Jaga blyfritt med hagel

• Trångborrningsgraden får inte överstiga halv 
• Övergångskonan mellan patronläge och pipa ska ha tillräckligt flack vinkel 
• Är i allmänt gott bruksskick    

Dessa vapen fungerar väl till mindre vilt såsom vilt tillhörande kulvapenklass 4, exempelvis duva och gräsand när de används med stålhagelpatroner av klassen Standard steel (normaleffektspatroner, se mer nedan)  

All ammunition av klassen Standard steel kan enligt ammunitionstillverkarna användas i dessa vapen.  

Förpackningar med Standard steel märks ofta på något av följande sätt: 

• Standard steel är uttryckligen utskrivet
• Patronernas genomsnittligt högsta maxtryck är 740 bar 
• Att vapnet som används med patronerna ska ha provtryckts till minst 960 bar 

Även ammunition som inte klassats enligt CIP till Standard steel kan användas om den har motsvarande egenskaper. Men vid minsta tveksamhet om ammunitionens egenskaper och lämplighet rådfråga din återförsäljare.  

Se mer om Standard steel-ammunition nedan under Fördjupning om Standard steel. 

Patroner med legeringar av vismut, koppar och volfram kan också användas i dessa nitro proof-vapen. Man bör se upp med tungt laddade patroner och hagel av hårda legeringar av volfram så att inte trycknivåerna för dessa vapen överskrids.   

De allra flesta vapen som i dag är i bruk i Sverige uppnår denna kategori, men de är alltså inte uttryckligen godkända för stålhagel genom någon form av märkning.  

Om du vill använda ditt äldre Nitro proof-vapen för Standard steel-hagel, men är osäker på om graden av trångborrning och övergångskonans vinkel är lämplig. Vänd dig till en vapensmed för att kontrollera detta och vid behov modifiera vapnet. 

Vapnet har en märkning stämplad på piporna i form av franska liljan.

Dessa vapen är i kaliber 12 trycktestade till 1370 bar.  

Dessa vapen fungerar till allt vilt där hagel är tillåtet när hagelpatroner av klassen High performance steel (högeffektspatroner med stålhagel) används.  

Ammunition som klassas som High performance Steel och lägre klassning kan användas i dessa vapen.  

Förpackningar med High performance steel märks ofta på något av följande sätt: 

• High performance steel är uttryckligen utskrivet
• Patronens genomsnittliga högsta maxtryck framgår (1050 bar)
• Att vapnet som används med patronerna ska ha provtryckts till minst 1370 bar. 

Se mer nedan under Fördjupning om High perfomance steel.  

Patroner med legeringar av vismut, koppar och volfram kan också användas i dessa stålhagelgodkända vapen. Man bör se upp med riktigt tungt laddade patroner och hagel av hårda legeringar av volfram så att inte trycknivåerna för dessa vapen överskrids.   

I dag har relativt många svenska jägare stålhagelgodkända vapen, eftersom dessa vapen i stort är vad som nyproducerats under de senaste cirka 30 åren. Ett annat skäl är det förbud mot användning av blyhagel i våtmarker som Sverige haft i decennier.    

Det finns vanligtvis ingen anledning att använda mer än halv trångborrningsgrad vid jakt med stålhagel. Stålhagelpatroner skjuter i grunden tätare träffbilder än bly och andra mjukare material. Trängre än kvarts trångborrning är därför oftast inte ändamålsenligt. Den som testar på skjuttavla får dock reda på såväl spridning som täckning från vapnet och ammunitionen som används. 

För att bibehålla god skottverkan vid övergång från bly- till stålhagel bör man följa några enkla tumregler. 

Tumregler vid övergång från bly- till stålpatroner: 

• Stålpatronerna bör vara relativt nytillverkade eftersom utvecklingen har gått framåt sedan de första stålhagelpatronerna nådde marknaden. 
• Antalet hagel bör vara lika många i respektive patron när man jämför stål och bly.
• För att uppnå samma vikt på de enskilda stålhaglen som motsvarande blyhagel behöver stålhaglen vara något större än blyhaglen. Rekommendationen är därför att gå upp två US-nummer i hagelstorlek, exempelvis från US 5 till US 3. Vikten hos de enskilda haglen är då i stort sett den samma 
• I linje med ståls lägre specifika vikt och högre hårdhet kan vid behov stålhagelpatroner laddade till något högre utgångshastigheter, jämfört med blyhagelpatroner, väljas.  

När moderna patroner med stål- respektive blyhagel jämförts vetenskapligt framkommer att stålhagel kan ge lika eller högre skottverkan jämfört med blyhagel. Studier visar även att frekvensen skadeskjutningar på gäss minskat kraftigt i länder som övergått från bly- till stålhagel. Inte nödvändigtvis på grund av övergången, men inte desto mindre har en kraftig sänkning varit möjlig och belagts vetenskapligt.  

Gemensamt för hagelpatroner av alla slag, som ska användas vid jakt, är att ammunitionen först behöver provskjutas i vapnet som ska användas. Detta för att kontrollera att just den här ammunitionen i det aktuella vapnet ger upphov till hagelsvärmar med önskad täckning och spridning. Det kan exempelvis visa sig att en viss stålpatron ger så fint fördelade svärmar i ett visst vapen att antalet hagel kan minskas något jämfört med den blyammunition som använts tidigare. 

En tumregel är att vikten på de enskilda haglen bör ligga nära vikten för motsvarande blyhagel som använts för det aktuella viltet. Ökad vikt uppnås genom ökad hagelstorlek. För stålhagel bör, som nämnts, hagelstorleken ökas med 0,5 mm (två US-nr) medan det för exempelvis vismut och koppar, som är tyngre än stål är en ökning omkring 0,25 mm (ett US-nr) tillräcklig. 

Den som ägnar sig åt flyktskytte (skytte på rörliga mål, till exempel fåglar i flykt) och övergår från exempelvis bly- till stålammunition behöver inledningsvis träna i tillräcklig omfattning för att vänja sig med den nya ammunitionen. Detta för att patroner med hagel av bly respektive stål kan skilja sig åt i hastighet och därför också i graden av framförhållning (hur långt framför ett rörligt mål skottet behöver avlossas för att träffa) som behövs på rörliga mål. Exempelvis vet vi att stålhagels lägre specifika vikt leder till att de tappar hastighet fortare, jämfört med blyhagel. På jaktligt längre hagelhåll kan detta innebära att framförhållningen behöver ökas omkring ett par decimeter. Samtidigt vet vi att en del patroner med stålhagel har högre utgångshastighet än blypatroner. Utfallet av detta är därför inte självklart. Skytteträningen ger alltså möjlighet att kontrollera och vänja sig vid rätt framförhållning för ammunitionen ifråga. 

I vår vanligaste hagelkaliber, 12, gäller att en patron i kategorin Standard Steel ska ge ett genomsnittligt maxtryck av 740 bar. Patronen får inte laddas så att mynningsmomentet (Mo) överstiger 12 Ns och hastigheten får inte överstiga 425 m/s.  

Formeln för beräkning av mynningsmoment (Mo) är: massan * hastigheten. Massan är laddvikten uttryckt i kg och hastigheten som avses är 2,5 meter från pipans mynning.  Mo=m * v 

Vidare får inte de enskilda haglen ha en diameter överstigande US 4 (3,25 mm).  Detta innebär att en patron i kaliber 12 laddad för att generera en hastighet av 425 m/s får laddas med maximalt 28 gram hagel (12/425). Ett annat exempel är att en patron med 30 grams hagelladdning kan ges en hastighet av 400 m/s.

Gränser för ammunition i klassen Standard steel

Sedan tidigt 1900-tal började röksvagt krut användas i såväl hagel- som kulpatroner. Det finns olika stämplar som anger om ett vapen är trycktestat för röksvagt krut beroende på såväl vapnets tillverkningsland som den provtrycksanläggning som vapnet har testats vid. Vanliga stämplar kan vara NP, BNP eller stämplar innehållande ”Nitro”. Har du ett vapen från 1900-talets början och du är osäker på om det har testats för röksvagt krut bör du kontakta en kompetent vapensmed som kan hjälpa dig att tyda stämplarna.  

Innan det röksvaga krutet uppfanns laddades patronerna med svartkrut. Patroner laddade med svartkrut genererade lägre maxtryck än patroner laddade med röksvagt krut. 

Vid användning av stålhagelpatroner med tyngre hagelladdningar, grövre hagelstorlek och krutladdningar som inte ger avkall på hastighet ökar påfrestningen i vapnet. Därav finns den högre klassningen High performance steel enligt CIP. Ett så kallat stålhagelgodkänt vapen ska vara trycktestat till 1370 bar och i kaliber 12/70 klara ett mynningsmoment av 13,5 Ns. Laddningen får inte heller ge en hastighet som överstiger 430 m/s enligt CIP-regelverket. 

I kaliber 12 kan patroner med ett genomsnittligt maxtryck om 1050 bar användas. Med ledning av formeln i fördjupningen om Standard steel ovan skulle exempelvis en 33,7 grams hagelladdning i 400 m/s eller en patron med 31 gram hagel med utgångshastigheten 430 m/s kunna användas i ett vapen godkänt för High performance steel i kaliber 12/70. Patroner med denna nivå på laddning benämns semimagnum. 

I kaliber 12/76 medges ett mynningsmoment om 15 Ns. Därför kan exempelvis en 36 grams hagelladdning i 410 m/s användas i ett sådant vapen av denna kaliber (15/410). Patroner med denna nivå på laddningen benämns magnum.

Gränser för ammunition i klassen High performance steel

För att övergångskonan mellan patronläge och pipa ska få tillräckligt flack vinkel (för Standard steel-ammunition) kan en längd om minst 13 millimeter på denna kona vara ett riktmärke. 

En liten andel av Nitro proof-vapnen som finns bland jägare i Sverige är så robusta att de sannolikt skulle kunna uppgraderas till High performance steel. Eventuella behov av att modifiera ett vapen utifrån detta syfte kan vapensmeder vara behjälpliga med. Dock är det viktigt att understryka att trycktestning av vapnet inte kan genomföras i Sverige. Därav kan inte heller stämpling av att vapnet är ”stålhagelgodkänt” utföras. Både eftersom Sverige inte anslutit sig till CIP och för att anläggning för provtryckning saknas i Sverige. Finland är närmsta land med dessa möjligheter.   

Inte heller när det gäller försäljning och bruk av ammunition är Sverige inte bundet till CIP:s regelverk, eftersom Sverige inte är anslutet till CIP. Därför förekommer i handeln ammunition som inte följer CIP:s regelverk. Det är ammunition som är tillverkad i länder som inte är anslutna till CIP och den kan därför ha jämförelsevis andra egenskaper. T.ex. säljs nordamerikansk ammunition i Sverige och den är tillverkad enligt de rekommendationer som gäller där, dvs. enligt SAAMI. Den som vill använda sådan ammunition kan jämföra dess egenskaper med CIP-reglementet för att få ett tillräckligt bra grepp om dessa patroners prestanda och lämplighet i förhållande till det aktuella vapnet. Det pågår dessutom en samverkan mellan CIP och SAAMI för att likrikta deras regler och rekommendationer.