Vägledning

Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken

Flygbild över jordbrukslandskap med vindkraftverk, Eslöv, Skåne

Klimat i specifik miljöbedömning

Granskad: ‎den ‎11‎ ‎april‎ ‎2023

Klimat i miljöbedömningar omfattar både begränsning av klimatpåverkande utsläpp och anpassning till klimatförändringar. Miljöbedömningar i 6 kap. miljöbalken är ett viktigt verktyg i klimatarbetet.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifik miljöbedömning enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Vägledningen är tänkt att underlätta arbetet under miljöbedömningen med att bedöma vilka verksamheter och planförslag som kan påverka klimataspekten positivt och negativt men också hur ett förändrat klimat påverkar andra delar av miljön samt att tydliggöra behov av klimatanpassning.

Vad innebär klimat i en miljöbedömning?

Klimatförändringen och konsekvenserna till följd av denna är en av vår tids största utmaningar. Det är en komplex och tvärgående fråga som påverkar nästan all mänsklig aktivitet. Miljöbedömningar är viktiga verktyg för att hantera frågor om klimat i samband med planering och prövning.

Konsekvenserna av ett förändrat klimat är och kan komma att bli omfattande. Det är därför centralt att identifiera, bedöma och beskriva klimatpåverkan (exempelvis växthusgasutsläpp eller kolsänkor) från verksamheter och åtgärder eller vid framtagandet av planer och program. Lika viktigt är det att identifiera, bedöma och beskriva deras utsatthet för klimatförändringar.

Det finns ett tydligt samband mellan klimatpåverkan och klimatanpassning. Vissa klimatanpassningsåtgärder kan innebära att utsläppen av växthusgaser begränsas, medan andra kan ha helt motsatt effekt. Likaså kan utsläppsreducerade åtgärder utgöra kraftfulla klimatanpassningsåtgärder, till exempel kan en våtmark fungera både som fördröjning av höga vattenflöden och som kolsänka.

Klimatpåverkan

Miljöbedömningen kan och behöver bidra till att begränsa negativ klimatpåverkan. För att göra det behöver den potentiella positiva och negativa klimatpåverkan från planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kartläggas. En plan/program, verksamhet eller åtgärd kan bland annat leda till:

  • En ökning eller minskning av efterfrågan av produkter, tjänster, råmaterial eller insatsvaror som leder till förändrade växthusgasutsläpp
  • Förändrade växthusgasutsläpp på grund av ökad eller minskad energianvändning vid till exempel materialproduktion och transporter, både under bygg- och driftskede.
  • Förlust eller skapande av miljöer som bidrar som kolsänka, exempelvis om skogsmark bebyggs eller om en våtmark restaureras.
  • Indirekt påverkan genom att de klimatanpassningsåtgärder som genomförs leder till förändrade utsläpp

En miljöbedömning behöver identifiera hur förlusten eller skapandet av miljöer som bidrar till kolsänka ser ut relaterat till den förändrade markanvändning som planen, programmet, verksamheten eller åtgärden avser. Den ska också beskriva och bedöma effekterna av dessa förändringar. Utsläppens påverkan leder till effekter globalt, som exempelvis förändrade nederbördsmönster och stigande havsnivåer. Det i sin tur kan på vissa platser leda till översvämningar som kan leda till ytterligare miljöeffekter för olika delar av miljön och som kan få konsekvenser för exempelvis människors hälsa. 

Andra områden som kan påverka klimatet är resurshushållning och energieffektivisering. Miljöbalken ställer krav på resurshushållning och energieffektivisering enligt de allmänna hänsynsreglerna (2 kap.) vilket indirekt kan ha en koppling till klimatpåverkan från verksamheter och åtgärder. Naturvårdsverket vill därför framhålla att det utifrån hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § är möjligt att i miljöbedömningen bedöma effekter på hushållningen med energi, oavsett om verksamheten är reglerad enligt utsläppshandelssystemet eller inte.

Klimatanpassning

Även om vi lyckas med att begränsa utsläppen pågår redan klimatförändringen. Därför behöver miljöbedömningen också omfatta klimatanpassning av planer, program och föreslagna verksamheter och åtgärder. Klimatförändringen kommer bland annat att innebära ökad frekvens och omfattning av extrema vädertillstånd som exempelvis skyfall, torka och värmeböljor. Sådan påverkan till följd av ett förändrat klimat behöver beaktas när bedömningar av miljöeffekter görs för olika delar av miljön, till exempel för biologisk mångfald, mark, jord och vatten. Klimatförändring kan också innebära ökad risk för plötsliga händelser såsom jordskred och skogsbränder.

Klimatanpassning är åtgärder som syftar till att förebygga skador på miljön och människors liv, hälsa och egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat medför.

Klimatanpassning behövs för att:

  • dagens samhälle är anpassat och planerat utifrån klimatförutsättningar som nu förändras i snabb takt,
  • klimatförändringarna medför nya risker, sårbarheter och möjligheter,
  • upprätthålla en god beredskap avseende ännu inte upplevda väderhändelser,
  • proaktiva beslut minskar behovet av krishantering och möjliggör synergier vid investeringar eftersom det i de flesta fall är billigare med förebyggande investeringar än att ta kostnaderna för negativa klimateffekter i efterhand

Av portalparagrafen i miljöbalken, 1 kap. 1 § framgår att miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa de betydande miljöeffekterna av en plan eller projekts klimatpåverkan (exempelvis arten och omfattningen av utsläpp av växthusgaser) och känslighet för klimatförändringar. Det handlar dels om risker som en plan eller ett projekt kan orsaka, dels om områdets eller projektets sårbarhet för potentiella risker.

Utöver att uppfylla detta har klimatanpassningsåtgärder också en samhällsnyttoaspekt vilket skapar ett behov av att tänka till kring nuvarande och framtida klimatförändringar och dess effekter vid planering av samhället. 

Klimataspekten i miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (pdf 1 MB)

Olyckor och risker

Ett förändrat klimat kan komma att ge upphov till risker och olyckor av olika slag. Miljöbedömningen bör därför i identifieringen, beskrivningen och bedömningen av miljöeffekter belysa de klimatrelaterade risker som finns för olyckor som kan leda till allvarliga konsekvenser för människors hälsa och miljön. Detta finns särskilt reglerat för verksamheter och åtgärder i de fall en specifik miljöbedömning ska göras, se 6 kap. 2 § och 35 § 4, men är relevant att hantera även i den strategiska miljöbedömningen inte minst med tanke på de krav som ställs enligt plan- och bygglagen (se 2 kap. 3,5 och 6 § PBL) angående markens lämplighet för planläggning samt på att redovisa sådana risker i en översiktsplan, se 3 kap. 5 § 4 PBL.

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor innehåller bestämmelser om den beredskap som en verksamhetsutövare är skyldig att hålla för att undvika olyckor och bränder vid verksamhet som kan innebära fara. Med beredskap avses verksamhetsutövarens egen eller inköpta förmåga att genomföra räddningsinsats/hindra skada på människor och miljön.

Gällande regler – Skydd mot olyckor (msb.se)

Val av klimatscenario i miljöbedömning

För att förstå vilken klimatrelaterad risk som behöver beaktas i en strategisk eller specifik miljöbedömning måste ett val av vilket klimatscenario man ska utgå ifrån göras. 

Idag finns det inga nationella riktlinjer för vilket klimatscenario som ska vara vägledande vid långsiktiga investeringar och beslut. Enligt den nationella strategin för klimatanpassning bör syftet vara att skapa förutsättningar för en effektiv klimatanpassning genom att berörda aktörer kan utgå från det klimatscenario som bedöms rimligt att utgå från. Samtidigt bör det finnas en flexibilitet för att över tid kunna hantera förändrade förutsättningar, förändrade samhällsbehov och att olika typer av fysiska anläggningar har olika livslängd. Det som kan utläsas av RCP-scenarierna (länk nedan) är att valet av utsläppsscenario har mycket liten betydelse för de närmsta årtiondena, men att detta ändras runt mitten av seklet. Tidsperspektivet blir således särskilt viktigt för mer långsiktiga investeringar så som byggnader, VA-system eller omfattande transportinfrastrukturprojekt, men även inom valt RCP behöver ett spann av sannolikhet för olika utfall hanteras.

För kortare tidsperioder, exempelvis tio år, spelar klimatscenarier mindre roll eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är för stor för att klimatförändringens effekter ska kunna urskiljas från naturligt förekommande variationer i vädersystemet. Försiktighetsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 3 § miljöbalken) kan fungera som utgångspunkt genom att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. 

Det är således inte möjligt att ange ett scenario som är lämpligt att använda för varje tillfälle. Beroende på tidsperspektivet och den risk som kan uppstå om ett visst scenario inträffar behöver en bedömning från fall till fall göras. Eftersom vi inte kan förutsäga i detalj hur klimat och väder kommer att utvecklas framöver behövs beslutsmetoder som tar hänsyn till det. Det är därför av stor vikt att beskriva i miljökonsekvensbeskrivningen vad som legat till grund för valet av klimatscenario. Det är också viktigt att utredningar och miljöbedömningar utgår ifrån de senaste underlagen från FN:s klimatpanel och SMHI eftersom den vetenskapliga utvärderingen om klimatförändringen är ett forskningsområde under snabb utveckling.

Klimataspekten i miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken (pdf 1 MB)

Ytterligare vägledning

Naturvårdsverket har sammanställt underlag som handlar om klimataspekten i miljöbedömningar. Se länk ovan.

Detta dokument uppdateras allt eftersom och är därför inte att likställa med en rapport i vår rapportserie.

Integrera klimataspekten i specifik miljöbedömning

Klimataspekten är viktig att belysa genom hela processen i en miljöbedömning. För att miljöbedömningen ska kunna bidra på ett bra sätt i utformningen har vi formulerat frågor som kan användas som underlag i de olika skedena av en miljöbedömningsprocess.

Process-specifik-Miljobedomning-2.png

Nedan beskriver vi när och hur klimataspekten kommer in i miljöbedömningen av verksamheter och åtgärder. Vi ger också exempel på frågor som kan vara relevanta att ställa i de olika skedena. Listan på frågor ska inte ses som uttömmande utan enbart som exempel.

Både utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning bör belysas på en översiktlig nivå utifrån befintligt underlag tidigt i processen när en verksamhet eller åtgärd utformas. Klimataspekten kan ha en avgörande betydelse för om verksamheten ska anses ha betydande miljöpåverkan eller ej (Guidance on Integrating Climate Change and Biodiversity into Environmental Impact Assessments, European Commission, s.x).

Det kan exempelvis handla om hur verksamhetens lokalisering påverkar utsläppen som uppstår när verksamheten bedrivs samtidigt som verksamheten kan påverkas av framtida klimatförändring.  Vissa verksamheter och åtgärder regleras genom bestämmelserna om handel med utsläppsrätter. Detta bör då uppmärksammas och beskrivas i undersökningsskedet.

Under arbetet med miljöbedömningen för alla typer av verksamheter och åtgärder är det viktigt att stora ansträngningar görs för att minska klimatpåverkan och risken för att betydande miljöpåverkan ska uppstå. Det görs framförallt i det löpande alternativarbetet för att säkerställa att klimatmålen kan nås och att 2 kap MB är uppfyllt. Riskerna för människors hälsa eller sannolikheten för allvarliga olyckor är några av de aspekter som enligt 10–13 §§ miljöbedömningsförordningen särskilt ska beaktas vid en bedömning av om en verksamhet eller åtgärd innebär betydande miljöpåverkan.

Riskbedömningen inom miljöbedömningar kan även koppla till det så kallade Sevesodirektivet. Det handlar om att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor för människor och miljö.

I samrådsunderlaget för undersökningssamrådet ska det framgå dels om det är en Sevesoverksamhet men även vilka yttre händelser som kan påverka säkerheten vid verksamheten.

Seveso (msb.se)

Exempel på frågor att ställa i undersökningen:

Förutsättningar
  • Vilket underlag finns som är relevant gällande regionala/lokala effekter/risker kopplat till klimatförändringar och med stöd av befintligt underlagsmaterial till exempel riskområden för översvämning?
  • Vad är lämpliga bedömningsgrunder när det gäller att bedöma effekter av en verksamhet, åtgärd/plan och program så att olika alternativ kan jämföras och att en rimlighetsavvägning rörande skyddsåtgärder kan göras?
  • Finns det risk för att allvarliga olyckor till följd av ett förändrat klimat som är relevanta för verksamheten eller åtgärden och även framtida förändringar? Exempelvis skred eller översvämningsrisk. Finns det risk för olyckor som påverkar människors hälsa? (se 11 § 6–7 miljöbedömningsförordningen)
  • Hur kan miljöbedömningen hantera risker kopplade till ett förändrat klimat tillräckligt väl?
  • Är det en verksamhet som omfattas av handel med utsläppsrätter?
  • Är det en så kallad Seveso-anläggning? Vilka yttre händelser kan i så fall påverka säkerheten vid verksamheten?
Risk för påverkan
  • Hur kan klimatförändringar påverka verksamheten eller åtgärden och vilka effekter till följd av klimatförändringar kan komma att bli betydelsefulla för verksamheten/åtgärden? på kort, medellång och lång sikt?
  • Hur påverkar denna riskbedömningen av betydande miljöpåverkan?
  • Kan genomförandet av verksamheten eller åtgärden medföra betydande miljöpåverkan på grund av ökande utsläpp? 
Behov av anpassning
  • Identifiera de viktigaste faktorerna för behov av klimatanpassning.

Avgränsningssamrådet i den specifika miljöbedömningen ska genomföras inför arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen och behandla miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Avgränsningssamrådet innebär att den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden samråder om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser. Inom begreppet ”yttre händelse” ryms både klimatförändringar och allvarlig olycka. Exempel på ”yttre händelser” kan vara strömavbrott, naturolyckor eller allvarliga olyckor.

Omfattning och detaljeringsgrad av riskhantering i miljöbedömningen kan i många fall vara svår att göra. All riskbedömning som görs kopplat till prövning behöver inte sammanfattas i miljöbedömningen utan att det handlar om att beskriva risker som kopplar till miljöeffekter. I avgränsningssamrådet bör detta belysas och lämplig avgränsning utifrån framtaget underlag göras.

Om samrådet avser en verksamhet eller åtgärd som omfattas av Sevesolagstiftningen ska samrådet även avse hur allvarliga kemikalieolyckor till följd av verksamheten eller åtgärden ska kunna förebyggas och begränsas, 6 kap. 29 § miljöbalken.

Avgränsningen av planen/programmet eller verksamheten/åtgärden spelar stor roll för hur effekterna på klimataspekten kan miljöbedömas

Exempel på frågor att ställa i avgränsningssamrådet:

Förutsättningar
  • Vilka är de viktigaste sakägarna och myndigheterna att involvera utifrån de miljöeffekter på olika delar av miljön som kan uppstå till följd av verksamhetens eller åtgärdens klimatpåverkan eller behov av klimatanpassning? Vilket underlag behöver de inför avgränsningssamrådet så att deras kunskap kan komma till bäst nytta?
  • Vilka metoder är lämpliga att använda för att beskriva och bedöma påverkan på klimat och klimatanpassning?
  • Vilka effekter av ett förändrat klimat behöver vi ta hänsyn till?
  • Vad i verksamheten eller åtgärden är det som i huvudsak genererar klimatpåverkan? Vilka är de drivande faktorerna?
  • I vilka faser kommer klimatpåverkan att vara störst? I byggskedet, under driften eller i avvecklingsfasen?
  • Vad är rimliga antaganden om framtiden inklusive beslutade/behövliga styrmedel?
Mål
  • Vilka internationella, nationella, regionala och lokala mål som rör klimatpåverkan och klimatanpassning är relevanta (se avsnitt Mål och drivkrafter under avsnitt 2.1)?
Risk för påverkan
  • Vad är en lämplig avgränsning för riskhanteringen för olyckor? Är detta en Sevesoanläggning där undersökningssamråd inte har skett? Finns yttre händelser som är kopplade till ett förändrat klimat som kan påverka säkerheten vid verksamheten?
  • Var dras gränsen när det gäller kumulativa effekter när det gäller klimatpåverkan?
  • Hur ska nulägesbeskrivningen göras och vilka underlag ska användas? Vilka klimatscenarier är relevanta?
  • Vilka klimatpåverkande åtgärder behöver tas med?
  • Vilka antaganden är lämpliga att göra avseende exempelvis samhällsutveckling, bränslen och teknikutveckling?  Hur bör man tänka kring framskrivet nuläge då?

Alternativarbetet i miljöbedömning är centralt. Anledningen till att miljöbalken ställer krav på att en miljöbedömning ska innehålla alternativ är att möjliggöra för den som planerar för en verksamhet eller åtgärd att se hur vägval under processen kan ge upphov till olika miljöeffekter samt identifiera behov av åtgärder för att hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter men också att bidra till måluppfyllelse. Det innebär att transparensen ökar och att de som ska fatta beslut om tillstånd för verksamheten eller åtgärden kan fatta ett informerat beslut som leder i en hållbar riktning.

Under miljöbedömningsprocessen handlar arbetet med alternativ mycket om att ställa frågor för att förtydliga hur klimatpåverkan, ett förändrat klimat och behovet av klimatanpassning kan påverka och påverkas av olika förslag till lösningar och lokalisering, och presentera effekter och konsekvenser som de ger upphov till. Nedan följer förslag på frågor som kan bidra till att förtydliga hur klimatet sätter ramar för olika förslag till lösningar och som därför behöver ställas under arbetet med att tillståndsansökan för verksamheten eller åtgärden

Alternativ
  • Hur kan vi hushålla med resurser och energi genom utformningen och lokaliseringen av den planerade verksamheten?
  • Vilka lokaliseringsalternativ kan finnas som innebär lägre risker med tanke på effekter till följd av framtida klimatförändringar (skred, ras, värme, brand, torka, översvämning etc)?
  • Vilka lokaliserings- och utformningsalternativ finns som innebär mindre utsläpp av växthusgaser?
  • Hur bidrar verksamheten eller åtgärden till att nå klimatmål och mål för klimatanpassning?

Kraven på miljökonsekvensbeskrivningens innehåll för verksamheter och åtgärder finns i 6 kap. 35 § miljöbalken och preciseras genom 16–19 §§ miljöbedömningsförordningen. Av 18 § miljöbedömningsförordningen framgår att de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser så som klimatpåverkan ska identifieras, beskrivas och bedömas. En miljökonsekvens­beskrivning ska också innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga, hindra, motverka och avhjälpa negativa miljöeffekter av verksamheten.

Vid beskrivningen och bedömning av miljöeffekter bör hänsyn tas till de miljömål som fastställts på unions- eller medlemsstatsnivå och som är relevanta för projektet. Det kan också vara relevant att vid effektbeskrivning förhålla sig till regionala eller lokala klimatmål.

En miljöbedömning ska innehålla de miljöeffekter som kan förväntas till följd av risker för allvarliga olyckor eller katastrofer och som är förknippade med verksamhetens eller åtgärdens utsatthet för yttre händelser.  Förtydligandet framgår i artikel 3.1 och av skäl 13 och 15 till ändringsdirektivet och i 6 kap. 35 § 4 miljöbalken. Det är därför ett krav att i miljöbedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen väga in hur klimatförändringar kan leda fram till risker för den enskilda verksamheten och därmed vilka miljöeffekter som kan förväntas med anledning av dessa risker och hur sådana miljöeffekter kan förebyggas, hindras eller motverkas (Prop. 2016/17:200 s. 128–129).

I många fall behöver detaljerade riskbedömningar upprättas för att utgöra underlag för om föreslagen markanvändning är lämplig utifrån ett olycksriskperspektiv. Detta innebär att riskhanteringsprocessens delmoment riskanalys och riskvärdering behöver genomföras som en del av den lokaliseringsutredning som görs inom en miljöbedömning.  Riskhantering ger också ett underlag för att bedöma om det föreligger behov av riskreducerande åtgärder. I miljöbedömningen bör risknivåer med respektive utan riskreducerande åtgärder redovisas för samtliga alternativ i de fall det är relevant ur klimatförändringsperspektiv.

Exempel på frågor att ställa vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen:

Påverkan
  • Vilken klimatpåverkan ger verksamheten eller åtgärden upphov till? I avsnitt 2.2 Klimatpåverkan finns lite vägledning kring hur klimatpåverkan kan beskrivas kopplat till mål och lokala eller regionala förutsättningar.
Skyddsåtgärder m.m.
  • Vilka åtgärder behövs för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa klimatpåverkan eller effekter av ett förändrat klimat?
  • Hur ska risker till följd av klimatförändringar förebyggas, hindras eller motverkas? Vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått kan vidtas?
Resurshushållning
  • Behövs det åtgärder för att säkerställa att de allmänna hänsynsreglerna om exempelvis resurshushållning, energieffektivisering och eller bästa möjliga teknik tas hänsyn till?

Uppföljning av miljöpåverkan under verksamhetens drift är viktigt för att undvika negativa och skapa positiva miljöeffekter. Uppföljning av verksamheter och åtgärder sker genom verksamhetens egenkontroll och tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken. Uppföljningen behöver ofta fokusera på olika saker under byggskede, drift och avveckling, men under alla skeden kan det vara relevant att kontrollera miljöeffekterna.

En viktig del i uppföljningen är att det finns utrymme för utveckling från erfarenheter och forskning. Om det tillkommer ny kunskap eller om andra omständigheter som är avgörande förändras, kan det vara möjligt att genom omprövning av verksamheten eller åtgärden ändra tillstånd och villkor. Det är i framtiden möjligt att klimatförändringarna leder till en ökning av översvämningar, torka, värmeböljor etc. som vi inte har kunnat förutspå.

Exempel på frågor att ställa vid uppföljning:

  • Hur kommer påverkan på klimatet och anpassning av verksamheten till följd av klimatförändringar att övervakas?
  • Hur kommer vi att anpassa uppföljningen utifrån förändrade förutsättningar över tid?

Mer läsning

År 2013 tog Europakommissionen fram vägledning om att integrera klimatförändring och biodiversitet i miljöbedömningar. EU-vägledningen ger information om de juridiska grunderna för området. Den belyser fördelarna och också svårigheterna med att integrera klimat och biologisk mångfald i miljöbedömningar. Vägledningen ger även en detaljerad metodbeskrivning för bedömningar. Det finns ett vägledningsdokument för strategisk miljöbedömning (Strategic Environmenatl Assessment) och ett dokument för specifik miljöbedömning (Environmental Impact Assessment).

Guidance on Integrating Climate Change and Biodiversity into Strategic Environmental Assessment - Publications Office of the EU (europa.eu)

Guidance on Integrating Climate Change and Biodiversity into Environmental Impact Assessment - Publications Office of the EU (europa.eu)

År 2018 tog Miljösamverkan Sverige fram en vägledning om klimatanpassning i prövning och tillsyn. Vägledningen är ett handläggarstöd som riktar sig till såväl prövnings- som tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken.

Klimatanpassning i prövning och tillsyn (Miljösamverkan Sveriges webbplats)

Länkar om klimatanpassning

Länkar till mer information om klimatanpassning för att begränsa effekterna av klimatrelaterade händelser:

De främsta orsakerna till att havsnivån stiger är termisk expansion och avsmältning av glaciärer och inlandsisar. I Sverige har vi därtill landhöjning som gör att havsnivåns förändring varierar mellan olika platser.

På SMHI:s webbsidor om stigande havsnivåer finns information och dataunderlag om dagens och framtidens havsnivåer samlat. Här finns bland annat tabeller med framtida medelvattenstånd för Sveriges kustkommuner.

Stigande havsnivåer (smhi.se)

Kartunderlag för framtida havsnivåer

I den webbaserade kartvisningstjänsten om ras, skred och erosion presenteras bland annat hur Sveriges kuststräcka kan komma att påverkas av havsnivåhöjningen.

SGI:s kartvisningstjänst Ras, skred och erosion

MSB har även tagit fram ett stöd för analys av halvmetersnivåer från 1-5 meter.

Översvamningsportalen, kartverktyg (på msb.se)

Enligt SMHI:s definition är ett skyfall ett regn med en intensitet som är större än 50 mm/timme eller större än 1 mm/minut. Ett regn med medelintensiteten 50 mm under en timme har en återkomsttid på knappt 80 år. Med ett varmare klimat kommer skyfallen att bli vanligare; de kommer inträffa oftare och intensiteten kommer att öka. Skyfall kan leda till stora konsekvenser när de drabbar urbana miljöer.

Metod för att identifiera samhällsviktiga verksamheter som riskerar att påverkas vid skyfall

Detta är MSB:s rekommenderade metod för kartläggning av skyfalls konsekvenser på samhällsviktig verksamhet. Metoden baseras på hydrodynamisk avrinningsberäkning i 2D.

Kartläggning av skyfalls påverkan på samhällsviktig verksamhet (smb.se)

Skyfallskartering i GIS

Denna manual har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköping och är en vidareutvecklad metod för lågpunktskartering i GIS.

Manual på Länsstyrelsen Jönköpings webbplats

Vägledning för skyfallskartering: tips för genomförande och exempel på användning

Vägledningen innehåller olika metoder för skyfallskartering, vilka underlag som behövs i arbetet samt hur karteringarna kan användas. Vägledningen ger exempel på hur man kan anlaysera konsekvenserna av skyfall och hur man kan arbeta med åtgärder och uppföljning samt innehåller exempel från några olika kommuner.

Vägledning för skyfallskartering (smb.se)

Med översvämning menas att vatten täcker ett område som normalt inte står under vatten.

Portalen för översvämningshot

Denna portal ägs av MSB och översvämningskarteringarna är framtagna med Sveriges nya nationella höjddata som underlag och visar vattnets utbredning för flera olika flödessituationer.

Karteringarna med klimatanpassade 100-årsflöden och 200-årsflöden visar en förväntad situation år 2100.

Översvämningsportalen på msb.se

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå som även bör kunna utgöra underlag för bedömning.

Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå på Länsstyrelsen Stockholms webbplats

Jordskred och ras är snabba massrörelser i jordtäcket (de lösa jordlagren) eller i berggrunden. Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivåer ökar risken för ras och jordskred.

Erosion är nednötning och transport av jord, berg eller annat material på grund av påverkan från till exempel vind, rinnande vatten eller vågor.

Kartunderlag om ras, skred och erosion

Flera svenska myndigheter producerar kartunderlag om ras, skred och erosion. Rätt använda ger underlagen en bra grund för en säker och långsiktigt hållbar markanvändning och planering. I denna vägledning har myndigheterna samordnat informationen i sina underlag och beskrivit hur de kan användas.

Kartunderlag om ras skred och erosion (pdf)

Vägledning om rasskrederosion (på sgi.se)

Klimatets påverkan på marken

I följande rapport beskriver Statens geotekniska institut (SGI) hur klimatförändringar kan påverka markförhållanden och möjliga konsekvenser för markens byggbarhet och naturolyckor:

Klimatlasters effekter på naturlig mark och geokonstruktioner (pdf på sgi.se)

Stöd för bedömningar

Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett metodstöd för att göra bedömningarna av klimatanpassning vid prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden bl.a. med hänsyn till ras och skred:

Klimatanpassning i prövning och tillsyn på Miljösamverkan Sveriges webbplats

I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor” (SGI Publikation 20, 2016) beskrivs hur områden med kombinerad problematik med avseende på markförorening och naturolyckor kan bedömas till följd av klimatförändring och avgöra om det behövs vidare utredningar.

Riskbedömning av förorenade områden med hänsyn till sårbarhet för naturolyckor (pdf på swedgeo.se)

Värmebölja används oftast som ett begrepp för att beteckna längre perioder med höga dagstemperaturer. I Sverige är värmeböljor definierade utifrån en absolut temperatur ett relativt ovanligt fenomen i jämförelse med andra delar av Europa.

Värmeböljor i Sverige, faktablad nr 49, SMHI 2011 (pdf på smhi.se) 

Torka uppstår när det varit en mycket liten omfattning nederbörd under en längre tidsperiod. Vid perioder av långvarig torka minskar avrinningen från sjöar och vattendrag och vattenstånden sjunker.

Stöd för planering av åtgärder i samband med torka (smhi.se)

Vegetationbrand måste beaktas eftersom klimatförändringen kommer att leda till fler dagar med stor eller extremt stor brandrisk framöver. En konsekvens av denna riksbildsförändring är att bränderna kan komma att bete sig annorlunda, bli intensivare och få ett häftigare förlopp.

Skogsbrand och vegetationsbrand (msb.se)

Förebygga skogs- och vegetationsbrand (msb.se)

Nedan finns länkar till enklare stöd i klimatanpassningsarbetet.

Länsvisa klimatanalyser

SMHI har tillsammans med länsstyrelserna tagit fram 21 länsvisa klimatanalyser som beskriver dagens och framtidens klimat baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5).

 Länsvisa klimatanalyser (smhi.se)

Lathund för klimatanpassning

SMHI har tagit fram en lathund för klimatanpassning som ger stöd under hela klimatanpassningsprocessen; från start via analys och genomförande till uppföljning.

Lathund för klimatanpassning (smhi.se)

Klimatanpassning i planeringen, en webbutbildning från PBL Akademin

Utbildningen tar avstamp i klimatanpassad planering och hur regleringar med hjälp av plan- och bygglagen går att använda.

Webbutbildning (boverket.se)

Mer inom miljöeffekter

Mer information

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.

Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.

När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
  3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
    a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
    b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
    c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
  4. Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.

Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.

När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.

Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.

Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1 

Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.

För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.

De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.

Sektorslagstiftning

För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning som ger en bakgrund till det nya kapitel 6 i miljöbalken.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning om nyheterna i kapitel 6 i miljöbalken.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

Underlaget

Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar

Miljöbedömningsförordningen 

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.