Ansvar för avhjälpande av föroreningsskada
Ansvar för huvudman vid statligt finansierad efterbehandling
Vid efterbehandling kan frågan om verksamhetsutövaransvar bli aktuell. Naturvårdsverket vägleder om vilka aspekter som har betydelse i denna bedömning såvitt gäller ansvar för en huvudman vid statligt finansierad efterbehandling.
Vägledningen vänder sig till
Vägledningen riktar sig främst till tillsynsmyndigheter inom efterbehandling av förorenade områden.
Förorenaren betalar
Grundläggande i miljöbalken är principen om att förorenaren betalar, vilket stadgas i 2 kap. 8 § miljöbalken. Enligt 10 kap. 2 § miljöbalken är det verksamhetsutövaren som är primärt avhjälpandeansvarig.
Naturvårdsverkets vägledning om miljöbalken ansvar för skadad miljö (2 kap. 8 §)
Verksamhetsutövaransvar för huvudman vid statligt finansierad efterbehandling
En huvudman är den juridiska person som ansvarar för genomförandet av ett efterbehandlingsprojekt som finansieras av statliga medel, se förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador och förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador.
Den som har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada är att betrakta som verksamhetsutövare i enlighet med 2 kap. och 10 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket anser dock att statligt finansierade efterbehandlingsprojekt generellt sett inte bör anses bidra till en föroreningsskada då de föregås av ett gediget förarbete och väl genomtänkt genomförande. Detsamma gäller akutåtgärder vars syfte är att minska den akuta risken för miljön och människors hälsa. Naturvårdsverket anser därför att utgångspunkten är att statligt finansierade efterbehandlingsprojekt inte leder till ett verksamhetsutövaransvar för huvudmannen.
Om det däremot uppstått spridning av förorening till följd av felaktigt eller bristfälligt utförande, har huvudmannen ett ansvar att verka för att dessa åtgärdas. Den som genomfört efterbehandlingen kan då bli att betrakta som verksamhetsutövare för de åtgärder som denne vidtagit (jämför NJA 2012 s. 125). Naturvårdsverket vill därför betona vikten av väl genomtänkta och genomförda efterbehandlingsprojekt.