Vägledning

Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken

Flygbild över jordbrukslandskap med vindkraftverk, Eslöv, Skåne

Kumulativa effekter inom specifik miljöbedömning

Granskad: ‎den ‎11‎ ‎april‎ ‎2023

Effekter från flera källor kan samverka och bidra till kumulativa effekter. Dessa ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljöbedömning.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifik miljöbedömning enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Att bedöma kumulativa effekter ingår i att bedöma miljöeffekter. Miljön påverkas ständigt av en mängd samverkande faktorer. Med stöd av bedömning av kumulativa effekter går det att nå längre i bedömningen av de förväntade samlade miljöeffekterna av en åtgärd eller plan.

Bestämmelser i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen

Kumulativa effekter lyfts fram särskilt i både i 6 kap. miljöbalken samt på flera ställen i miljöbedömningsförordningen. I 6 kap. 2 § miljöbalken anges vad som menas med miljöeffekter i 6 kap. miljöbalken och tillhörande föreskrifter. Följande effekter omfattas av definitionen av miljöeffekter:

  • direkta eller indirekta effekter, som är
  • positiva eller negativa
  • tillfälliga eller bestående, som är
  • kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår
  • på kort, medellång eller lång sikt.

Olika typer av kumulativa effekter

Kumulativa effekter uppstår när flera olika effekter samverkar med varandra. Det kan handla om att olika typer av effekter från en och samma verksamhet samverkar eller att effekter från olika verksamheter samverkar (Prop 2016/17:200, s 185). Exempelvis kan både buller och luftföroreningar innebära hälsoeffekter. Ett annat exempel kan vara när en skyddsvärd naturmiljö påverkas både av utsläpp till vatten och av att markyta tas i anspråk.

Kumulativa effekter kan beskrivas som effekter som samverkar på olika sätt. De kan vara antingen additiva, synergistiska eller motverkande. I bilden nedan beskrivs de olika typerna av kumulativa effekter. Exemplet visar effekt A (blå) och effekt B (gul). I de andra staplarna visas hur de olika staplarna samverkar additivt, synergistiskt eller motverkar varandra.

En additiv effekt uppstår när två eller flera effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av de individuella effekterna. Detta kan exempelvis handla om ett grundvattenuttag ur en och samma grundvattenreservoar. Effekten av uttaget blir lika stort som summan av de båda uttagen.

En synergistisk effekt är en effekt där kombinationen blir större än summan av de enskilda aktiviteterna. Detta kan exempelvis vara ett utsläpp av både näring och varmvatten till ett vattendrag. Kombinationen av dessa orsakar en algblomning och en minskad syrehalt som är större än den additiva effekten av var och en för sig.

En motverkande effekt innebär att effekterna från fler än en aktivitet är minde än summan av var och en. Ett exempel på det är buffrande lösningar då ett basiskt utsläpp kan motverka ett utsläpp som är försurande. Grundtanken är dock att utsläpp alltid bör begränsas så långt som möjligt även om utsläppet emellanåt kan motverka negativa effekter från annat utsläpp.

Exempel på kumulativa effekter

Kumulativa effekter är särskilt viktiga att hantera i planer och program på övergripande nivå och för långsiktiga planer. Inte minst kommer effekter som beror av ett förändrat klimat att bli nödvändiga att relatera till i miljöbedömningen. Vilka klimatscenarier som bedömningen behöver utgår ifrån i nuläge och framskrivet läge, nollalternativet, blir en central fråga för bedömningen. Andra effekter är sådana som beror av övergripande strukturer och som behöver hanteras i tidiga och strategiska planer och program, som exempelvis grön infrastruktur, möjligheten att ta hand om stora mängder vatten eller brist på vatten med mera där kumulativa effekter får långtgående konsekvenser i tid och rum.

För planer och program på mer detaljerad nivå kan kumulativa effekter ha stor betydelse vid exempelvis förtätningsprojekt i redan påverkad stadsmiljö. Det kan handla om gator som med fler byggnader motverkar luftens rörelser och som därför bidrar till ökade luftmiljöproblem, ökade bullernivåer och därmed till konsekvenser för hälsan hos befolkningen. Förtätning kan samtidigt påverka möjligheten att ta hand om dagvatten och hantera översvämningar när ytan för detta minskar. I kombination med att närheten till grönytor försvinner ökar också risken för hälsoproblem när områden för återhämtning och läkning saknas. Ett annat exempel kan handla om allmänhetens tillgång till stränder där planerad bebyggelse på så kallade lucktomter gör att fri passage kan hindras. Den först planerade bebyggelsen sätter på så sätt ramarna för vad som kan byggas i senare skeden.

Bedömning av kumulativa effekter kan också vara helt centrala för att bedöma om en verksamhet kan tillåtas på en plats och vilka villkor som behöver föreskrivas.Det kan till exempel handla om att ett vattenområde redan är belastat av näringsämnen eller föroreningar. Den sökta verksamhetens miljöeffekter på recipienten behöver då bedömas tillsammans med miljöeffekter från andra verksamheter med mera för att bedöma vilka ytterligare utsläpp eller störningar som kan tillåtas etc.

Bedömning av kumulativa effekter

Underlag

Identifiering och bedömning av kumulativa effekter är en del i att identifiera och bedöma miljöeffekter. För att bedöma miljöeffekter och därmed också kumulativa effekter behövs kunskap om miljöförhållanden, vilka förändringar som pågår och kommer ske i miljön med mera. Länsstyrelsen tillhandahåller planeringsunderlag enligt 3 kap. 12 § miljöbalken för den som ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Länsstyrelserna har därför i samråd med andra myndigheter tagit fram en portal, planeringskatalogen, som listar information relevant vid till exempel samhällsplanering. I planeringskatalogen finns metadata och länkar till geografisk information, kunskaps- och planeringsunderlag. Allt kategoriserat efter sakområde. Underlagen är en viktig kunskapskälla för bedömning av kumulativa effekter. Länsstyrelsen och kommunen som har tillsynsansvaret för olika typer av verksamheter är också bra ingångar för information och råd kring befintliga miljötillstånd.

GIS-vägledning

Planeringskatalogen

En annan betydelsefull källa till kunskap för att kunna bedöma kumulativa effekter är samråd. Ta tillvara samrådstillfällena med myndigheter, allmänhet, intresseorganisationer och verksamhetsutövare för att få mer och lokal information och kunskap om pågående verksamheter, om markanvändning, översvämningsrisker med mera. På det sättet ökar möjligheten att få allsidig kunskap om det befintliga miljötillståndet, om intilliggande verksamheter, och effektiva åtgärder kan diskuteras tillsammans med andra verksamhetsutövare.

Att bedöma miljöeffekter steg-för-steg

Det finns exempel i forskningsartiklar och konsultrapporter om mer eller mindre komplexa metoder för att bedöma kumulativa effekter i särskilda situationer, se referenslista nedan. Här presenterar vi en förenklad och generell arbetsgång (steg 1-4) som bygger på dessa metoder för att identifiera och bedöma kumulativa effekter. Arbetsgången vi beskriver ska inte ses som en heltäckande manual som säkerställer att alla relevanta kumulativa effekter identifieras, utan som en hjälp i arbetet med att identifiera och bedöma kumulativa effekter.

Steg 1-3 beskriver de steg som är generella för miljöbedömningsprocessen, med tillägget i steg 4 för bedömningen av de kumulativa effekterna. Följande fyra steg beskrivs nedan:

  1. Avgränsning
  2. Beskrivning av förhållandena på platsen med omnejd
  3. Identifiera och bedöm ”separata” effekter
  4. Identifiera och bedöm kumulativa effekter

Det kan vara viktigt att lägga tid på arbetet med avgränsning så att fokus och fördjupning hamnar på de aspekter som bidrar till betydande miljöpåverkan. Avgränsningen kan behöva ses över och tydliggöras och motiveras under processens gång. Vid samråd kommer ofta ny kunskap fram som behöver tas om hand och tillåtas påverka avgränsningen av vad som kan innebära betydande miljöpåverkan.

Det är sällan möjligt eller lämpligt att helt separera steg 3 från steg 4. De stegen kommer många gånger att behöva gå in i varandra.

Arbetet med att identifiera och bedöma kumulativa effekter är centralt redan i inledande skeden av miljöbedömningen när bedömning av betydande miljöpåverkan ska göras. I undersökning enligt 6 kap. 6 § respektive 24 - 25 §§ miljöbalken behöver alltså steg 1-4 genomföras men noggrannheten i bedömningarna är inledningsvis mer översiktlig för att senare förfinas efter hand under miljöbedömningen och inför framtagande av miljökonsekvensbeskrivning.

I Naturvårdsverkets handbok 2017:1 om prövningar och tillsyn i Natura 2000 finns ytterligare vägledning om kumulativa effekter.

Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-området – Handbok

Inledningsvis är det lämpligt att göra ett första förslag till geografisk avgränsning av ett utredningsområde inom vilket beskrivningen av miljöförhållandena ska göras (steg 2). Det är lämpligt att ta till ett lite större geografiskt område än det förväntade influensområdet, det vill säga inom det område som miljöeffekter kan förväntas uppstå från aktuell plan, program, verksamhet eller åtgärd. Influensområdets och därmed också utredningsområdets storlek beror på projektets eller planens karaktär, de förväntade effekternas karaktär och vad som berörs. För biologisk mångfald kan den geografiska avgränsningen av utredningsområdet exempelvis innefatta arters habitat eller ekosystem. För ytvatten kan omfattningen på avrinningsområdet påverka avgränsningen av utredningsområdet.

Vid sidan om geografisk avgränsning är det också relevant att bestämma en tidsmässig avgränsning. Miljöeffekter ska enligt 6 kap. 2 § miljöbalken beskrivas för kort, medellång och lång sikt. Hur tidsspannen bör definieras varierar beroende på vilken effekt det är fråga om och det får bedömas från fall till fall. Exempelvis tar bildande av grundvatten tid, och klimatförändringar kommer att få effekter under lång tid framöver. Samtliga relevanta tidshorisonter bör redovisas från kort till lång sikt och både övergående och bestående effekter behöver finnas med i bedömningen. Osäkerheten i bedömningar ökar normalt med ökad tidshorisont, men egentligen finns ingen bortre tidsgräns.

I ett andra steg efter avgränsning är det lämpligt att beskriva miljöförhållandena inom det avgränsade utredningsområdet. När beskrivningen görs behöver såväl de fysiska förutsättningarna och andra påverkansfaktorer som förändrar platsen med omnejd på kort och lång sikt synliggöras. En beskrivning av vilka egenskaper som kännetecknar just det här landskapet gör det lättare att förstå vilka värden det rymmer och hur sårbart det är för olika typer av förändringar. För att kunna göra den här nulägesbeskrivningen av platsen/landskapet är det lämpligt att använda sig av en metod som stöd för arbetet, exempelvis en landskapskaraktärsanalys. Det finns gott om värdefulla kunskaps- och planeringsunderlag som kan underlätta arbetet med att beskriva platsen med omnejd, exempelvis handlingsplaner för grön infrastruktur, naturvärdesinventeringar, kulturmiljöanalyser etc.

GIS-vägledning

Nedan är exempel på frågor som kan användas som en hjälp i arbetet med att beskriva nuläget och platsen med omnejd. Observera att frågorna inte är en heltäckande checklista utan de är just bara exempelfrågor.

Platsen/landskapet – identifiera värden

  • Vilka värden finns?
    - En utgångspunkt är de delar av miljön som listas i 6 kap. 2 § miljöbalken (befolkning och människors hälsa, biologisk mångfald, mark, jord, vatten, luft, landskap, bebyggelse, kulturmiljö och hushållning med resurser med mera). Tänk på att listan inte är uttömmande utan att det kan finnas andra delar av miljön som påverkas och att sambanden är viktiga att beskriva.
    - Avgränsningen av kartläggningen bör inte vara så snäv att den endast omfattar skyddade eller utpekat skyddsvärda områden. Tänk gärna bredare, exempelvis vilka värden finns i vardagslandskapet, var finns förutsättningar för ekosystemtjänster.

 Om ekosystemtjänster

Platsen/landskapet – identifiera miljötillståndet 

Identifiera befintliga miljöproblem och pågående förändringar, förhållande till miljökvalitetsmål och agendamål.

  • Finns föroreningar i mark, vatten och luft?
  • Finns pågående processer på platsen med omnejd som förändrar dess kvalitet positivt eller negativt? (Det kan handla om en mängd saker såsom förändrat jord- eller skogsbruk, förändrat besökstryck, förändrad artsammansättning till följd av förändrad närings- eller vattentillgång eller dylikt).
  • Vilka störningar finns i form av buller, vibrationer, ljus eller liknande
  • Hur ser den gröna infrastrukturen ut? Finns till exempel barriärer eller svaga länkar i landskapet för människor eller biologisk mångfald?
  • Vilka verksamheter finns, pågående markanvändning etc?Tänk på att influensområdet ibland kan vara stort eller långsträckt. För att exempelvis fånga upp kumulativa effekter av utsläpp till samma recipient kan identifiering behöva ske på stora avstånd från den nu aktuella planen/verksamheten/åtgärden.
  • Vilka bor eller vistas på platsen/landskapet?
  • Med mera

Platsen med omnejds sårbarhet

  • Hur utsatt och känsligt är platsen/landskapet för klimatförändringar?
  • Utifrån värden och befintliga miljöproblem – bedöm platsens (inklusive dess befolknings) sårbarhet för förändringar, (som exempelvis ökade trafikmängder, störningar, barriärer) (Se sidan om "Befolkning och människors hälsa")
  • Utifrån värden och befintliga miljöproblem – bedöm platsens/landskapets robusthet (resiliens) för förändringar. (Se även sidan om klimat)

Framskrivet nuläge

Kunskapen om nuläget ligger till grund för att beskriva det framskrivna nuläget (nollalternativet) som behövs i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. Se även sidorna om nuläge och framskrivet nuläge:

Nuläge och framskrivet nuläge för specifik miljöbedömning

Det tredje steget i arbetsgången handlar om att identifiera och bedöma miljöeffekter. Miljöeffekterna från den verksamhet/åtgärd som planeras alternativt från den plan/program som undersökningen eller miljöbedömningen gäller behöver identifieras och bedömas. Effekterna kan vara direkta eller indirekta, positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående. Bedöm effekter för de tidshorisonter som har bestämts under avgränsningen (steg 1).

När effekterna från planen, programmet, verksamheten eller åtgärden har identifierats och bedömts är påverkansområdet avgränsat. Då är det möjligt att också identifiera och bedöma miljöeffekter från annat som kan ge effekter inom påverkansområdet. Även här gäller att effekter omfattar direkta och indirekta, positiva och negativa samt tillfälliga och bestående effekter. I dessa steg bör det ingå att bedöma effekter för de tidshorisonter som har bestämts under avgränsningen (steg 1). Både pågående och tillståndsgivna men ännu inte pågående verksamheter och åtgärder tas med i analysen. Miljöeffekter från fastställda/antagna planer och program behöver också ingå. Ibland kan olika scenarios utifrån olika osäkerheter behöva tas fram för att kunna göra en bedömning av vad som faktiskt kan komma att genomföras.  Detsamma gäller miljöeffekter från andra pågående eller kommande förändringar på platsen/landskapet som har identifierats under steg 2, till exempel effekter av klimatförändring, motiverade antaganden kring ändrad skötsel av skogs- eller jordbruksmark som bland annat kan ge effekter för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

När effekterna både från det aktuella projektet och från annat som ger effekter inom påverkansområdet, är identifierade och bedömda individuellt kan steg 4 ta vid (att väga samman effekterna, det vill säga att bedöma de kumulativa effekterna).

När bilden är tydlig över hur olika delar av miljön påverkas dels av den aktuella åtgärden eller föreslagna markanvändningen dels av annat i påverkansområdet bör effekterna sättas i relation till varandra för att det ska vara möjligt att bedöma kumulativa effekter av de enskilda effekterna. Till hjälp finns olika typer av checklistor och matriser som kan användas som stöd för att påminna om alla olika sätt som miljön samvarierar och hänger ihop. Matriser och tabeller behöver sedan kompletteras med olika typer av kunskap för att komma fram till vilken kumulativ påverkan som kan uppstå.  

Är effekterna additiva, synergistiska eller motverkande? För olika miljöaspekter krävs olika metoder för att bedöma kumulativa effekter. Varje miljöaspekt i sig är mångfacetterad. När till exempel biologisk mångfald riskerar att påverkas kan det ske på flera nivåer – en bedömning av påverkan kan därför ibland behövas för såväl habitat, art som gennivå, och olika arter påverkas olika beroende på typ av störning. Två eller flera effekter kan medföra en möjlig kumulativ effekt även inom aspekten biologisk mångfald. Gränsdragningen mellan miljöaspekterna, exempelvis påverkan på kulturmiljö och landskap är inte definitiv, utan det finns överlapp mellan dem. 

I omfattande åtgärder och stora projekt kan det vara värdefullt att använda sig av multikriterieanalyser för bedömning av kumulativa effekter, se exempelvis Pavlickova, K. och Vyskupova, M, 2015 i referenslistan. 

Beskriv och bedöm de konsekvenser som de kumulativa effekterna medför 
Det finns olika sätt att redovisa de miljöeffekter som en åtgärd eller föreslagen markanvändning kan medföra. Ibland är det enkelt att redovisa i tabellform som en jämförelse mellan olika alternativ. Ibland är det bättre med kartor och GIS som redovisar utbredningsområden. Andra aspekter mår bättre av före/efterbilder eller av kvalitativa beskrivningar. Gemensamt för samtliga redovisningssätt är att redovisningen av hur bedömningen har gjorts behöver framgå, liksom på vilka underlag den vilar. 

När beskrivningen av de kumulativa effekterna är genomförd kan det vara lämpligt att ta hjälp av miljökvalitets- och Agenda 2030-mål för att bedöma i vilken utsträckning förändringen bidrar till att främja hållbar utveckling. Påverkar planen målen i positiv riktning eller motverkas något eller flera mål av verksamhet eller plan? Kan andra alternativ bättre leda till hållbarhet? Vilka åtgärder krävs för att minska risken för negativa effekter? 

Om osäkerhet i bedömningen:

- Försiktighetsprincipen gäller
- Dokumentera hur osäkerheten i bedömning och underlag har hanterats
- Gör en bedömning av behovet av hänsynsåtgärder om osäkerheterna i underlaget för effektbedömningen är stora och kan leda till betydande miljöpåverkan

Troligen behöver du repetera steg 3 och 4 ovan.

Ansvar för kumulativa effekter

Det är inte alltid enkelt att veta hur ansvaret för summan av de miljöeffekter som uppstår till följd av flera verksamheter fördelar sig. I miljöbedömning ingår att identifiera, bedöma och beskriva kumulativa effekter och med det följer ett ansvar för att ta in kunskap så att miljöeffekter från andra verksamheter med mera kan identifieras, bedömas och beskrivas. Tillsynsmyndigheterna kan vara en hjälp här.

Berörs en känslig recipient krävs större ansträngning för att få fram den här typen av uppgifter. Med detta utredningsarbete följer inte ett ansvar för att hindra, motverka eller avhjälpa negativa miljöeffekter från andra verksamheter. För att undvika negativa miljöeffekter eller stärka positiva miljöeffekter kan det dock ibland vara mer effektivt att genomföra åtgärder riktade mot annan påverkan på platsen eller omgivningen än det egna projektet.

Praxis avseende kumulativa effekter

Naturvårdsverket har gjort en mindre praxisgenomgång som inneburit att vi analyserat domar om kumulativa effekter. Nedan beskrivs tre exempel från denna genomgång där kumulativa effekter varit avgörande i bedömningen av verksamheten eller åtgärden. Dessa handlar om:

  • Otillräcklig beskrivning
  • Begränsning av verksamheten
  • Inget tillstånd till följd av kumulativa effekter

Otillräcklig beskrivning

En otillräcklig beskrivning av kumulativa effekter kan innebära att det inte går att pröva en verksamhet eller åtgärd i sak utan att ansökan avvisas. Av EU-rättslig praxis framgår det att det är nödvändigt att miljökonsekvensbeskrivningen innehåller uppgifter om de kumulativa effekterna. Det ska vara möjligt att ta ställning till den samlade påverkan som kan uppstå på den skyddade miljön (jfr. t.ex. EU-domstolens dom den 21 september 1999 i mål C-392/96, Kommissionen mot Irland).

Ett exempel på ett fall när ansökan avvisats på grund av att det saknades en beskrivning av de kumulativa effekterna är Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål om anläggande av erosionsskydd inom Natura 2000-området Klarälven (MÖD 2014:46). Domstolen ansåg att miljökonsekvensbeskrivningen och det kompletterande underlaget inte var tillräckligt för att möjliggöra en bedömning av den samlade påverkan som tidigare, nu ansökta och planerade erosionsskydd hade på den skyddade miljön. Därför kunde inte ansökan ligga till grund för ett ställningstagande av åtgärdens inverkan på Natura 2000-området och ansökan avvisades.

Begränsning av verksamheten

En följd av att flera verksamheter medför effekter som samverkar kan göra att den enskilda verksamheten får ett lägre begränsningsvärde. En verksamhet kan alltså behöva anpassa exempelvis sina bullernivåer eller utsläpp till det "utrymme som finns kvar". Detta var fallet vid tillståndsprövning av en grupp med tio vindkraftverk.

Etableringsområdet var utpekat som riksintresse för vindbruk och rekommenderades i översiktsplanen att användas för vindbruk i kombination med skogsbruk. I omgivningarna fanns redan andra vindkraftsetableringar.

Mark- och miljööverdomstolen bedömde att man var tvungen att sänka begränsningsnivån för ekvivalent ljudnivå vid vissa ljudkänsliga punkter. Detta för säkerställa att den kumulativa ljudnivån från tillståndsgivna vindparker inte skulle överstiga uppställda begränsningsvärden (Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 april 2017 i mål M 2917-16).

Inget tillstånd till följd av kumulativ effekt

Den kumulativa effekten kan bli så stor att det innebär att en verksamhet eller åtgärd inte kan tillåtas. Detta kan inträffa om det uppstår kumulativa effekter till följd av den ansökta verksamheten tillsammans med redan etablerade verksamheter i området. Om effekterna från verksamheten genom de kumulativa effekterna anses innebära oacceptabla konsekvenser är det en grund för att inte tillåta verksamheten.

Ett exempel på när de kumulativa effekterna ansågs oacceptabla var när Mark- och miljööverdomstolen bedömde i ett mål en planerad vindkraftspark där den ytterligare etableringen av vindkraft i området skulle innebära att förutsättningarna för renskötsel i området helt upphör. Domstolen avslog därför ansökan (Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 april 2018 i mål nr M 10984-16).

Mer om metoder för bedömning av kumulativa effekter

Folkesson, L och Ljungström M (2008). Mångfaldskonferensen – anteckningar från seminarium om Kumulativa effekter. (Tillgänglig 2018-12-04) 

Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter (pdf på slu.se)  

Folkesson, L (2010). Kumulativa effekter och konsekvenser - Behandling i miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning för vägar. Väg och transportforskningsinstitutet, VTI.

Larsen, R. et. Al. (2016). Kumulativa effekter av exploateringar på renskötseln.

Pavlickova, K. och Vyskupova, M (2015) A method proposal for cumulative environmental impact assessment based on the landscape vulnerability evaluation. Environmental Impact Assessment Review 50 (2015) s.74 - 84. Department of Landscape Ecology, Faculty of Natural Sciences, Comenius University in Bratislava, Slovakia

Regeringen. 2016. Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar. (Tillgänglig 2019-01-22) 

Proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar (regeringen.se)

Rodéhn, J. (2004). Metoder för att beskriva kumulativa effekter med avseende på biologisk mångfald och vägar.

Trafikverket. (2011a). Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar. Handbok Metodik. Publikation 2011:090

Wallentinus, H. och Wärnbäck, A. (2007). MKB – Perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Kap 15 Kumulativa effekter.

Wärnbäck, A. (2012). EIA Practice - Examples of Cumulative Effects and Final Disposal of Spent Nuclear Fuel. SLU

Wärnbäck, A och Hilding-Rydevik, T (2009) Cumulative effects in Swedish EIA practice — difficulties and obstacle

Mer inom miljöeffekter

Mer information

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.

Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.

När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
  3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
    a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
    b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
    c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
  4. Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.

Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.

När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.

Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.

Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1 

Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.

För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.

De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.

Sektorslagstiftning

För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning som ger en bakgrund till det nya kapitel 6 i miljöbalken.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning om nyheterna i kapitel 6 i miljöbalken.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

Underlaget

Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar

Miljöbedömningsförordningen 

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.