Förbud mot blyhagel vid våtmark

• Det är förbjudet att, i eller inom 100 meter från en våtmark:
  - avlossa blyhagelammunition
  - ha med blyammunition vid skytte i våtmarker eller på väg till eller från skytte i våtmarker 

• Att vid jakt skjuta på platser där avståndet till närmsta våtmark överstiger 100 meter.
• Att ha med sig blyhagel när man rör sig genom våtmarker för att ta sig till sådana platser där det är tillåtet att skjuta med blyhagel.  

Våtmarker definieras enligt Ramsarkonventionen i detta förbud:

”Med våtmark avses sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.”

Ett avgörande i EU-domstolen har dessutom preciserat följande:

De våtmarker där förbudet gäller avgränsas utifrån syftet att skydda vattenfåglar, deras livsmiljöer och arter som konsumerar dessa fåglar. Med vattenfåglar avses de fågelarter som ekologiskt är beroende av våtmarker för åtminstone en del av sin årscykel. 

Förbudet gäller inte områden som exempelvis på grund av sin storlek eller instabilitet sannolikt inte fungerar som livsmiljö för vattenfåglar.  

Kartstöd för blyhagelförbud

Jägare som planerar att jaga med hagel i områden där blyförbud råder behöver sätta sig in mer i vilka alternativa hagel som kan användas. Utifrån det enskilda jaktvapnet, utifrån förutsättningar i jaktområdet och ifråga om viltart. 

Den dödande effekten av ett välriktat hagelskott är beroende av flera faktorer. Skjutavstånd, skjutvinkel och patronens krutladdning, hagelstorlek, hagelmaterial och laddningsvikt har särskilt stor betydelse.  

Vid osäkerhet kring en viss hagelpatrons prestanda och egenskaper i övrigt bör tillverkaren rådfrågas. Vid osäkerhet om ett vapen kan användas med en viss sorts ammunition kan tillverkare eller vapensmeder rådfrågas.   

Hårdare hagel, exempelvis av stål eller varianter av volfram, kan vara mer benäget att ge rikoschetter. Det bör man ta hänsyn till i exempelvis terräng med mycket sten. 

Dessutom bör man vara aktsam vid förtäring av kött som fällts med stålhagel eller andra hårda hagelmaterial. Om man råkar bita i ett sådant hagel kan tänder skadas.

Tillgång och pris för stålhagelammunition motsvarar den för blyammunition. 

För övriga alternativhagel är normalt sett priset högre och tillgången sämre. Hur mycket priset är högre och tillgången sämre varierar mellan olika hagelmaterial. 

Kriget i Ukraina och den militära upprustning som pågår runt om i världen har försämrat tillgången på komponenter till hagelammunition, vilket i sin tur ytterligare försämrat tillgången på andra alternativhagel än stål. På sikt blir förhoppningsvis både tillgången bättre och priset lägre på andra alternativhagel än stål. 

Sedan 2002 har det i Sverige varit förbjudet att använda blyhagelammunition vid jakt i våtmarker och över grunda delar av öppet vatten. Frågan var också aktuell under tio år dessförinnan, och då för cirka 30 år sedan, kom stålhagelgodkända hagelgevär ut på marknaden. Dessutom har prestandan på exempelvis stålhagel utvecklats en hel del under dessa decennier. Troligtvis underlättar vanan av blyförbud och teknikutvecklingen många jägares anpassning till nu gällande blyhagelförbud.

Bly är mycket giftigt och skadligt för nervsystemet redan vid små doser. Barn och foster är extra känsliga. 

Användning av blyfria hagel förenklar på några sätt för dig som jägare. Eftersom fällt vilt inte innehåller bly underlättas efterarbetet:

• Inälvor och annat slaktrens behöver inte göras oåtkomligt för rovdjur och asätare, som annars riskerar blyförgiftning.
• Omhändertagande av viltköttet som ska hamna på matbordet underlättas:
  - Skottrensning från blyfragment kan bortses infrån
  - Mer av viltköttet kan förtäras, eftersom mindre kött behöver rensas bort
  - Riskerna för förgiftning från blyhagelfragment undviks. 

Genom användning av alternativa hagel skonas vattenfåglar från risken för akut förgiftning från blyhagel som hamnat i deras muskelmage. Även rovdjur och asätare som lever av vattenfåglar får minskad risk för blyförgiftning.

Genom stålhagels hårdhet blir det vid användning av dessa inte samma mängd så kallade randhagel, som vid användning av blyhagel. Randhagel uppstår av att hagel deformeras av det våld som uppstår i samband med att ammunitionen avlossas och haglen rör sig inne i vapnet. Med färre randhaglen, hos de jämförelsevis hårdare stålhaglen, blir hagelsvärmen som träffar målet mer jämnt fördelad. Hagelsvärmen får då en jämnare spridning vilket är positivt för resultatet.

Det vanligaste alternativet till blyhagel är stålhagel. Eftersom stål är lättare än bly rekommenderas att jägaren väljer större stålhagel än blyhagel. Då patroner med stålhagel generellt laddas med kraftigare krutladdning och materialet är hårdare än bly blir kraven på vapnet högre. 

Vismut är ett hårt men sprött material. Hagel av detta material lämpar sig därför normalt också i äldre vapen tillverkade för att användas med blyhagel. Av samma anledning är hagel av vismut inte mer benäget att ge rikoschetter än blyhagel. Jämfört med bly bör jägaren gå upp något i hagelstorlek, eftersom vismut är lättare än bly.

Koppar är mjukt och har en specifik vikt någonstans mitt i mellan stål och vismut. Kopparhagel lämpar sig därför normalt också i äldre vapen tillverkade för att användas med blyhagel.

I grunden är volfram tyngre än bly och mycket hårt. I framställningen blandas dock volfram med andra metaller, så att en variation av specifik vikt och hårdhet hos hagel finns att tillgå vid köp av volframammunition. Med andra ord är det mycket viktigt att jägaren försäkrar sig om att ammunitionen är av sådan typ som är lämplig för det vapen som ska användas.   

Även vilt som fällts med ammunition med vismut och volfram bör skottrensas noggrant.