Att välja efterbehandlingsåtgärd
Övergripande åtgärdsmål
Övergripande åtgärdsmål formuleras tidigt i projektet och är underlag för riskbedömningen, åtgärdsutredning och riskvärdering. De beskriver övergripande vilken användning eller funktion som ska vara möjlig inom ett område efter genomförd avhjälpandeåtgärd.
Den som är ansvarig för avhjälpande av ett förorenat område tar fram övergripande åtgärdsmål, vilka med fördel stäms av med berörd tillsynsmyndighet. Övergripande åtgärdsmål beskriver vilken användning av ett område som ska vara möjlig och vilket skydd som bör finnas för människors hälsa och miljön. Därutöver bör de övergripande åtgärdsmålen också beskriva hållbarhetsaspekter som ska beaktas vid utformning och val av åtgärd. De övergripande åtgärdsmålen utgör på så vis ett centralt underlag som riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering utgår ifrån.
Sidan vänder sig till
Tillsynsmyndigheter, huvudmän, verksamhetsutövare och fastighetsägare som har ett ansvar att avhjälpa ett förorenat område, exploatörer samt konsulter.
Bra att veta
Denna vägledningstext vänder sig till tillsynsmyndigheter som granskar övergripande åtgärdsmål, riskbedömning och annat underlag för beslut som rör avhjälpande av föroreningsskador. Vägledningen vänder sig också till verksamhetsutövare och andra aktörer som tar fram övergripande åtgärdsml och övrigt underlag som omfattas av avhjälpandeprocessen.
Texten på denna sida är en uppdatering av den vägledning som finns i Rapport 5978 från 2009, där ytterligare vägledning finns tillgänglig.
En sak att lyfta särskilt är att Naturvårdsverket nu vägleder om att de övergripande åtgärdsmålen också bör omfatta en beskrivning av hållbarhetsaspekter som ska beaktas vid utformning och val av åtgärd. Detta utöver mål relaterat till risker med markföroreningen och planerad markanvändning.
Åtgärdsmål tidigt i projektet
Övergripande åtgärdsmål bör etableras tidigt i processen, innan riskbedömningen. De ger vägledning så att de utredningar som genomförs blir effektiva och ger den information som behövs för att bedöma risker och utreda och välja hållbara åtgärder.
Det är den som är ansvarig för avhjälpande av ett förorenat område som tar fram övergripande åtgärdsmål, vilka med fördel stäms av med berörd tillsynsmyndighet genom avhjälpandeprocessen. Övergripande åtgärdsmål beskriver vilken användning av ett område som ska vara möjlig och vilket skydd som bör finnas för människors hälsa och miljön. De tar också hänsyn till pågående markanvändning och vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen.
Utöver att beskriva ett framtida tillstånd på det förorenade området, som riskbedömning utgår från, bör de övergripande åtgärdsmålen även beskriva hållbarhetsaspekter som ska beaktas vid utformning och val av åtgärd.
Formulering av åtgärdsmål
Övergripande åtgärdsmål anger vad man vill uppnå med en avhjälpandeåtgärd. De visar i första hand vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförd efterbehandlingsåtgärd samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen. Målen tar också hänsyn till pågående markanvändning.
Målen bör ta hänsyn till ansvar och andra miljörättsliga aspekter och formuleras utifrån Naturvårdsverkets utgångspunkter för avhjälpandeåtgärder, miljömål (nationella, regionala eller lokala), Agenda 2030, miljökvalitetsnormer samt platsspecifika förutsättningar.
Övergripande åtgärdsmål kan exempelvis formuleras utifrån riskreduktion, minskad spridning och belastning, minskad exponering, skydd av naturresurser, skydd av markanvändning och andra intressen. Riskbaserade åtgärdsmål indikerar vilken riskreduktion som krävs för att nuvarande och framtida risker för människors hälsa, miljö och naturresurser inom området och i omgivningen ska vara acceptabla. För exempelvis särskilt farliga ämnen kan åtgärdsmål även handla om att fasa ut dessa från kretsloppet.
Utöver övergripande mål om vad som ska uppnås med åtgärden, kan det vara relevant att formulera mål om hur detta ska göras genom att beskriva vad projektet ska uppnå ur hållbarhetssynpunkt. Sådana mål kan formuleras utifrån förbrukning av naturresurser, utsläpp av växthusgaser, avfallsreduktion, återvinning, bevarande eller förstärkning av naturvärden, bevarande av kulturmiljöer, närmiljö, lokalsamhälle med mera. Se även SGI:s vägledning nummer 7 om riskvärdering:
Riskvärdering vid förorenade områden : Arbetsgång för hållbara åtgärder (diva-portal.org)
Viktigt att tänka på
Vid formulering av övergripandeåtgärdsmål är det viktigt att ha i åtanke att de ska vara tillräckligt precisa för att möjliggöra en riskbedömning. Samt att de ska kunna omsättas i mätbara åtgärdsmål som går att kvantifiera i syfte att utvärdera huruvida åtgärden nått de övergripande målen.
Precisering av åtgärdsmål
Övergripande åtgärdsmål kan behöva utvecklas och preciseras i samband med riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering, allt eftersom mer kunskap erhålls om objektets markanvändning och möjliga avhjälpandeåtgärder. Både den med avhjälpandeansvar och den som genomför utredningarna kan behöva kontrollera åtgärdsmålen. Det kan också vara värdefullt att ha en dialog med tillsynsmyndigheten. Frågor som kan sällas under processen är till exempel:
- Är målen fortfarande relevanta eller har förhållandena ändrats sedan de formulerades?
- Omfattar målen alla relevanta skyddsobjekt?
- Är målen tillräckligt precisa för att bedöma åtgärdsbehov?
- Har hållbarhetsaspekter inkluderats i lämplig omfattning?
I de fall ändringar av övergripande åtgärdsmål blir aktuellt genom avhjälpandeprocessen, är det viktigt att tydligt dokumentera sådana och vad som ligger bakom. På så vis säkerställs en spårbarhet av de antaganden och förutsättningar som bedömningar gjorts utifrån i riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering.
Här kan du läsa mer: Naturvårdsverket, Rapport 5978. Kapitel 2. Att välja efterbehandlingsåtgärd
SGI, Vägledning nummer 7. Riskvärdering vid förorenade områden: Arbetsgång för hållbara åtgärder (diva-portal.org)