Vägledning

Miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken

Vindsnurror på fält.

Artskydd i specifik miljöbedömning

Granskad: ‎den ‎11‎ ‎april‎ ‎2023

Vägledning om hur skyddade arter bör hanteras i miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder.

Sidan vänder sig till

Länsstyrelser, verksamhetsutövare, konsulter och andra aktörer som berörs av specifika miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Om vägledningen

Skyddade arter kräver ett särskilt fokus i arbetet med miljöbedömningar. Här finns vägledning om hur arter som är skyddade genom 8 kap. miljöbalken, och den tillhörande artskyddsförordningen (2007:845), bör hanteras i miljöbedömningar för verksamheter och åtgärder enligt 6 kap. miljöbalken.

Bestämmelser

I 6 kap. 2 § miljöbalken finns definitioner av vad som avses med miljöeffekter. Bestämmelsen är gemensam för strategisk miljöbedömning (planer och program) och för specifik miljöbedömning (verksamheter och åtgärder). I punkten 2 anges "djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt".

Uttrycket biologisk mångfald är brett och omfattar bland annat växt- och djurliv, ekosystem och genetisk variation. Praxis1 avseende både planer och program och verksamheter och åtgärder visar att arter och livsmiljöer som skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv2 samt fågeldirektivet3 behöver uppmärksammas när miljöeffekter på biologisk mångfald ska bedömas. Att dessa arter och livsmiljöer ska ges särskilt fokus följer också av artikel 3 i MKB-direktivet i dess lydelse enligt ändringsdirektivet4 (MKB- och ändringsdirektivet finns under fliken Lagstiftning ovan). Naturvårdsverket anser därför att 6 kap. 2 § andra punkten miljöbalken bör läsas som att särskilt fokus ska ges både

  • de arter och de livsmiljöer som alla medlemsländer pekar ut Natura 2000-områden för, även om arterna och livsmiljöerna förekommer utanför Natura 2000-områden, och
  • de arter som skyddas av artskyddsbestämmelserna i 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordningen.

I den svenska lagstiftningen genomförs art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet dels i 7 kap. miljöbalkens Natura 2000-bestämmelser och dels i 8 kap. miljöbalkens artskyddsbestämmelser med tillhörande förordningar. De livsmiljöer som enligt EU-rätten ska ges särskilt fokus vid bedömning av miljöeffekter finns i bilaga 4 till förordning om områdesskydd. Arter som ska ges särskilt fokus enligt EU-rätten är de som är markerade med S5 och B6 eller N7 i bilaga 1 till artskyddsförordningen (se slutnoter för förklaringar av de olika bokstäverna står för).  

Miljöbedömningens syfte ur artskyddsperspektiv

Artskyddsfrågor behöver hanteras i miljöbedömningar som görs enligt 6 kap. miljöbalken. Miljöeffekter för skyddade arter ska identifieras, bedömas och beskrivas. Syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas. Sett till skyddade arter kan miljöbedömningen förenklat sägas syfta till att bibehålla och stärka förutsättningar för skyddade arters fortlevnad. Genom att redan tidigt arbeta aktivt med att identifiera och bedöma miljöeffekter för arter och att utifrån det anpassa verksamheten eller åtgärden minskar risken för att konflikter med artskyddsbestämmelserna ska uppkomma.

Artskyddsbestämmelserna är förbudslagstiftning – hantera därför artskydd tidigt

Artskyddet i fridlysningsbestämmelserna i 4-15 §§ artskyddsförordningen innebär förbud mot att genomföra vissa åtgärder. Av rättspraxis8 på området framgår att frågan om skyddade arter ska komma in tidigt i planerings- och prövningsprocesser för att säkra att det finns möjlighet att bedöma om lokaliseringen av verksamheten är lämplig samt om det finns tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som gör att verksamheten kan tillåtas.

  • I första hand bör lokaler med skyddade arter undvikas.
  • I andra hand ska åtgärder genomföras för att helt ta bort eller åtminstone minska negativa effekter för de skyddade arterna.

Om en verksamhet innebär att ett artskyddsförbud bryts och en dispens inte kan lämnas hindrar det verksamheten från att få genomföras. Dispens kan enbart ges om kriterierna i artskyddsförordningen är uppfyllda. En dispens är ett undantag från förbudet. Enligt praxis från EU-domstolen9 ska förbuden bedömas strikt och utrymme saknas att utöka undantagsmöjligheterna.

Vilka djur- eller växtarter är skyddade enligt 8 kap. miljöbalken?

Med arter som skyddas enligt 8 kap. miljöbalken menas främst arter som skyddas enligt 8 kap. 1-2 §§ miljöbalken, det vill säga arter som skyddas av 4, 4 a, 6, 7, 8, 9 §§ artskyddsförordningen. Det är:   

  1. djur och växter som i artskyddskyddsförordningens bilaga 1 är markerade med S samt ett N eller n,
  2. djur och växter i bilaga 2 i artskyddsförordningen, och
  3. alla naturligt förekommande fåglar i Sverige.

Första punkten täcker in de arter som skyddas av art- och habitatdirektivets bestämmelser i artikel 12 och 13. Här ingår även andra arter som skyddas enligt en svensk bedömning eller till följd av andra internationella överenskommelser. De är markerade med ”n” (för närvarande endast järv och myskoxe). Markeringen med ett S anger att arten förekommer i Sverige och att förekomsten inte är tillfällig.

Av andra punkten, djur och växter i artskyddsförordningens bilaga 2, framgår vilka arter som bedömts behöva ett skydd utifrån ett rent svenskt perspektiv. En bedömning har gjorts av att det finns en risk att arten kan försvinna eller utsättas för plundring.

Angående den tredje punkten omfattas alla naturligt förekommande fågelarter i Sverige av skyddsbestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen. Om rödlistade fågelarter eller fågelarter som är markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen förekommer i en planerad verksamhets påverkansområde bör effekter för dessa arter alltid identifieras, bedömas och beskrivas i miljöbedömningen. Även effekter på arter som är särskilt känsliga för den aktuella verksamheten bör beskrivas. Ett exempel är arter särskilt känsliga för vindkraft (se Naturvårdsverkets rapport 6467, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss). När det gäller övriga fågelarter behöver en bedömning göras från fall till fall om effekter bör beskrivas. Risken för att övriga fågelarters populationer ska påverkas i ett område, så att deras bevarandestatus inte längre är gynnsam, är generellt sett begränsad.

Vad en miljöbedömning ska ge svar på gällande skyddade arter

Enligt praxis10 behöver miljöbedömningen göra det möjligt att bedöma om verksamheten eller åtgärden är förenlig med artskyddsförordningen. Miljöbedömningen behöver svara på följande frågor (A-C) kopplat till artskyddsförordningen:

A. Utlöses något av förbuden i 4, 4 a, 6, 7, 8, eller 9 §§ artskyddsförordningen?

B. Är verksamheten rätt lokaliserad och finns försiktighetsmått och skyddsåtgärder som kan hindra att förbuden utlöses? (Se 2 kap. 3 och 6 §§ miljöbalken)

C. Finns förutsättningar för att lämna dispens enligt aktuell dispensparagraf (14 eller 15 §§ artskyddsförordningen)?

Som tidigare har nämnts behöver frågan om skyddade arter komma in tidigt i tillståndsprocesser. Redan under undersökning om beslut om betydande miljöpåverkan behöver effekter rörande skyddade arter identifieras, bedömas och beskrivas i samrådsunderlag. Dels för att det generellt sett är lättare att undvika konflikter med artskyddsbestämmelserna ju tidigare frågan hanteras och dels för att underlag kring skyddade arter bör beaktas vid beslut om betydande miljöpåverkan.

På webbsidan om Specifik miljöbedömning finns i avsnittet Beslut om betydande miljöbedömning (under rubrikerna Kriterier för bedömning/Lokalisering) kort vägledning kring artskydd kopplat till kriterier för bedömning om betydande miljöpåverkan för verksamheter eller åtgärder.

Beslut om betydande miljöpåverkan 

För att miljöbedömningen ska ge svar på frågeställningarna A-C ovan anser Naturvårdsverket att åtminstone följande behöver tas fram, beaktas och presenteras av verksamhetsutövaren under miljöbedömningen.

A.

  1. Vilka skyddade arter, som kan påverkas, finns i påverkansområdet (information kan finnas på Artportalen, på universitet eller till exempel hos fågelklubbar, entomologiska eller botaniska föreningar)
  2. Kompletterande nya inventeringar om nödvändigt (se manual för metoder, länk nedan)
  3. Arternas bevarandestatus i området och i landet (länk till statusrapport nedan) samt en jämförelse av de skyddade arternas bevarandestatus före åtgärdens påbörjats och hur den kan komma att påverkas av den sökta verksamheten eller åtgärden
  4. Bedömning om de skyddade arternas fortplantningsområden eller viloplatser kan påverkas på ett sådant sätt att den kontinuerliga ekologiska funktionen de har för arten inte kan upprätthållas. Även långsamma försämringar ska bedömas. Se till att beakta kumulativa effekter. Det kan till exempel finnas andra redan pågående verksamheter eller åtgärder eller planerade verksamheter eller åtgärder, som riskerar att påverka samma skyddade arts population. Bedömningen ska avse de samlade (kumulativa) effekterna för arten. Läs mer om kumulativa effekter på separat webbsida och läs mer om bedömningar i Artskyddshandboken, del 1.

Länkar:

Mer om inventeringsmetoder

Kumulativa effekter

Artskyddshandboken, del 1

I webbvägledningen om GIS i miljöbedömningar finns exempel på analyser som kan vara relevanta när det gäller att bedöma och beskriva effekter för arter.

Geografisk information (GIS) i miljöbedömningar

B.

  1. En redogörelse för om det finns andra alternativa lokaliseringar som påverkar skyddade arter mindre och som kan uppfylla syftet med verksamheten eller åtgärden samt en redogörelse varför alternativen har valts bort.
  2. Beskrivning av vilka försiktighetsmått samt vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att mildra effekten av verksamheten eller åtgärden och vilken effekt de har, det vill säga vilka miljöeffekter för arten förväntas med planerade försiktighetsmått och skyddsåtgärder.

C.

  1. En redogörelse för om det finns andra alternativ där syftet med verksamheten eller åtgärden nås och som påverkar arten mindre samt motivering varför alternativen har valts bort.
  2. Arternas bevarandestatus i området och i landet (läs mer i senaste statusrapporten (se länk ovan i A.) samt en jämförelse av de skyddade arternas initiala bevarandestatus och hur den kan komma att påverkas av den sökta verksamheten eller åtgärden
  3. Endast för dispens enligt 14 §: En redogörelse för varför något av skälen i 14 § punkten 3 i AF är tillämpligt för den sökta verksamheten eller åtgärden.

 

Skyddade arter och betydande miljöpåverkan

Naturvårdsverket bedömer att om en verksamhet eller åtgärd riskerar att innebära miljöeffekter som kan aktualisera förbud enligt 4, 4 a § och 7 §§ artskyddsförordningen trots föreslagna försiktighetsmått och skyddsåtgärder borde det i många fall finnas anledning att besluta att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Om en art som inte har en gynnsam bevarandestatus bedöms påverkas på ett sätt som inte är obetydligt bör det i ännu högre grad vara en grund för beslut om betydande miljöpåverkan. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Påverkan på arter som skyddas av 6, 8 eller 9 §§ artskyddsförordningen bör normalt inte bedömas som en betydande miljöpåverkan i sig.

Invasiva främmande arter i miljöbedömning

Invasiva främmande arter är arter som människan avsiktligt eller oavsiktligt har flyttat till ett nytt område och där de snabbt sprider sig och orsakar skada. Invasiva främmande växter och djur är ett stort hot mot biologisk mångfald i världen. De skapar också ekonomiska problem för samhället och enskilda, exempelvis odlare, och de kan sprida sjukdomar till människor och djur.

I 8 kap. 3 § miljöbalken hänvisas till EU-förordning nr 1143/201411 där det finns bestämmelser om invasiva främmande arter. Bestämmelserna handlar om åtgärder för att förebygga introduktion och spridning av invasiva främmande arter och för att minimera, mildra och avhjälpa sådana arters negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Invasiva arter som listats av EU eller av Sverige bör i miljöbedömningar hanteras så att verksamhetsutövaren identifierar, bedömer och beskriver vilka effekter planerad åtgärd eller verksamhet kan få på introduktion, spridning och bekämpning av invasiva främmande arter. Läs mer om vilka arter som har listats av EU eller Sverige som invasiva främmande arter.

Samlad information om invasiva främmande arter

Praxis

Här redovisar vi ett urval av praxis från svensk rätt som ger ledning kring identifiering, bedömning och beskrivning av effekter på arter skyddade enligt artskyddsförordningens fridlysningsregler. Exempel 1 är relevant även för verksamheter och åtgärder.

Redovisning i miljökonsekvensbeskrivning, exempel 1

Regeringsrätten12 upphävde regeringens beslut i ett ärende om antagande av detaljplan eftersom miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) inte behandlat exploateringens konsekvenser för fridlysta arter som obestritt uppgivits förekomma inom planområdet.

Av domskälen framgår bl.a. att ett effektivt genomförande av habitatdirektivets bestämmelser om artskydd förutsätter att det eventuella behovet av att ta hänsyn till fridlysta arter och deras fortplantnings- och viloplatser klarläggs i sådan tid att det kan beaktas såväl i planprocessen som i följande ärenden om bygglov i enlighet med planen. För att en MKB ska kunna möjliggöra en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på bland annat miljön måste MKB:n i förekommande fall behandla även förekomsten av skyddade arter och det eventuella behovet av hänsynstagande till deras fortplantnings- och viloplatser samt förutsättningarna för eventuell dispens från artskyddsföreskrifterna. Regeringsrätten fann mot bakgrund av de obestridda uppgifterna om förekomst av fridlysta arter inom planområdet, att det varit påkallat att MKB:n även skulle belysa exploateringens konsekvenser för sådana arter. Regeringsrätten konstaterade att den föreliggande MKB:n inte hade möjliggjort en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantnings- och viloområden. Underlaget för beslutet om detaljplanen hade därmed varit bristfälligt.

Redovisning i miljökonsekvensbeskrivning, exempel 2

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) upphävde i ett mål rörande tillståndsprövning av en vindkraftspark13 underinstansernas godkännande av MKB:n mot bakgrund av brister i redovisning kring skyddade arter. MÖD konstaterade att det vid prövningen av en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken – i de fall det kan uppstå konflikt med artskyddsintresset – måste finnas ett underlag i MKB:n som gör det möjligt att bedöma verksamhetens förenlighet med artskyddsförordningen.

MÖD ansåg att det saknades underlag i MKB:n för att säkerställa att artskyddsförordningens bestämmelser om fridlysning eller eventuellt dispens från dessa bestämmelser kunde efterlevas. MKB:n hade därför sådana brister angående dels förutsättningarna att uppfylla artskyddsförordningen och dels utredningen av alternativa lokaliseringar att godkännandet av MKB:n upphävdes.

MÖD påpekade också att i såväl vägledningsdokument från kommissionen (Guidance document. Wind energy developments and Natura 2000 samt Guidance document on the strict protection of animal species of Community interest under the habitats Directive 92/43/EEC) som i Naturvårdsverkets handbok för artskyddsförordningen (2009:2) betonas vikten av att minimera störningar på känsliga arter genom att från början välja en lämplig plats för störande verksamheter. Detta synsätt stämmer väl med miljöbalkens hänsynsregel i 2 kap. 6 §.

Artskyddsförordningen en precisering av de allmänna hänsynsreglerna

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) fann i ett mål14 att artskyddsförordningen ska ses som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter. En del i prövningen blir då att med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen, bedöma hur de skyddade arterna påverkas av den planerade verksamheten. Genom att föreskriva villkor om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan prövningen leda fram till att verksamheten inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna och att det därför inte blir aktuellt med dispensprövning.

Risk för påverkan på en arts bevarandestatus i området för verksamheter och åtgärder med annat syfte

Mark- och miljööverdomstolen ansåg i ett mål15 att i fråga om verksamheter där syftet uppenbart är ett annat än att döda eller störa djurarter är det rimligt att det krävs en risk för påverkan på den skyddade artens bevarandestatus i området för att utlösa förbuden i 4 § 1 och 2 artskyddsförordningen. Domstolen gjorde samma bedömning för 8 § artskyddsförordningen. Observera att för förbudet i 4 § 4 ska detta angreppssätt inte användas. Där är det områdets kontinuerliga ekologiska funktion som ska upprätthållas.

Naturvårdsverket bedömer att arbetssättet för 4 § 1 och 2 rimligen även gäller 4 § 3 samt 7 och 9 §§. Förutsättningen för bedömningen för om verksamheter såsom täkter, skogsbruk, nya byggnader etc bedöms utlösa förbuden ska alltså ske genom en bedömning om artens bevarandestatus i området riskerar att påverkas negativt. För att kunna göra den bedömningen behöver även kumulativa effekter inkluderas, särskilt för verksamheter som samtidigt sker på flera håll i ett område. Bedömningen om hur arten påverkas bör ske genom sammanställning av befintlig kunskap och/eller insamling av den kunskap som behövs i form av inventering för att få underlag för bedömningen av hur den sökta åtgärden kan påverka den skyddade artens bevarandestatus. Mer kunskap bör krävas för hotade arter.

1 Till exempel RÅ 2005 ref 44, MÖD 2013:13 ”Boge” och MÖD 2016:1 ”Klinthagen”
2 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter
3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar
4 Artikel 3.1 b
5 S: Arten förekommer i Sverige, i fråga om fåglar genom att sådana fåglar häckar regelbundet eller i betydande antal rastar i Sverige, och i fråga om andra arter genom att det i Sverige finns en population som inte är helt tillfällig.
6 B: Arten har enligt fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden (fågeldirektivet) eller bevarandeområden (art- och habitatdirektivet) behöver utses. Arten finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet eller bilaga 2 till art- och habitatdirektivet.
7 N: Arten kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet. Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet.
8 Till exempel RÅ 2005 ref 44
9 EU-domstolen C-103/00, Caretta caretta
10 T ex MÖD 7639-11 ”Gullberg”
11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2914 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter
12 RÅ 2005 ref 44 ”Kullaberg”
13 MÖD 7639-11  ”Gullberg”
14 MÖD 2013:13 ”Boge”
15 MÖD 2016:1 ”Klinthagen”

Mer information

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.

Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.

När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
  3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
    a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
    b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
    c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
  4. Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.

Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.

När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.

Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.

Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1 

Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.

För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.

De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.

Sektorslagstiftning

För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Varför ett nytt 6 kapitel i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning som ger en bakgrund till det nya kapitel 6 i miljöbalken.

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning om nyheterna i kapitel 6 i miljöbalken.

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

Underlaget

Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar

Miljöbedömningsförordningen 

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.