Vägledning

Inventering av förorenade områden

Inspektör inventerar ett förorenat område

PFAS-förorenade områden

Granskad: ‎den ‎20‎ ‎november‎ ‎2024

Vägledning om inventering av PFAS-förorenade områden genomförs tillsammans med länsstyrelserna. Publicering kommer att ske löpande allteftersom arbetet fortskrider.

Sidan vänder sig till

Tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och fastighetsägare och huvudmän som har ett ansvar att avhjälpa ett förorenat område, exploatörer samt konsulter.

Kartläggning av PFAS-förorenade områden pågår

Då PFAS-problematiken till stora delar uppmärksammades först efter att den stora inventeringssatsningen mellan år 1999 och 2015 avslutades, är sannolikt många potentiella områden med PFAS-förorening inte registrerade i EBH-stödet.

Ett arbete för en bättre kartläggning och helhetsbild av det totala antalet PFAS-förorenade områden i Sverige pågår inom ramen för det regeringsuppdrag om PFAS-förorenade områden som Naturvårdsverket tillsammans med flera andra myndigheter har fått i uppdrag av regeringen. Detta arbete drivs framåt av länsstyrelserna i samarbete med Naturvårdsverket.

Pågående satsning

Från och med 2023 har regeringen genom en särskild satsning möjliggjort för länsstyrelserna att inventera förorenade sedimentområden samt områden som har förorenats av PFAS.

Frågor och svar

Ja, det är möjligt för länsstyrelsen att söka bidrag för att verifiera PFAS-förorening även vid en pågående verksamhet. Då är bidraget avsett att verifiera om det finns PFAS eller inte, för att i nästa steg kunna ställa krav mot en verksamhetsutövare. I vissa fall är det dock möjligt för tillsynsmyndigheten att ställa krav på provtagning med stöd av 26 kap MB som handlar om tillsyn. Om det är tydligt att verksamheten i fråga har bidragit till föroreningen bör man primärt välja den vägen, istället för bidrag.

För PFAS-förorenade områden finns begränsningar i provtagningens omfattning, utöver maxbeloppet per område. Enklast möjliga provtagningsförfarande ska väljas eftersom den verifierande provtagningen endast syftar till att verifiera förorening.

  • Tre analyser av markprov per objekt är alltid bidragsberättigat. Då många PFAS är vattenlösliga kan verifiering av ett PFAS-förorenat område enbart utifrån markprov vara svårt, varför även vattenprov från området bör analyseras.
  • Vatten som analyseras ska i första hand tas ur befintliga grundvattenrör eller utgöras av relevanta ytvattenprov (inklusive dagvatten). Relevant ytvatten ska representera området i fråga, där eventuella föroreningar sannolikt går att uppmäta, t.ex. mindre stillastående vattenvolymer, mindre vattendrag, diken eller dagvatten. Stora vattenvolymer med stor utspädning t.ex. sjöar, eller vattenvolymer med snabb omsättning, t.ex. åar eller älvar, utgör ofta inte relevanta ytvattenprov, även om de ligger i anslutning till det förorenade området.
  • Nya grundvattenrör ska endast installeras om förorening inte kan verifieras av befintliga grundvattenrör, genom ytvattenprovtagning eller om det råder osäkerheter om tillgängliga ytvattenprov är relevanta eller inte. Naturvårdsverket bedömer att installation av grundvattenrör kommer att krävas vid många av objekten som är aktuella för verifierande provtagning. Installation av max två grundvattenrör är bidragsberättigat.
  • Även om grundvatten analyseras är det rekommenderat att analysera ytvatten om detta finns tillgängligt (inklusive mer osäkra ytvattenprov), för att öka chanserna att kunna verifiera förorening från objektet.
  • Fem yt- och grundvattenprov är maximalt bidragsberättigat, tre ytvattenprov och två grundvattenprov. Om många befintliga grundvattenrör finns på platsen är det tillåtet att analysera fler än två grundvattenprov, men då medges färre ytvattenprov. Det totala antalet yt- och grundvattenprov får alltså inte överstiga fem stycken.

Identifiering av PFAS-förorenade områden

PFAS har bred användning och troligtvis är problematiken med PFAS-förorenade områden omfattande. I ett första steg identifieras objekt med eventuell PFAS-problematik. Det kan röra sig om både nedlagda och pågående verksamheter, där antingen länsstyrelsen, kommunen eller Försvarsinspektören för hälsa och miljö är tillsynsmyndighet. Som stöd används branschlistan som ger en vägledning om de vanligast förekommande föroreningarna kopplat till respektive bransch. Relevanta källor och branscher som kan ge upphov till PFAS-förorenade områden är

  • platser där brandsläckningsskum har hanterats (brandövningsplatser, släckinsatser, brandsläckningsskum i fasta släcksystem osv.)
  • industrier som har använt PFAS (till exempel textil- och läderindustri, metallytbehandling och pappersmassaindustri)
  • deponier
  • avloppsreningsverk.

Som tillägg till informationen om PFAS-förorenade områden i EBH-stödet finns även kartläggningen ”Utvärdering av påverkan på grundvatten från platser där släckskum hanterats” som SGU genomförde år 2020 på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporten och tillhörande Excel-fil finns publicerad i Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA:

Utvärdering av påverkan på grundvatten från platser där släckskum hanterats (diva-portal.org)

Relaterade sidor

    Webbinarier om förorenade områden

    Naturvårdsverket föreläser om aktuell vägledning inom och relaterat till förorenade områden, masshantering och statlig finansiering. Filmerna vänder sig till tillsynsmyndigheter och andra verksamma i branschen och går att se i efterhand på vår Youtube-kanal.