Beräkna klimatpåverkan
Beräkning enligt GHG Protocol eller ISO-standard
Det finns flera ramverk för utsläppsberäkningar. På denna sida finns stöd för dig som vill beräkna utsläpp enligt GHG Protocol eller ISO 14064-1.
Många företag beräknar och rapporterar utsläpp av växthusgaser. Detta stöd ger en introduktion till klimatberäkningar för organisationer och företag och var du kan hitta mer information och underlag till dina beräkningar.
Sidan vänder sig till
Du som vill beräkna klimatutsläpp för ett företag eller organisation inför rapportering enligt GHG Protocol eller ISO standard 14064-1.
Standarder för utsläppsberäkningar för företag och organisationer
Det finns flera standarder för utsläppsberäkningar. På denna sida beskrivs bokföring av utsläpp enligt Green House Gas Protocols Corporate Standard (GHG) och ISO Standard 14064-1 som är inriktade på utsläppsberäkningar för företag och organisationer.
GHG Protocol Corporate Standard
Standarderna har många likheter vad gäller grunden för rapportering och bygger till stor del på Kyotoprotokollet. Det finns vissa skillnader kring hur utsläppen delas in, där GHG Protocol har en gränsdragning där åtskillnad görs mellan organisationens organisatoriska respektive operativa gränser. Rapporteringen är indelad i tre olika delar:
- Scope 1 i GHG Protocol omfattar de utsläpp som sker i den egna verksamheten (direkta) till exempel bränsleförbränning och från fordon organisationen äger eller kontrollerar.
- Scope 2 omfattar utsläpp (indirekta) från inköpt elektricitet, ånga, värme och kyla.
- Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, från inköpta material, produktanvändning, avfallshantering, affärsresor etc. som organisationen inte äger eller kontrollerar.
ISO-standarden delar däremot in utsläppen i direkta och indirekta utsläpp. Enligt ISO 14064-1 ska organisationen själv upprätta relevanta gränsdragningar gällande vad som är innanför respektive utanför organisationen samt vad som ska vara innanför respektive utanför rapporteringen av växthusgaser. Direkta utsläpp är obligatoriskt att inkludera enligt båda standarderna, medan övriga utsläpp bör inkluderas.
GHG Procotols Corporate standard finns fritt tillgänglig.
Beräkning av klimatutsläpp
Mätning av utsläpp sker oftast bara på större anläggningar och för de egna, direkta utsläppen. För att få fram en fullständig rapportering behöver vissa eller alla utsläpp beräknas. Först måste då aktiviteter som ger upphov till utsläpp identifieras. I GHG Protocols standard finns vägledning om hur detta kan göras på ett systematiskt sätt.
Genom att använda emissionsfaktorer kan uppgifter om aktiviteter beräknas om till utsläpp. En emissionsfaktor anger hur stora utsläpp som en viss enhet ger upphov till, exempelvis i antal kg CO2-ekv. per liter bensin. En emissionsfaktor kan gälla bränslen, produkt eller till och med en tjänst. Ofta ges emissionsfaktorn för bränsle per energivärde, och då kan även ett värmevärde behövas som anger hur mycket energi per vikt eller volym som bränslet innehåller.
Om emissionsfaktorn inte finns tillgänglig i koldioxidekvivalenter kan du behöva sammanställa flera olika växthusgaser till din emissionsfaktor. Läs mer om du hur du gör detta här:
Sammanställ totala utsläpp av växthusgaser i koldioxidekvivalenter
Utsläpp [kg] = Bränsleförbrukning [ton] * Värmevärde [GJ/ton] * Emissionsfaktor [kg/GJ]
eller
Utsläpp [kg] = Bränsleförbrukning [m3] * Värmevärde [GJ/m3] * Emissionsfaktor [kg/GJ]
Vid jämförelse av beräkningar och vid uppföljning av eventuella mål är det viktigt att samma systemgränser, det vill säga vilka utsläpp som inkluderas i ”systemet”, används.
Frågor och svar
Varför ska vi beräkna utsläpp från vårt företag eller organisation?
För att kunna prioritera rätt åtgärder i klimatarbetet är det viktigt att först ha kunskap om från vilka processer och aktiviteter som utsläppen uppstår och hur stora de är. Genom att beräkna klimatpåverkan från er organisations aktiviteter och värdekedja kan lämpliga åtgärder identifieras. Det kan även vara ett sätt att följa upp eventuella mål kopplade till minskade utsläpp från verksamheten. Kanske finns det även krav kopplade till klimatberäkningar från beställare, kunder eller krav i upphandlingar som ni behöver uppfylla. För investeringar blir information om klimatpåverkan en allt viktigare faktor.
Vid tolkning av resultat från klimatberäkningar är det viktigt att förstå hur dessa beräkningar har gått till. Standarder underlättar för detta genom att just standardisera metoden och bidrar till att beräkningarna blir transparenta.
Vilka emissionsfaktorer ska användas?
ISO 14064-1 publicerar inga emissionsfaktorer. I räkneexempel refereras till en enklare modell där emissionsfaktorn hämtas från IPCC:s schablonvärden och en mer komplicerad där de mäts.
Köpt elektricitet kan enligt standarden modelleras antingen som platsbaserad eller, förutsatt att det finns ett fungerande system för elektricitetshandel, marknadsbaserad elektricitetsmix. Platsbaserad innebär den relevanta elmixen för en viss geografi, till exempel en dedikerad kraftledning mellan producent och konsument eller medelelmix för det område där elen köps och säljs (till exempel nordisk elmix).
Marknadsbaserad innebär att emissionsfaktorn utgår från vad man köper in, exempelvis en elmix från en viss leverantör. Sverige är anslutna till det Europeiska energicertifikatssystemet AIB och det är möjligt att använda den marknadsbaserade metoden och på det viset tillgodoräkna sig till exempel vind- eller solkraft. Principerna för modellering av elektricitet gäller även för värme, ånga, kyla och tryckluft. Om organisationen säljer elektricitet är det möjligt att särredovisa de utsläppen men de får inte dras av från totalen för att skapa ett ”netto”.
GHG Protocol ger rådgivning om hur man ska välja emissionsfaktorer och erbjuder beräkningsverktyg med integrerade emissionsfaktorer. GHG Protocol rekommenderar att man i första hand använder marknadsbaserade elektricitetssiffror och, om sådana ej är tillgängliga, platsbaserad.
IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram emissionsfaktorer för nordisk elmix med hänsyn till import och export, där även en uppdelning i direkta och indirekta utsläpp redovisas i syfte att underlätta för rapportering enligt GHG Protocols scope. Dessa hittar du här:
Emissionsfaktorer för nordisk elmix med hänsyn till import och export (ivl.se)
Vad ska man tänka på om man upphandlar en konsult för att genomföra klimatberäkningar?
För organisationer och företag som inom den egna organisationen inte har särskilda resurser för att utföra beräkningarna kan det vara effektivare att anlita en konsult för att utföra beräkningarna. För att kunna följa upp siffrorna är det viktigt att de levereras med en rapport och metodbeskrivning som gör det möjligt att återupprepa beräkningarna. GHG Protocol är i jämförelse med ISO 14064-1 mer inriktat på uppföljning över tid och innehåller bra tips på aspekter att ta hänsyn till även för den som ska göra uppföljning över tid med hjälp av ISO 14064-1.
Då beräkningarna oftast görs återkommande, till exempel årligen, är det viktigt att ta hänsyn till vilken metadata som kommer med beräkningarna om man exempelvis skulle byta tjänsteleverantör för klimatberäkningarna. Det är också viktigt att säkerställa att konsulten avsätter resurser för att delta i granskning av siffrorna.
Vad är viktigt vid granskning av klimatberäkningar för företag och organisationer?
Granskning av klimatberäkningarna är en viktig del av rapporteringen, och syftar såväl till att säkerställa att beräkningarna är korrekta och har hög trovärdighet, som till att identifiera förbättringsområden för beräkningarna och åtgärder för minskad klimatpåverkan. Beskrivning av hur granskningen ska gå till och viktiga aspekter vid granskning finns både i GHG Protocol och ISO 14064.
En standard för de som ska granska och validera beräkningar enligt ISO 14064-1 finns, med benämningen 14064-3. Exempel på aspekter som bör granskas är att emissionsfaktorer som använts är rimlig både i storlek och för vilket användningsområde de används, jämförelse av siffrorna över tid för att identifiera oförklarliga trendbrott och att systemgränser för beräkningar olika år samt mål stämmer. Fokus bör ligga på stora utsläppskategorier och kategorier som får stora utslag i en känslighetsanalys.