Kväveoxidavgiften
Kväveoxidavgiften, eller NOx-avgiften, är ett nationellt ekonomiskt styrmedel som administreras av Naturvårdsverket.
Syftet med avgiften är att minska kväveoxidutsläppen från energiproducerande förbränningsanläggningar i Sverige.
Genom att skapa en ekonomisk drivkraft för verksamheter som omfattas av avgiftssystemet, ska NOx-avgiften vara ett incitament för ytterligare kostnadseffektiv reducering av utsläppen. Avgiften bidrar till att nå miljökvalitetsmålen om försurning, övergödning och frisk luft.
Systemet bygger på att verksamheter som omfattas av NOx-avgiften betalar en avgift på 50 kr för varje kilogram kväveoxider de släppt ut under året. Intäkterna av avgiften återbetalas sedan i förhållande till hur mycket energi som anläggningen producerat samma år. Vinnarna i systemet är de anläggningar som producerat energi till låga utsläpp.
Sidan vänder sig till
I första hand verksamhetsutövare som omfattas av Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion samt luftlaboratorier som utför jämförande mätning.
Lagstiftning
Reglerna kring kväveoxidavgiften är uppbyggda i flera nivåer. Riksdagen beslöt 1990 om lagen om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Därefter har regeringen beslutat om förordning som bland annat ger Naturvårdsverket rätt att ge ut föreskrifter med mer detaljerade regler. För att få ett fungerande system så tillämpas även andra lagar, främst skattebetalningslagen och sekretesslagen.
Dessutom påverkas många anläggningar och andra berörda av svenska och internationella standarder. En standard är normalt att betrakta som en överenskommelse mellan branscher om hur en sakfråga ska hanteras.
Kväveoxidavgiften finns endast i Sverige, det innebär att det inte finns några motsvarande EU-direktiv eller EU-förordningar.
De viktigaste lagarna
Miljöavgiften
Lagen om miljöavgiften anger vilka som berörs, hur stor avgiften är och hur Naturvårdsverket ska administrera avgiften.
Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion (riksdagens webbplats)
Skatteteknik
Den skattetekniska delen av administrationen av avgiften regleras genom skatteförfarandelagen. Lagen innebär bland annat lagstöd åt Naturvårdsverkets granskning av deklarationer och möjlighet till revisioner. Här ges också en möjlighet att göra ändringar av deklarerade uppgifter sex år bakåt i tiden om det visar sig att det funnits felaktiga mätningar eller beräkningar.
Skatteförfarandelag (2011:1244) (riksdagens webbplats)
Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (riksdagens webbplats)
Offentlighets- och sekretessförordning (2009:641) (riksdagens webbplats)
Förordning
Föreskrifter
Naturvårdsverket har gett regler om hur berörda anläggningar ska hantera mätning av kväveoxidutsläpp. Det innebär krav på mätinstrument för NOx och krav på hur rökgasflödet bestäms. Här finns även krav på jämförande mätning.
Standarder (ett urval)
- SS-EN 14181 är en standard som behandlar kvalitetssäkring av automatiska mätsystem. Standarden berör stora förbränningsanläggningar och anläggningar som förbränner avfall genom hänvisningar från föreskrifterna NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Standarden är inte kopplad kväveoxidavgiften, men berör många av de anläggningar som omfattas av kväveoxidavgiften.
- ISO 17025 reglerar de ackrediterade laboratoriernas verksamhet och deras ackreditering från Swedac.
- SS-EN 14792:2005 Referensmetod för mätning av kväveoxid.
Så fungerar kväveoxidavgiften
Resultat för kväveoxidavgiften
Utifrån deklarationerna för kväveoxidavgiften tar Naturvårdsverket fram årliga resultat för de anläggningar som är med i systemet.
Det totala kväveoxidutsläppet och den totala nyttiggjorda energin inom NOx-avgiften minskade under 2022 jämfört med 2021. Antalet avgiftspliktiga produktionsenheter under 2022 har även minskat vilket är en stor förklaring till de minskade utsläppen och producerade energin.
Historiskt sett har både NOx-utsläppen och den nyttiggjorda energin ökat och minskat genom åren. Variationen beror bland annat på om det varit år med mycket kalla vintrar, regeländringar införts vilket medfört att fler produktionsenheter blivit avgiftspliktiga eller att avgiften höjts. Det är därför svårt att göra direkta jämförelser av utsläppen och energin mellan olika redovisningsår. En viktig aspekt som kan identifieras är att utsläppsminskningen har stagnerat under de senaste åren.
Deklarera kväveoxidutsläpp i E-NOx
Anläggningar som omfattas av kväveoxidavgiften ska varje år deklarera utsläpp av kväveoxider samt producerad energi. Kväveoxidavgiftsdeklarationen lämnas i e-tjänsten E-NOx senast den 25 januari.
Dokumentation
Har du missat ett webbinarium? Här hittar du filmer, presentationer och frågor och svar från tidigare webbinarium.
Om utsläpp av kväveoxider
Utsläpp av kväveoxider (NOx) bidrar till flera av de allvarligaste miljöproblemen i Sverige. Tillsammans med svavelutsläpp leder de till försurning av mark och vatten. Kvävedepositionen från luften är också en stark bidragande orsak till övergödning av framför allt ängsmark, skogsmark och hav.
Kväveoxider bidrar till bildandet av marknära ozon, som angriper växtligheten och påverkar människors hälsa. Dessutom ger kväveoxider dålig luftkvalitet i tätorter. Utsläpp av kväveoxider ökar även korrosion på föremål och bidrar till växthuseffekten.