Miljökvalitets­normer för utomhusluft

En förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) är ett konkret verktyg för att arbeta långsiktigt med luftkvaliteten, för att i möjligaste mån undvika ett överskridande av en miljökvalitetsnorm. Det är också ett verktyg för att arbeta mot miljömålen och generellt sänkta luftföroreningshalter, vilket är viktigt då det inte finns någon undre gräns för när luftföroreningar inte är skadliga för hälsan.

Den viktigaste skillnaden mellan en FLIS och ett åtgärdsprogram för utomhusluft är att den föregående ska fokusera på att undvika att en miljökvalitetsnorm överskrids genom proaktivt arbete och långsiktiga åtgärder för sänkta halter. En FLIS har en mindre formaliserad process med lägre administrativa krav än ett åtgärdsprogram. En FLIS är ett mer kostnadseffektivt sätt att arbeta för bättre luftkvalitet.

Ett åtgärdsprogram för utomhusluft ska däremot få ner halterna under miljökvalitetsnormen så fort som möjligt vid ett överskridande och åtgärderna ska därmed vara av kortsiktig och kraftfull karaktär.

Åtgärdsprogram för utomhusluft

Om kontrollen av luftkvaliteten i en kommun (all form av kontroll innefattas, mätning, modellering, objektiv skattning) visar att en föroreningsnivå överskrider eller kan antas överskrida den övre utvärderingströskeln ska Naturvårdsverket underrättas och en förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) upprättas. Detta gäller alla föroreningar i luftkvalitetsförordningen utom ozon. 

Underrättelsen bör innehålla information om vilka aktörer som ska delta i arbetet samt hur arbetet med framtagandet kommer gå till. 

Skyldigheten att underrätta Naturvårdsverket eller upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi gäller inte om det finns behov av ett åtgärdsprogram eller om ett åtgärdsprogram har fastställts.  Men det finns inget hinder att använda sig av en FLIS som verktyg för långsiktigt arbete med luftkvaliteten vid sidan av ett åtgärdsprogram.

Alla kommuner kan med fördel arbeta förebyggande, även om halterna inte överskrider den övre utvärderingströskeln, inte minst med tanke på att det reviderade luftkvalitetsdirektivet kommer att medföra miljökvalitetsnormer på lägre nivåer. FLIS blir därmed ett viktigt verktyg för att nå de nya miljökvalitetsnormerna i tid till 2030.

Den förebyggande luftkvalitetsstrategin (FLIS) ska innehålla åtgärder eller insatser som leder till att föroreningshalterna långsiktigt sänks eller inte ökar. 

För att kunna utvärdera och välja lämpliga åtgärder och insatser behöver en kartläggning av luftkvaliteten och dess källor (trafik, industri, bakgrundshalter etc.) och omfattningen av dessa utföras. Därefter kan lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder och insatser väljas för att långsiktigt minska eller bevara halterna. Åtgärderna kan dels vara sådana som kommunen själv kan genomföra, men det kan också vara åtgärder som närliggande kommuner eller andra aktörer kan genomföra. Några exempel kan vara

• beteendeförändrande insatser
• infrastrukturåtgärder
• informationsåtgärder
• fysisk planering
• styrmedel och påverkansåtgärder.

Kortsiktiga åtgärder som till exempel dammbindning brukar generellt användas för att få ner de högsta halterna vid dagar med höga luftföroreningshalter. Syftet med FLIS är att jobba med långsiktiga åtgärder, men det finns inget hinder mot att även inkludera kortsiktiga åtgärder.

Några exempel på åtgärder av både kort- och långsiktig karaktär finns här: Lokala styrmedel och åtgärder (naturvardsverket.se)

Kommunen skickar en underrättelse till Naturvårdsverket om att den övre utvärderingströskeln har överskridits och att en förebyggande luftkvalitetsstrategi (FLIS) kommer att tas fram. Naturvårdsverket tar emot underrättelsen, men lämnar inget yttrande som vid överskridande av en miljökvalitetsnorm. Efter att Naturvårdsverket underrättats upprättar kommunen en FLIS.  Till skillnad från vid arbetet med åtgärdsprogram är FLIS inte reglerat i process och framtagande utan kommunen har möjlighet att anpassa arbetsprocessen efter egna förutsättningar och behov. Att samverka med olika aktörer rekommenderas dock för att få fram en FLIS med lämpliga åtgärder. 

Naturvårdsverket kan stödja med rådgivning under hela processen.

Den förebyggande luftkvalitetstrategin ska skickas till Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter och kommuner. Strategin ska göras tillgänglig för allmänhet och andra berörda och hållas uppdaterad med aktuell information om genomförandet. 

Vartannat år ska den som upprättat en FLIS redovisa till Naturvårdsverket vilka åtgärder i strategin som genomförts och minst vart fjärde år ska den uppdateras så länge det finns behov av en luftkvalitetsstrategi.

Nedan redovisas de övergripande momenten av arbetet från ett överskridande av övre utvärderingströskeln till information och uppdatering av en FLIS.