Beräkna klimatpåverkan
Beräkna klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv
När du vill beräkna vilken klimatpåverkan som en produkt eller tjänst ger upphov till, bör du använda emissionsfaktorer som har ett livscykelperspektiv. Då får du en helhetsbild av påverkan från konsumtionen.
För flertalet produkter har miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration, EPD) tagits fram, vilka visar klimatpåverkan för specifika produkter. Beräkningarna baseras på internationella standarder och är tredjepartscertifierade, vilket innebär att de granskas av en oberoende, tredje part.
Generella emissionsfaktorer för produkter och tjänster finns att hitta på ett flertal ställen. Nedan hittar du emissionsfaktorer inom några av de sektorer där vår livsstil ger upphov till stora klimatutsläpp.
Transporter
På din flygbiljett kan du se din klimatpåverkan eller så kan du använda ICAO:s flygutsläppkalkylator för att beräkna dina utsläppen. Observera att dessa utsläpp inte inkluderar den så kallade höghöjdseffekten, vilket innebär att dina utsläpp troligen är ungefär dubbelt så stora under längre flygresor. Det beror på att utsläpp på hög höjd ger upphov till kondensstrimmor och bildandet av kväveoxider, som också har en klimatvärmande effekt.
Naturvårdsverket har tagit fram ett beräkningsverktyg för transportutsläpp. I detta kan du kan beräkna dina utsläpp av växthusgaser och jämföra dem med andra transportslag i beräkningsverktyget nedan. Beräkningsverktyget inkluderar utsläpp från drivmedlet ur ett livscykelperspektiv.
El och fjärrvärme
För fjärrvärme finns det emissionsfaktorer hos bland annat Energiföretagen. Emissionsfaktorer för den el du köper kan du hitta hos ditt elbolag.
Livsmedel
Kunskap om olika livsmedels genomsnittliga klimatpåverkan går att finna i en klimatdatabas för livsmedel som Research Institute of Sweden (RISE) tagit fram. Bland annat framgår det att rött kött och ost är proteinrika livsmedel som är kopplade till hög klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Medan till exempel bönor, linser och blåmusslor är proteinkällor med låg klimatpåverkan.
Hur produktionen sker har dock stor påverkan på klimatpåverkan för nötkött. För en bättre helhetsbild så finns möjligheten att kombinera ett livsmedels klimatavtryck med uppgifter om näringstäthet och påverkan på biologisk mångfald.
Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp
Vår konsumtionsbaserade klimatpåverkan är i snitt 8 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. En stor del av våra konsumtionsbaserade utsläpp sker i andra länder, vid produktion och transport av de produkter som vi importerar och konsumerar.
Naturvårdsverket följer upp konsumtionsbaserade utsläpp vid uppföljningen av generationsmålet. Det är större osäkerhet kring de konsumtionsbaserade utsläppen än de territoriella utsläppen, men utveckling kring måttet sker. Indikatorer har tagits fram för att följa upp klimatpåverkan från fem konsumtionsområden:
- Personbilsresor
- Flygresor
- Livsmedel
- Bostadsbyggande och boende
- Textil
Beräkna din egen klimatpåverkan
Om du vill beräkna vilken klimatpåverkan din livsstil ger upphov till så finns ett flertal beräkningsverktyg att välja mellan. Beräkningarna i modellerna använder dock grova antaganden och generella data vilket gör resultatet osäkert. Men verktygen ger en bild över hur stora utsläppen är, och innehåller till exempel jämförelser mot en ”medel-svensk” eller Parisavtalets klimatmålsnivå. Du kan även få tips på utsläppsminskande åtgärder anpassade till just din livsstil.
Klimatkalkylatorn på WWF:s webbplats
IVL Svenska Miljöinstitutets Klimatkontot
Läs mer om vad du som privatperson kan göra för att minska din klimatpåverkan: