Kommunal friluftslivsplanering

Analysera kunskapen som samlats in. Formulera mål, strategier och en handlingsplan för kommunens friluftslivsarbete utifrån nationella friluftslivsmål, lokala önskemål, ny kunskap och framtagna behov. I detta skede är det klokt att återkoppla till förstudien om frågan om planens utformning och innehåll. Kartläggningen kan ha visat på ytterligare eller annorlunda behov än vad som beskrevs i förstudien.

Förslaget behöver utformas i dialog med berörda aktörer internt och externt. Var särskilt noga med dialogen där det finns intressekonflikter, till exempel kopplat till markanvändning. En målsättning kan vara att söka åtgärdsförslag som snarare ger synergier än konflikter mellan olika intressen. Prioriteringar kommer behöva göras och det är bra att öppet kommunicera det redan i tidiga kontakter med berörda. 

I steg 1 Förstudie finns beskrivet vilka olika interna och externa aktörer som ofta är relevanta att föra dialog med. Dialogen kan ske på olika sätt – muntligt, skriftligt, vid fältbesök, presentation via film, medborgarmöten och utställningar. Det kan dock ha framkommit kunskap under arbetets gång som gör att nya aktörer behöver involveras eller att nya sätt av förankring bör ske.

Arbetsgruppen kan ta fram ett första utkast till planförslag som sedan används som underlag vid dialog. Alternativt öppnar arbetsgruppen upp bredare för att formulera mål och handlingsplan gemensamt med exempelvis friluftsråd, föreningar, skola och omsorg. Det kan emellertid vara lättare att föra dialog kring ett framtaget förslag. Syftet med dialogen är att ge medborgare möjlighet bidra med kunskap men också att kunna påverka processen och slutresultatet. 

Analysera framtaget underlag om tillgång, tillgänglighet, kvalité och människors behov av friluftsliv för att identifiera möjligheter och utmaningar för friluftsliv i kommunen. Därefter kan mål och åtgärder som främjar friluftsliv formuleras till planen.

Om möjliga analyser som är relevanta för friluftsliv i Vägledning om grön infrastruktur och friluftsliv, se sid 29–30

Med stöd i nationella miljö-, friluftslivs- och folkhälsomål och mål om barn och ungdomars utbildning kan kommunen formulera lokala mål för friluftsliv.

Målen behöver möta behov, preferenser och prognos för kommunens friluftsliv. Arbeta gärna med både kortsiktiga och långsiktiga mål (ex vis ca 3-åriga kortsiktiga och 8–15 åriga långsiktiga). Mål är ett sätt att ange riktning som bidrar till att alla berörda arbetar åt samma håll. Arbeta gärna med effektmål snarare än aktivitetsmål, dvs. effekten av aktiviteter. Men aktivitetsmål kan också vara relevanta – för att härleda en effekt(mål) till en aktivitet(mål).

Målformuleringen ska vara en beskrivning av något som man ska uppnå, inte en text om hur man uppnår målet. Gör målen konkreta, mätbara och uppföljningsbara. Det är också viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen som ska se till att olika aktiviteter genomförs och att målen nås. När målen formuleras bör det göras med hänsyn till vilka metoder och tillvägagångssätt som är möjliga för att följa upp målen.

Till målen kan man koppla strategier. Strategier handlar om att välja bäst väg för att nå ett mål. Strategierna kan till exempe handla om ställningstaganden om hur kommunen ska beakta friluftslivets behov i detaljplaner, exploateringsavtal och markanvisningar, hur olika naturtyper ska skötas för att främja friluftsliv eller hur kommunens eventuella egna skogsmark ska skötas.  

Friluftslivsplanen bör innehålla kartmaterial som klargör ställningstaganden för olika områden när det gäller friluftsliv. Kartan är inte en redovisning av den kartläggning av som gjordes i steg 3 utan är kopplad till strategier och åtgärder som presenteras i planen. Den strategiska kartan redovisar strategiska ställningstaganden för olika geografiska områden. Vissa ställningstaganden kanske bara är relevanta för specifika bostadsutvecklingsområden, utpekade rekreationsområden eller liknande.

Alla åtgärder som planen föreslår som har en geografisk plats bör synas på kartan, till exempel om det finns områden som ska utvecklas eller skyddas, var upprustningar eller nyanläggningar av anordningar för friluftslivet är tänkta med mera.

Hela eller delar av den strategiska kartan bör inarbetas i kommunens översiktsplan.

Formulera en handlingsplan med åtgärder för att nå målen. Gör hänvisningar till den strategiska kartan eller annan karta när det gäller åtgärder som ska genomföras i specifika geografiska områden.

Det behöver tydligt framgå vem som ansvarar för planens åtgärder, tidplan för arbetet samt när och hur planen ska följas upp, revideras och vem som ansvarar för detta. För att underlätta genomförandet bör även uppskattade kostnader framgå så att ansvarig nämnd kan planera för kostnaden i sin budget.

Beskriv organisationen för arbetet. En framgångsfaktor har visat sig vara en fortsatt förvaltnings- och verksamhetsöverskridande arbetsgrupp som även efter planens fastställande samordnar och planerar arbetet gemensamt.  

Planen bör också formulera hur arbetet med friluftsliv kan bli en integrerad del i kommunens övriga arbete – hur kan friluftsliv komma in i andra verksamhetsområden såsom miljöplaner, natur- och kulturvårdsprogram, folkhälsostrategier eller turismutvecklingsplaner.

Handlingsplanen kan innehålla åtgärder om till exempel:

• Skydd av natur genom till exempel naturreservat eller naturvårdsavtal
• Skötselinsatser i syfte att höja kvalitéer i natur- och grönområden
• Ny-/återskapande av natur där det är brister i tillgång
• Teckna civilrättsliga avtal med markägare att nyttja marken för friluftsliv. Detta passar när en kommun vill kunna använda mark som man saknar rådighet över och när användningen inte kan ses vara rimlig inom allemansrätten 
• Tillgängliggörande av natur genom till exempel leder, entréer, skyltning, information och insatser för att göra natur- och kulturlandskapet tillgängligt för alla
• Insatser gentemot skola och omsorg till exempel ordna friluftsdagar för olika grupper, skapa gröna skolgårdar, skapa/skydda skolnära natur, stödja samarbete mellan skola/förening
• Samarbeten med föreningar som till exempel genomföra friluftsaktivitet eller stötta skolans friluftslivsundervisning
• Kommunikation om friluftsliv genom hemsida, ambassadörer, skyltar, kartor, föreläsningar, guidning m.m.
• Behov av kompetensutveckling till exempel för politiker gällande ansvaret att företräda och bevaka friluftslivet som allmänt intresse, om värdet av att bevara natur och hur utövande av friluftsliv kan påverka kommunens budget. Kompetensutveckling av lärare, planerare, personal inom omsorgen med flera.

Naturvårdsverket har vägledning om ett urval av åtgärder för friluftslivet. Andra organisationer har ytterligare vägledning. För vissa åtgärder går det att söka ekonomiska bidrag för att genomföra.

Samlade länkar till vägledning om åtgärder för friluftslivet

Frånsett den strategiska kartan kan en friluftslivsplan redovisa resultatet av kartläggningen av fysiska förutsättningar, möjligheter och utmaningar i friluftslivsarbetet samt förslag till åtgärder. Det kan finnas ett värde i att planen redovisar en sammanställning av underlag som legat bakom mål, strategier samt andra ställningstaganden. Tänk på att planen behöver finnas tillgängliga digitalt, till exempel som att kartmaterial finns som GIS-skikt. 

Använd gärna tabeller, grafik och illustrationer för att underlätta användarvänlighet och läsbarhet. 

Det är en fördel om planen skiljer på kartläggning och beskrivningar av förutsättningar samt mål och åtgärder för utveckling av friluftslivet. Planens olika delar kan finnas i olika dokument för att de beslutas på olika nivåer (se nedan om beslutet) samt att de kan revideras vid olika tidpunkter. Mål och strategier kan vara mer långsiktiga medan en handlingsplan kanske behöver revideras oftare.

Skicka planförslaget på remiss till berörda aktörer.

Anpassa former och tid för inhämtande av synpunkter utifrån planens omfattning och berörda aktörers kunskaper. Medge tillräckligt med tid för olika aktörer att svara på remissen.

Om friluftslivsplanen tas fram som ett tillägg till översiktsplan behöver plan- och bygglagens bestämmelser om samråd och granskning beaktas.

Förslaget justeras utifrån inkomna synpunkter och när steg 4 är avklarat har kommunen haft intern och extern dialog och ett förslag till kommunal friluftlivsplan finns färdigt för beslut.