Vägledning

Miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken

Vindsnurror på fält.

Befolkning och hälsa inom strategisk miljöbedömning

Granskad: ‎den ‎17‎ ‎augusti‎ ‎2023

I en miljöbedömning ska effekter på befolkning och människors hälsa bedömas. Här ger vi stöd hur begreppen kan tolkas och vad som bör vägas in i bedömningen.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av strategiska miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Alla de delar av miljön som listas i 6 kap. 2 § miljöbalken är inte relevanta att beskriva och bedöma för alla verksamheter eller åtgärder, planer och program. Det är därför viktigt att göra en lämplig avgränsning så att miljöbedömningen fokuseras till de miljöaspekter som är relevanta. Detta görs i undersökningen om betydande miljöpåverkan och genom avgränsningssamrådet.

Vägledningen nedan handlar om de fall där befolkning och hälsa bedöms vara relevanta miljöaspekter att bedöma.

Bestämmelser

Effekter på befolkning och människors hälsa ingår i definitionen av miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken. I författningskommentarerna, i Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 185, anges att befolkning och människors hälsa ska sättas i samband med de andra uppräknade delarna av miljön. Det rör sig om miljörelaterade hälsofrågor (t.ex. trafikbuller och luftföroreningar). Miljöeffekter omfattar effekter på hälsan hos en befolkning samt fördelningen av dessa effekter inom befolkningen. I förhållande till verksamheter och åtgärder är kopplingen till befolkning ny och tillgodoser krav i artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet.

Strategisk miljöbedömning

Vid en bedömning av om planen eller programmet utgör betydande miljöpåverkan ska riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter vägas in. (miljöbedömningsförordningen § 5) 

Kriterier för betydande miljöpåverkan

Specifik miljöbedömning

Vid en bedömning av om verksamheten eller åtgärder utgör betydande miljöpåverkan ska risker för människors hälsa vägas in (enligt miljöbedömningsförordningen § 11).

Beslut om betydande miljöpåverkan

Begreppen hälsa och folkhälsa

Följande definitioner är hämtade från Folkhälsomyndighetens rapport om definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsaEn sammanställning inom ramen för Miljömålsrådet 14 september 2018, Folkhälsomyndigheten

Definitioner, mål, ramverk och uppföljningssystem för miljörelaterad hälsa (Rapport på folkhalsomyndigheten.se)

Definition av hälsa:

”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller svaghet."

Definition av folkhälsa:

"Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt." 

Mål för folkhälsa

Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att:

”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”

Delmål för hälsa i generationsmålets delmål:

”Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas”

Andra viktiga mål för hälsa är folkhälsans 8 målområden som du kan läsa mer om på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Viktiga mål för hälsa (Folkhälsomyndigheten.se)

En miljöbedömning kan bidra till målen genom att främja och förbättra förhållanden som råder idag och som påverkar människors hälsa negativt. Därför är det av stor vikt att förslag till åtgärder och markanvändning som föreslås ska bidra positivt till olika miljömål och mål om människors hälsa. En miljöbedömningsprocess ska inte bara undvika faktiska negativa konsekvenser för människors hälsa utan också främja positiva effekter. Det kan handla om alternativa lösningar som kan bidra till att det finns tillgång till bostadsnära natur, friluftsliv, goda ljudmiljöer, tillräckligt stora skolgårdar för barns utveckling, gång- och cykelvägar, frisk luft etc.

Friluftsliv för god folkhälsa

Hälsopåverkan i olika grupper i befolkningen

Hälsan är ojämlikt fördelad i befolkningen. Vissa grupper i befolkningen har av olika skäl sämre förutsättningar för god hälsa och är därför också känsligare för ytterligare påverkan. Det innebär att en miljöbedömning kan behöva belysa hur konsekvenser för hälsan kan se olika ut för olika grupper i befolkningen

När det gäller beskrivning och bedömning av befolkning och hälsa görs ingen skillnad i författningskommentarerna om det är en strategisk eller en specifik miljöbedömning. I all miljöbedömning bör hälsa integreras i planeringsprocessen för att förebygga negativa konsekvenser. Däremot kan det beroende på detaljeringsgraden för den aktuella verksamheten eller planen/programmet finnas en skillnad i vilket underlag som är rimligt att begära i dessa frågor.

I strategiska planer kan hälsoaspekter behöva bedömas genom att arbeta med mål under processen och inom ramen för alternativgenerering. I redovisningen i miljökonsekvensbeskrivningen behöver det synliggöras var det uppstår konflikter och oönskade miljöeffekter till följd av planeringen och förslag på åtgärder för att motverka dessa. I miljöbedömningen behöver hänsyn tas till att det råder ojämlikhet i hälsa i befolkningen till följd av att olika grupper i samhället har systematiskt olika livsvillkor och levnadsvanor. Det är viktigt att analysera och synliggöra sådana skillnader för att kunna bedöma graden av påverkan på exempelvis, barn, äldre och socioekonomiskt svaga, och för att kunna bidra till att öka jämlikheten i hälsa.

Frågor som är aktuella att ställa och besvara i den strategiska miljöbedömningen är:

  • Får åtgärden olika konsekvenser för olika grupper i befolkningen?
  • Är det samma grupper i befolkningen som drabbas av flera olika typer av miljöpåverkan?

I en tillståndsansökan för en verksamhet/åtgärd handlar hälsoaspekterna ofta om att beskriva lokala effekter från verksamheten. Exempelvis kan det innebära att man beskriver hur tillgängligheten påverkas till ett närliggande rekreationsområde av ett förslag till åtgärd eller hur bullerstörning och luftföroreningar drabbar de närboende. Sådan typ av påverkan kan ha särskilt stor betydelse för vissa grupper i befolkningen som exempelvis barn, kroniskt sjuka eller personer med funktionsvariation.

I ett rättsfall i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD 2017:29), uppges att även den psykiska oro som en åtgärd kan ge upphov till ska beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Hälsa och befolkning i bedömning av betydande miljöpåverkan

Enligt miljöbedömningsförordningen (§ 5 resp. 11) ska risker för människors hälsa vägas in vid bedömning av om en verksamhet utgör betydande miljöpåverkan för både planer och program samt för verksamheter och åtgärder.

När beskrivning och bedömningen av miljöpåverkan görs av en planerad åtgärd eller förändrad markanvändning ska det vara möjligt att förstå de faktiska konsekvenserna för enskilda människor eller för olika grupper i befolkningen. Det innebär att det inte räcker att endast redovisa hur och om olika riktlinjer eller mål klaras även om dessa ger ett bra underlag till att bedöma konsekvenserna. Miljöbedömningsprocessen och miljökonsekvensbeskrivningen bör därför präglas av att vara transparent och tydliggöra hur olika delar av befolkningen påverkas i olika hög grad av olika alternativ och förslag till lösningar.

Exempelvis räcker det inte med att redovisa att bostäder på en viss plats, eller planer för en ny väg innebär att riktvärden för buller klaras, eftersom vissa riktlinjer tillåter sådana bullernivåer som kan vara skadliga och innebära negativ påverkan på människors hälsa.

Environmental noise guidelines for the European Region: executive summary (who.int)

Miljöbedömningen ska bedöma och redovisa vilka konsekvenserna blir av att människor utsätts för en viss bullernivå till följd av placeringen av bostäderna eller från den planerade vägen. Dessutom kommer vissa befolkningsgrupper att påverkas i högre grad av höga bullervärden till följd av andra faktorer som gör att de är extra sårbara. Det kan röra sig om att de också utsätts för annan påverkan som luftföroreningar, brist på grönområden och goda ljudmiljöer för återhämtning, vilket är exempel på kumulativ påverkan .

Kumulativa effekter

Miljöbedömningens roll är att redovisa vilka konsekvenser en plan eller en verksamhet ger upphov till för hälsan i befolkningen och för olika grupper i befolkningen.

Hälsa och befolkning under miljöbedömningsprocessen

Nedan följer förslag på frågor som kan ställas i undersökningen om betydande miljöpåverkan och under miljöbedömningsprocessen för att bidra till att påverkan på olika aspekter av hälsa finns med i bedömningen.

Undersökning om betydande miljöpåverkan

  • Påverkar planen/programmet förutsättningar för människors hälsa? Positivt/negativt? På kort/medellång/lång sikt? Direkt/indirekt?
  • Finns det delar av befolkningen som i högre grad har ohälsa eller kan förväntas bli extra utsatta till följd av planen/verksamheten?
  •  Kommer planen/programmet eller verksamheten att påverka strukturer och miljöer som är extra värdefulla för att bidra positivt till människors hälsa, exempelvis grönska för temperaturreglering i täta stadsmiljöer, närhet till rekreation, gång- och cykelvägar?

Avgränsning

  • Vilka är de bästa metoderna, verktygen och perspektiven för att kunna förstå och bedöma centrala frågor kopplade till hälsa och befolkning i den här miljöbedömningen?
  • Inför avgränsningssamråd, vilka är de centrala myndigheterna och aktörerna med intresse för folkhälsoaspekter och hur kommer de att involveras i processen? Vilket underlag behöver de inför samrådet så att deras kunskap kan komma till bäst nytta?
  • Vilka tidshorisonter är centrala att beakta i den här planen/programmet eller verksamheten/åtgärden? I vilka faser kommer påverkan att vara störst? I byggskedet, under driften eller långsiktigt?
  • Hur ser sammanhanget ut för hälsofrågor i den här planen/programmet eller verksamheten? Vilka belastningar finns och behöver minska?
  • Vilka är målen? Hur kan förslaget bidra till att nå målen för hälsa?
  • Vad i planen/programmet eller verksamheten är det som i huvudsak genererar positiv/negativ påverkan på människors hälsa?

Alternativ

  • Hur minskar alternativet/förslaget befintlig negativ påverkan på hälsa? Hur förebygger förslaget ytterligare negativa hälsoeffekter?
  • Vilka alternativ kan hantera och/eller förebygga effekter?
  • Hur påverkar förslaget hälsoaspekter för redan utsatta befolkningsgrupper?
  • Finns det alternativ som ger synergier och undviker målkonflikter
  • Vilket/vilka alternativ kan bidra till uppfyllelse av de folkhälsopolitiska målområdena? Hur kan positiva effekter på hälsan säkerställas och maximeras?

Samråd

  • Inbjuder samrådsunderlaget till diskussion om svåra ställningstaganden och möjlighet att bidra med exempelvis lokal kunskap?
  • Är samrådet inkluderande och tillgängligt för alla?

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla:

  • Aktuella och relevanta förhållanden när det gäller hälsoläget och vad det kan förväntas innebära inom planens/programmets eller verksamhetens geografiska område.
  • En redovisning av vilka metoder och förutsättningar som använts vid bedömningen av hälsoläget och för att bedöma konsekvenser, i synnerhet för förutsättningarna för jämlik hälsa
  • En beskrivning hur osäkerheter har hanterats i bedömningen
  • Ett underlag som möjliggör att ett relevant och effektivt samråd kan hållas 
  • En beskrivning av hur planen eller programmet bidrar till och/eller motverkar det nationella målet för folkhälsopolitiken om en god och jämlik hälsa (se länk nedan) samt relevanta lokala, regionala, nationella och internationella hälsorelaterade samhällsmål
  • Alternativ som bidrar till att uppfylla hälsomål och miljömål
  • En redovisning av hur planen/programmets eller verksamhetens hälsopåverkan ska följas upp

Särskild handling ska innehålla (avser strategisk miljöbedömning, kap 6 §12)

  • hur hälsoaspekter har integrerats i planen/programmet eller i verksamheten
  • hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
  • vilka skäl som finns för att anta planen eller programmet i stället för de alternativ som övervägts och
  • vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför

Uppföljning/övervakning

Hur kommer de betydande effekter som rör hälsopåverkan övervakas?

Metoder

Metoder för bedömning och redovisning av påverkan

Detta avsnitt om metoder för att bedöma hälsoaspekter kommer att kompletteras.

En viktig metod för att arbeta med hälsokonsekvenser är hälsokonsekvensbedömningar (HKB). HKB är en kombination av metoder och verktyg för att på ett systematiskt sätt bedöma vilka möjliga effekter politiska beslut, policies, planer, program eller projekt har på hälsan i en befolkning samt fördelningen av dessa effekter inom olika grupper i befolkningen. Syftet med en HKB är att:

  • förbättra kvaliteten i beslut som rör policyfrågor genom att ta fram underlag och ge rekommendationer som på ett transparent sätt ökar möjligheterna till positiva hälsoeffekter och som minskar riskerna för negativa hälsoeffekter
  • göra dem som berörs av beslutet delaktiga i processen

Hälsokonsekvensbeskrivningar utgör ett värdefullt underlag som kan användas i arbetet med miljöbedömningen.

En annan metod som inte endast berör hälsoeffekter är barnkonsekvensanalyser (BKA). BKA kan användas som underlag för bedömningar som görs i miljöbedömningen.

Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga (pdf på barnombudsmannen.se)

Naturvårdsverket har tagit fram den här vägledningen efter samråd med Folkhälsomyndigheten. Mer om mål för folkhälsa och om hälsans fördelning i befolkningen finns hos Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsopolitikens mål (Folkhalsomyndigheten.se)

Mer information

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.

Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.

När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
  3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
    a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
    b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
    c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
  4. Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.

Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.

När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.

Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.

Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1 

Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.

För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.

De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.

Sektorslagstiftning

För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning som ger en bakgrund till det nya kapitel 6 i miljöbalken.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning om nyheterna i kapitel 6 i miljöbalken.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

Underlaget

Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar

Miljöbedömningsförordningen 

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.