Att välja efterbehandlingsåtgärd
Problembeskrivning och konceptuell modell
I arbetet med att undersöka det förorenade området bör arbetet inledas med att ta fram en problembeskrivning och konceptuell modell för att beskriva kunskapsluckor och behov av undersökningar och utredningar.
Framtagande av problembeskrivning och konceptuell modell görs av den som ansvarar för det misstänkt eller konstaterat förorenade området. I den konceptuella modellen sammanfattas bland annat potentiella föroreningskällor, hur föroreningsspridning kan ske och risk för påverkan på skyddsobjekt såsom människors hälsa, miljö och naturresurser.
Sidan vänder sig till
Tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och fastighetsägare och huvudmän som har ett ansvar att avhjälpa ett förorenat område, exploatörer samt konsulter.
Bra att veta
En översyn av 2009 års vägledningsmaterial, Naturvårdsverkets rapporter 5976, 5977, 5978, pågår och innehållet kommer uppdateras allteftersom, dels som nya webbsidor, dels som nya underlagsrapporter.
Användningsområden
Information om det förorenade området sammanfattas i en konceptuell modell.
Arbetet med en konceptuell modell är en systematisk, stegvis och iterativ process för att samla in och värdera information från flera olika källor, identifiera osäkerheter och kunskapsluckor samt för att ställa upp frågeställningar och antaganden att utreda och besvara.
Den konceptuella modellen kan utryckas i en eller flera schematiska figurer, som visar området i plan och profil, med beskrivande text, i tabellform och/eller som beskrivande text, beroende på objektets komplexitet och frågeställningarna som ska besvaras. Informationen i den konceptuella modellen kan användas som underlag för att exempelvis:
- illustrera föroreningssituationen i området,
- illustrera hur föroreningar kan spridas och i vilka media, samt skyddsobjekt som kan påverkas,
- identifiera kunskapsluckor, samt
- utgöra underlag för utformning av undersökningsprogram och avhjälpandeåtgärder.
I modellen redovisas verksamheten som orsakat föroreningen med potentiella föroreningskällor, primära och sekundära spridningsvägar och aktuella skyddsobjekt. Det är bra att även redovisa administrativa gränser såsom fastighetsgränser.
Tidsperspektivet
Tidsperspektivet som en konceptuell modell representerar behöver specificeras och redovisas. Vanligtvis beaktas såväl dagsläget som framtiden, vilket kan innebära att flera olika scenarier till exempel vad gäller exponerings- och spridningsförutsättningar är relevanta och att flera konceptuella modeller tas fram.
När en konceptuell modell används som underlag för en riskbedömning är det särskilt viktigt att ange tidsperspektivet som modellen gäller för, så att det blir tydligt för vilka fall, förutsättningar och antaganden som den är giltig (och vad som kan göra att den inte längre är giltig). Det kan gälla såväl antaganden om fastighetsgränser, markanvändningar och exponeringsvägar, som markegenskaper, klimatrelaterade effekter (översvämningar, vattennivåer m.m.) och mycket annat.
En konceptuell modell ska inte vara mer komplex än vad uppgiften kräver, men samtidigt belysa de osäkerheter som bedöms som relevanta för att göra rätt tolkningar.
Löpande uppdatering
Den konceptuella modellen bygger på den kunskap som finns om objektet vid tidpunkten då modellen upprättas och revideras och förfinas allteftersom ny information insamlas och nya frågeställningar uppstår. Det är av vikt att processen och viktiga val dokumenteras fortlöpande.
Den som ansvarar för det förorenade området avgör när den konceptuella modellen är tillräckligt väl utvecklad och det inte finns kunskapsluckor som behöver utredas vidare för att gå vidare i processen. En konceptuell modell kan även användas som ett kommunikationsverktyg som möjliggör ökad förståelse mellan experter inom olika ämnesområden, beställare, tillsynsmyndigheter samt övriga parter så som närboende och den breda allmänheten.
Här finns mer att läsa om konceptuella modeller:
SGF Undersökningsportalen Förorenade områden (fororenadeomraden.se)
SGF, 2017. Vägledning för Dynamiska undersökningar (sgf.net)
ISO 21365:2019, Soil quality - Conceptual site models for potentially contaminated sites