Stöd och information

Att välja efterbehandlingsåtgärd

Avhjälpande av föroreningsskada

Granskad: ‎den ‎14‎ ‎juni‎ ‎2024

Denna sida beskriver översiktligt processen vid en föroreningsskada för att tillsynsmyndigheten ska kunna avgöra huruvida ett område är så förorenat att riskerna för miljö och hälsa är oacceptabla och därför motiverar åtgärder.

Syftet med sidan är att beskriva de moment som bör ingå för att bedöma behov av riskreducerande åtgärder och utformning av hållbara sådana i det fall tidigare moment visat att detta är motiverat. 

Sidan vänder sig till

Sidan vänder sig i första hand till tillsynsmyndigheter. Utöver tillsynsmyndigheter, vänder sig sidan till verksamhetsutövare, exploatörer, fastighetsägare och huvudmän som kan ha ett ansvar för att avhjälpa ett förorenat område. I texten beskrivs dessa som den aktör som har ett ansvar att utreda eller vidta en åtgärd. Dessa aktörer använder sig ofta av expertstöd i form av konsultfirmor som också är en målgrupp.

Bra att veta

En översyn av 2009 års vägledningsmaterial, Naturvårdsverkets rapporter 5976, 5977, 5978, pågår. Innehållet kommer uppdateras allteftersom, dels som nya webbsidor, dels som nya underlagsrapporter.

Definitioner och begrepp

Den process som genom utredning, efterbehandling och andra åtgärder avhjälper en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada så att risker för människors hälsa och miljön är acceptabla.

En miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning riskerar att medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. (10 kap. 1 § miljöbalken)

En miljöskada som har sitt upphov i utsläpp eller liknande från och med 1 augusti 2007* och som är så allvarlig att den genom förorening av mark utgör en betydande risk för människors hälsa, har betydande negativ effekt på vattenmiljökvaliteten, eller i en betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur- eller växtart eller livsmiljön för en sådan art.

Avhjälpandeprocessen

För att avhjälpa en föroreningsskada så behöver tillsynsmyndigheten arbeta systematiskt i flera steg. I avhjälpandeprocessen beskrivs de steg som behövs för att utreda förekomsten av föroreningar inom ett område, huruvida sådana medför oacceptabla risker för människors hälsa och miljön samt att vid behov välja den åtgärd som avhjälper riskerna på det mest hållbara sättet. 

Förenklat har Naturvårdsverket delat in processen i följande fyra huvudsakliga moment: 

  • Initiering och utredning 
  • Riskbedömning
  • Val av åtgärd
  • Riskreducerande åtgärd 

De huvudsakliga momenten bidrar till förståelsen av riskerna vid det förorenade området. Inom varje moment ingår även flera beslut och vägval som tillsynsmyndigheten behöver göra. Varje moment och de ingående delarna sammanställs i en problembeskrivning och konceptuell modell. Detta illustreras nedan tillsammans.

Figur som visar avhjälpandeprocessen
Avhjälpandeprocessen. De fyra huvudsakliga momenten och beslutstillfällena.

Se figuren i större format.

För att få fram det underlag som behövs för att bedöma risker, åtgärdsbehov och utformning av åtgärd bör arbetet genomföras stegvis med möjlighet för omprövning och återgång till tidigare delmoment om detta behövs. Normalt omfattas alla delmoment i någon omfattning vid hantering av ett förorenat område. Omfattningen av respektive delmoment behöver anpassas till komplexiteten i det enskilda fallet och det enklaste angreppssättet som gör det möjligt att fatta ett välgrundat beslut bör eftersträvas. I vissa fall kan det vara motiverat att hoppa över vissa moment helt. Exempelvis i akuta situationer där föroreningssituationen är mer eller mindre uppenbar och då snabba åtgärder krävs. 

Problembeskrivning och konceptuell modell

Tillsynsmyndigheten eller annan aktör bör inleda arbetet med att avhjälpa ett förorenat område med att ta fram en problembeskrivning och konceptuell modell. I momentet ingår att 

  • Sammanställa information om objektet 
  • Identifiering av kunskapsluckor 

Problembeskrivning och konceptuell modell kan ses som navet och den del av arbetet som för arbetet framåt. Här sammanfattas information som är av relevans för att förstå riskerna med det förorenade området och hur människor och miljö kan påverkas och vilka kunskapsluckor som behöver utredas vidare. Informationen behöver värderas och kvalitetssäkras, och de osäkerheter och kunskapsluckor som finns behöver dokumenteras inför vidare utredning. I ett tidigt skede är kunskapsluckorna stora. 

Inför att en tillsynsmyndighet fattar beslut om eventuella riskreducerande åtgärder och hur dessa ska utformas behöver kunskapsluckorna vara tillräckligt små för att bedöma huruvida de övergripande åtgärdsmålen kan nås med rimliga projektrisker avseende ekonomi och måluppfyllelse.

Mer information om problembeskrivning och konceptuell modell finns här:

Problembeskrivning och konceptuell modell