Om länsstyrelsens arbete mot invasiva främmande landlevande växter
Tillträde till fastigheter
Det följer av 28 kap. 1 § miljöbalken att myndigheter och den som på en myndighets uppdrag utför ett arbete har rätt att få tillträde till fastigheter, byggnader, andra anläggningar samt transportmedel och att där vidta åtgärder för att fullgöra uppgifter som åligger en myndighet enligt miljöbalken eller enligt EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde.
Myndigheten, eller den som arbetar på myndighets uppdrag, har rätt att bereda sig tillträde till den fastighet där verksamheten sker (eller har skett), men kan även bereda sig tillträde till en annan fastighet än där verksamhet är eller har varit lokaliserad om det skulle behövas. Tillträde till transportmedel kan tex. bli aktuellt vid kontroll av avfallstransporter.
Länsstyrelsen har alltså möjlighet att bereda sig tillträde till fastigheter mm. utan fastighetsägarens /-innehavarens tillåtelse både i rollen som tillsynsmyndighet men också om länsstyrelsen tex. beslutat att vidta utrotningsåtgärder med stöd av 30-31 §§. I första hand skall tillträde ske efter överenskommelse med ägaren/-innehavaren och länsstyrelsen bör så långt som möjligt eftersträva dialog och samarbete med de som berörs.
Det är endast om ägaren/-innehavaren motsätter sig tillträde som det blir aktuellt att tvångsvis bereda sig tillträde. I den mån en effektiv tillsyn förutsätter det, kan dock länsstyrelsen även göra oanmälda inspektionsbesök.
Som framgår av prop. 1997/98:45 sid 294 del 2 så gäller 28 kap. 1 § tvångsingripanden och det är därför viktigt att den används med omdöme. Av paragrafens ordalydelse framgår att endast sådana åtgärder får vidtas som behövs för att myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter. En myndighet har alltså inte längre gående rätt än vad som motiveras av dess åligganden.
Länsstyrelsen ansvarar för att göra de bedömningar och avvägningar som krävs i varje enskilt fall om länsstyrelsen överväger att använda sig av 28 kap 1 §.