Beräkna klimatpåverkan
Det finns flera olika sätt att beräkna klimatpåverkan på. Ibland är man intresserad av utsläpp som uppstår vid en viss process, utsläpp som uppstår från hela värdekedjan för en produkt eller tjänst, eller utsläpp som kommer från en hel verksamhet.
Angreppssättet som bör användas för dessa olika sätt att beräkna klimatpåverkan på skiljer sig. Nedan följer en beskrivning av de olika sätten och vad som är viktigt att tänka på när respektive perspektiv används.
Den här sidan vänder sig till
Dig som vill beräkna utsläpp av klimatgaser.
Beräkning enligt GHG Protocol eller ISO-standard
Det finns flera ramverk för utsläppsberäkningar. På denna sida finns stöd för dig som vill beräkna utsläpp från en organisation enligt GHG Protocol eller ISO 14064-1.
Beräkna klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv
När du vill beräkna vilken klimatpåverkan som en produkt eller tjänst ger upphov till, bör du använda emissionsfaktorer som har ett livscykelperspektiv. Då får du en helhetsbild av påverkan från konsumtionen.
Beräkna direkta utsläpp från förbränning
Stöd för dig som är verksamhetsutövare och vill beräkna direkta utsläpp inom EU:s utsläppshandel eller till miljörapporter eller för dig som vill lära dig mer om de direkta utsläppen som uppstår i en viss process.
Klimatberäkningar
För verksamheter som vill ta fram klimatberäkningar finns metodstöd hos till exempel Greenhouse Gas Protocol, GHG Protocol och SME Climate Hub. Det finns också vägledningar och kalkylverktyg som är framtagna för specifika sektorer.
Förklaring av vanliga termer
Ett antal termer används i beräkningen av utsläpp från användning av olika bränslen. Det här är vad de betyder.
Storleksordningar
- k = Kilo = ett tusen = 103 = 1 000
- M = Mega = en miljon = 106 = 1 000 000
- G = Giga = en miljard = 109 = 1 000 000 000
- T = Terra = tusen miljarder = 1012 = 1 000 000 000 000
Energienheter
- GJ = gigajoule = En miljard joule
- MWh = megawattimme = En miljon wattimmar
- toe = ton oljeekvivalent = Ett tusen kilogram oljeekvivalenter
- Gcal = gigakalori = En miljard kalorier
Bränsleförbrukning
Bränsleförbrukning är mängden bränsle du vill beräkna utsläppen för. Om dina bränsleuppgifter är i en annan enhet än den som anges i beräkningsformeln, behöver du omvandla enheten först.
Uppgifter om bränslens täthet (densitet) hittar du bland annat hos Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, SPBI.
Energiinnehåll, densitet och koldioxidutsläpp på SPBI:s webbplats
Värmevärden
Värmevärden är ett mått på bränslets energiinnehåll. Det anges oftast i GJ eller MWh per m³ eller per ton. För fasta biobränslen, torv och avfall varierar energiinnehållet med bränslets täthet, fukthalt och hur det behandlats. Värmevärdet kan variera även för gasformiga bränslen. En noggrann beräkning av utsläpp från dessa bränslen kräver kunskap om det exakta värmevärdet. Kontakta bränsleleverantören för information.
Värmevärden anges internationellt i gigajoule (GJ) eller ton oljeekvivalenter (toe), medan vi nationellt ofta använder enheterna megawattimmar (MWh) eller kilowattimmar (kWh). Nedan anges omräkningsfaktorer för dessa enheter.
| GJ | MWh | toe | Gcal | |
|---|---|---|---|---|
| GJ | 1 | 0,278 | 0,024 | 0,239 |
| MWh | 3,6 | 1 | 0,086 | 0,86 |
| toe | 41,87 | 11,63 | 1 | 10 |
| Gcal | 41,87 | 11,63 | 0,1 | 1 |
Emissionsfaktorer
Emissionsfaktorer anger hur stora utsläpp av respektive gas som förbränning av en viss mängd energi ger.
Utsläpp av koldioxid påverkas av bränslets innehåll av kol per vikt eller volym. När man beräknar utsläpp av växthusgaser brukar man endast räkna med koldioxid från fossila bränslen. Utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid (lustgas) beräknas på samma sätt som för koldioxid. För dessa gaser ska även utsläpp från biobränslen räknas in. För metan och dikväveoxid påverkas utsläppen av hur förbränningen sker och vilken reningsteknik som används.
Det förekommer ibland olika emissionsfaktorer eller värmevärden för ett och samma bränsle. Orsaken kan vara att bränslekvaliteten har förändrats över tiden eller att man fått bättre kunskap om det genomsnittliga värmevärdet eller om innehållet av kol för bränslet.
Det kan också bero på om emissionsfaktorn har ett livscykelperspektiv eller avser direkta utsläpp (endast utsläpp som uppstår i förbränningen/processen).
Uppgift om emissionsfaktorer
Om du saknar uppgift om emissionsfaktorer och värmevärden och är intresserad av att veta hur stora direkta utsläpp som uppstår kan du använda de som används i den svenska rapporteringen av utsläpp:
Koldioxidekvivalenter
Så här sammanställer du olika växthusgaser i koldioxidekvivalenter.
Växthusgaser är ett samlingsbegrepp för flera gaser, där vissa gaser har en starkare uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP) än andra.
Vid sammanställning används koldioxidekvivalenter som gemensam enhet, vilket gör att andra gasers uppvärmningspotential behöver översättas till denna gemensamma enhet.
| Växthusgas | Uppvärmnings- potential (GWP) |
|---|---|
| Koldioxid, CO2 | 1 |
| Metan, CH4 | 28 |
| Dikväveoxid, N2O | 265 |
Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.
Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s femte utvärderingsrapport (AR5) och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser, enligt beslut under Europeiska kommissionen och Klimatkonventionen.
GWP för ytterligare växthusgaser:
Koldioxidekvivalenter för ytterligare växthusgaser i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (pdf)
Sedan AR5 har det dock gjorts nya vetenskapliga bedömningar. Uppdaterade omräkningsfaktorer från IPCC med notering om källa bör därför användas i sammanhang som saknar koppling till rapporteringen av växthusgaser.
Anledningen till att inventeringen använder omräkningsfaktorerna från AR5 är för att säkerställa jämförbarheten mellan olika länders rapportering.
Omräkningsfaktorer från IPCC:s sjätte utvärderingsrapport återfinns i tabell 7.15 på sid. 1017 (pdf)
Vad är livscykelanalys?
Livscykelanalys, LCA, är en metod för att beräkna miljöpåverkan av en produkt eller process under hela livscykeln – från råvaruutvinning och produktion, via distribution, försäljning och konsumtion till avfallshantering. Vanliga perspektiv är från-vaggan-till-graven, eller en del av kedjan, som från-vaggan-till-färdig-produkt. Vilka avgränsningar som väljs påverkar förstås resultatet.
Utsläpp av växthusgaser är ett av flera sätt som tillverkning och användning av produkter kan påverka miljön. Livscykelanalys är ett brett begrepp och omfattar fler påverkanskategorier som tar hänsyn även till andra faktorer. Inom EU pågår arbete med att ta fram en gemensam metod för livscykelanalys som har 16 stycken så kallade miljöpåverkanskategorier. Både EU och FN har information och stöd för livscykelanalyser.
Med hjälp av livscykelanalys kan du beräkna var den största påverkan sker under en produkts livscykel.