfallsförordningen (2020:614) (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Aktuellt
Ändringsföreskrifterna (NFS 2021:9) trädde i kraft 1 januari 2022
2021 beslutades om ändring i föreskrifter (NFS 2016:8) om miljörapport. Ändringsföreskrifterna (NFS 2021:9) trädde i kraft den 1 januari 2022.
Ändringen innebär en ny paragraf 5 k § samt en ny bilaga, bilaga 7 som avser uppgifter om producerade och hanterade mängder avfall.
Den första rapporteringen enligt de nya lydelserna ska göras senast den 31 mars 2023.
Om rapporteringen
Alla miljörapporter ska lämnas elektroniskt via Naturvårdsverkets e-tjänst för miljörapporter, Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Rapporteringen om producerat och hanterat avfall sker via en särskild bilaga till miljörapporten. Rapporteringsbilagan är enbart tillgänglig för de tillståndspliktiga verksamheter som har en verksamhetskod som omfattas av rapporteringskravet.
Introduktionsfilmer
Nedan kan du ta del av två korta introduktionsklipp till rapporteringen om producerat och hanterat avfall.
Verksamheter som producerar avfall
Den här introduktionen riktar sig till verksamhetsutövare som producerar avfall, men som inte behandlar avfall.
Verksamheter som behandlar avfall
Den här introduktionen riktar sig till verksamhetsutövare som behandlar avfall.
Producerat primärt avfall
Verksamhetsutövare som producerar primärt avfall ska lämna uppgifter om det i rapporteringsbilagan. I redovisningen ska avfallskod anges för de avfall som genereras på anläggningen.
Redovisningen ska vara komplett vilket innebär att allt avfall som produceras på anläggningen ska redovisas. Detta innebär att både farligt och icke farligt avfall ska redovisas. Samt att både verksamhetsspecifikt avfall såväl som övrigt avfall, exempelvis förpackningsavfall och kommunalt avfall, ska redovisas.
Källsortering
I de fall det förekommer källsortering på anläggningen ska dessa fraktioner redovisas som producerat primärt avfall. Källsortering, och annan tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit ska inte rapporteras som ”hanterat avfall”.
Hanterat avfall
Verksamhetsutövare som hanterar och behandlar avfall ska lämna uppgifter om det i rapporteringsbilagan. I redovisningen ska hanteringskod och underkod anges för de avfall som hanteras av verksamhetsutövaren. Nedan ges några exempel på hanteringsförfaranden.
Rötning
Rötning av avfall redovisas med hanteringskod R3 och underkod C.
Vid rötning uppkommer rötrester. I de fall rötresten är att betrakta som ett avfall ska den mängden redovisas som ett sekundärt producerat avfall.
Bedömning av när avfall upphör att vara avfall
Även i de fall rötresten inte är att betrakta som avfall, kan det ändå produceras sekundärt avfall i samband med rötning. Exempelvis i form av lakvatten eller rejekt som uppkommer vid siktning.
Gårdsrötningsanläggningar
Det finns rötningsanläggningar (så kallade gårdsrötningsanläggningar) som rötar sin egen gödsel. Denna rötning ska redovisas. Om dessa anläggningar tar emot gödsel eller andra avfall från andra anläggningar ska även denna rötning redovisas.
Kompostering
I de fall komposteringen utgör slutbehandling redovisas hanteringen med hanteringskod R3 och underkod B.
I de fall komposteringen utgör en förbehandling redovisas det som förbehandling. I dessa fall ska hanteringskod R12 eller D8 användas beroende på hur komposten används.
Avfallsförbränning
Förbränning av avfall redovisas med hanteringskod R1 och underkod D i de fall hanteringen utgör återvinning.
I de fall hanteringen utgör bortskaffande redovisas hanteringen med hanteringskod D10 och underkod M.
I vissa förbränningsanläggningar används både avfall och bränslen som inte är avfall. Endast förbränning av avfall ska redovisas som hanterat avfall.
Vid förbränning av avfall produceras sekundärt avfall i form av aska och slagg. Dessa mängder ska redovisas som sekundärt producerat avfall.
Vid samförbränning av avfall och andra bränslen där det produceras avfall i form av aska och slagg som klassificeras som avfall med avfallskoder som börjar på 10 01 kan dessa avfallsmängder redovisas som primärt producerat avfall.
Deponering
Deponering av avfall redovisas med hanteringskod D1 eller D5 och underkod N.
I de fall avfall används som konstruktionsmaterial på deponi redovisas det med hanteringskod R3 eller R5 och underkod E.
Vid deponering av avfall produceras ofta sekundärt avfall i form av lakvatten. Lakvatten ska redovisas som producerat sekundärt avfall. Även hanteringen av lakvattnet ska redovisas.
Andra former av avfallshantering på deponianläggningar
På deponier är det vanligt med flera former av avfallsbehandling, exempelvis sortering, kompostering och lakvattenhantering. Redovisningen ska omfatta all avfallshantering som sker på anläggningen.
Avfallshantering på återvinningscentral (ÅVC)
I de fall en återvinningscentral är tillståndspliktig omfattas verksamheten av rapporteringen.
I de fall hanteringen på återvinningscentralen utgör lagring som en del av att samla in avfall redovisas det med hanteringskod R13 och underkod J i de fall lagringen föregår återvinning. I de fall lagringen föregår bortskaffande redovisas det med hanteringskod D15 och underkod K.
I de fall hanteringen på återvinningscentralen utgör sortering redovisas det med hanteringskod R12 och underkod I i de fall sorteringen föregår återvinning. I de fall sorteringen föregår bortskaffande redovisas det med hanteringskod D13 och underkod I.
Avfallshantering på avloppsreningsverk (ARV)
I de fall ett tillståndspliktigt avloppsreningsverk har en sidoverksamhetskod inom avfallshantering eller biologisk behandling så omfattas verksamheten av rapporteringen. Om avloppsreningsverket omfattas av rapporteringen så ska avfallsredovisningen omfatta allt avfall som produceras och hanteras på anläggningen. Detta innebär att produktion av både farligt och icke farligt avfall ska redovisas. Samt att både verksamhetsspecifikt avfall (rens, sand, slam och så vidare) såväl som övrigt avfall, exempelvis förpackningsavfall och kommunalt avfall, ska redovisas.
Avfallshantering som sker på avloppsreningsverket ska redovisas
Rötning av avfall som sker på anläggningen ska redovisas. Rötning av avfall redovisas med hanteringskod R3 och underkod C. Kompostering av avfall som sker på anläggningen ska redovisas. I de fall komposteringen utgör slutbehandling redovisas hanteringen med hanteringskod R3 och underkod B.
Avfallsklassificerat slam som har producerats vid anaerob behandling av internt uppkommet avloppsslam redovisas som ett primärt producerat avfall. Även rens och sand från sandfång är primärt producerat avfall.
Slam som producerats till följd av anaerob behandling av mottaget avfallssubstrat, exempelvis externt slam eller matavfall, redovisas som producerat sekundärt avfall.
Inom ramen för rapporteringen ”producerat och hanterat avfall” ska slammängderna redovisas i ton och torrsubstanshalten i procent anges. Om ni redovisar slammet i torrvikt ska ni ange torrsubstanshalten 100 procent.”
Förbehandling
Exempel på förbehandling av avfall är sortering, fragmentering och biologisk behandling av förorenad jord. Förbehandling av avfall ger alltid upphov till sekundärt avfall som måste för- eller slutbehandlas.
Om ett avfall förbehandlas på olika sätt på samma anläggning, exempelvis först sorteras och sedan flisas, ska det bara redovisas som förbehandling en gång på anläggningen.
Bildas det lakvatten som en följd av förbehandling är det att betrakta som ett producerat sekundärt avfall.
Nedan ges några exempel på olika typer av förbehandling.
Fragmentering
Metallhaltiga avfall, exempelvis demonterad elutrustning eller uttjänta fordon, behandlas ofta genom fragmentering med efterföljande sortering i olika materialslag. Fragmentering redovisas som förbehandling (hanteringskod R12, underkod I).
Den förbehandlade mängden avfall bör vara lika med producerad mängd sekundärt avfall.
Demontering av uttjänta fordon
Skrotning eller demontering av fordon redovisas som förbehandling (hanteringskod R12, underkod I).
Den förbehandlade mängden avfall bör vara lika med producerad mängd sekundärt avfall. Den verksamhetsutövare som slutbehandlar det sekundära avfallet redovisar den hanteringen i sin avfallsredovisning.
Kompostering av oljeförorenad jord
Kompostering av oljeförorenad jord (17 05 03*) redovisas som förbehandling (hanteringskod R12, underkod I). Den komposterade jorden ska dessutom redovisas som producerat sekundärt avfall (t.ex. 19 13 01* eller 19 13 02).
Den förbehandlade mängden avfall bör vara lika med producerad mängd sekundärt avfall. Den verksamhetsutövare som slutbehandlar det sekundära avfallet, exempelvis genom deponering, redovisar den hanteringen i sin avfallsredovisning.
Krossning och flisning
Flisning eller krossning av avfall inför efterföljande behandling redovisas som förbehandling (R12, underkod I).
Den förbehandlade mängden avfall bör vara lika med producerad mängd sekundärt avfall. Den verksamhetsutövare som slutbehandlar det sekundära avfallet redovisar den hanteringen i sin avfallsredovisning.
Lagring
Lagring av avfall som kan beskrivas med hanteringskod R13 eller D15 ska redovisas. Lagring av avfall redovisas med hanteringskod R13 och underkod J i de fall lagringen föregår återvinning. I de fall lagringen föregår bortskaffande redovisas det med hanteringskod D15 och underkod K.
Tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit är inte ett hanteringsförfarande som behöver redovisas.
Vid lagring av avfall produceras det vanligtvis inte sekundärt avfall.
Lagring eller omlastning
Det finns ingen nedre tidsgräns för vad som anses som lagring. Tidsaspekten kan dock få betydelse i de fall det kan anses vara fråga om omlastning. Vid omlastning, då endast ett byte av transportfordon sker (vid lastbils- eller hamnterminaler och liknande), bör den anses utgöra del av transporten om den sker utan dröjsmål. Lagring av avfall ska redovisas i rapporteringsbilagan. Omlastning av avfall behöver inte redovisas.
Producerat sekundärt avfall
Sekundärt avfall uppkommer från andra avfall i samband med att de behandlas. Sekundärt avfall betecknas ofta med avfallskoder som börjar med 19 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614).
Vid förbehandling av avfall produceras alltid sekundärt avfall, men sekundärt avfall kan även produceras vid slutbehandling av avfall.
Definitioner
Avfallskod
Den sexsiffriga kod som används för att beteckna var och en av de olika avfallstyper som listas och kodas i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614).
Primärt avfall
Primärt avfall är avfall som uppkommer vid exempelvis konsumtion och produktion.
Sekundärt avfall
Sekundärt avfall uppkommer från andra avfall i samband med att de behandlas. Sekundärt avfall betecknas ofta med avfallskoder som börjar med 19 i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614).
Vid förbehandling av avfall produceras alltid sekundärt avfall, men sekundärt avfall kan även produceras vid slutbehandling av avfall.
Exempel på förbehandling av avfall är sortering eller demontering av uttjänta fordon.
Sekundärt avfall som produceras vid slutbehandling är exempelvis aska och slagg från avfallsförbränning.
Det sekundära avfall som produceras vid för- eller slutbehandling måste behandlas vidare genom fortsatt förbehandling eller slutbehandling. Den fortsatta behandlingen kan ske på samma anläggning där avfallet producerades, eller på en annan avfallsanläggning.
Exempel på sekundärt producerat avfall:
Vid slutbehandling av avfall:
- Aska och slagg från avfallsförbränning.
Vid förbehandling av avfall:
- Trä-, plast- och metallavfall samt sorteringsrester som sorteras ut från en blandad avfallsfraktion på en sorteringsanläggning.
- Flisat träavfall (bränslefraktion) som genereras i samband med att träavfall flisas eller krossas.
- Plast- och metallavfall som genereras i samband med demontering av elutrustning eller uttjänta fordon.
Hanteringskod och underkod
Hanteringskod är en kod som beskriver det återvinnings- eller bortskaffandeförfarande som ett avfall genomgår. Koderna börjar med antingen R, för återvinning, eller D, för bortskaffande, följt av ett ordningstal, som med utgångspunkt i bilaga 1 och 2 till avfallsförordningen (2020:614) ytterligare specificerar aktuellt förfarande.
För statistikändamål innehåller dock dessa koder inte tillräcklig information för att kunna klassificera avfallshanteringen i enlighet med de krav som finns. Varje R- eller D-kod behöver därför kompletteras med en underkod som närmare beskriver behandlingsförfarandet.
En komplett lista över alla kombinationer av hanteringskod och underkod finns i bilaga 1 tabell 2 i: NFS 2020:5 Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (naturvardsverket.se)
Underkod | Beskrivning underkod |
---|---|
A | Konventionell materialåtervinning |
B | Biologisk behandling kompostering |
C | Biologisk behandling rötning |
D | Förbränning med energiåtervinning |
E | Återvinning som konstruktionsmaterial |
F | Annan återvinning |
G | Återfyllning |
H | Markspridning |
I | Förbehandling och sortering |
J | Lagring före återvinning |
K | Lagring före bortskaffande |
L | Omförpackning |
M | Förbränning utan energiåtervinning |
N | Deponering |
O | Annan bortskaffning |
Torrsubstanshalt
För avfallskoder som avser vissa typer av slamavfall ska torrsubstanshalten anges. Med torrsubstanshalt menas den andel av avfallet som utgör avfallets torrvikt, det vill säga avfallets avvattnade massa.
Uppgifterna om torrsubstanshalt är viktiga för den svenska avfallsstatistiken. I de fall verksamhetsutövaren saknar uppgifter om torrsubstanshalt, kommer det vid den första rapporteringen 2023 inte att vara tvingande att ange torrsubstanshalt.