Frågor och svar om CBAM

Importören är:

• den person som inger en tulldeklaration för övergång till fri omsättning av varor i eget namn och för egen räkning, eller 
• om tulldeklarationen inges av ett indirekt tullombud i enlighet med artikel 18 i tullkodexen, den person för vars räkning en sådan deklaration inges.

Relevant lagstiftning: 

Artikel 3.15 i CBAM-förordningen.

Installation/anläggning: en stationär teknisk enhet där en produktionsprocess utförs. Avser de anläggningar vid vilka produktionen av CBAM-varorna sker. Den anläggning som ska anges i kvartalsrapporterna för varje CBAM-vara är den sista i produktionskedjan. 

Operator/verksamhetsutövare: den fysiska eller juridiska person som driver eller kontrollerar en anläggning (se ovan), t.ex. kan fatta avgörande beslut om anläggningens drift.

Koldioxidläckage handlar om att produktionen av varor inom EU flyttas till länder utanför EU på grund av ökade kostnader till följd av beslut och regleringar inom det klimatpolitiska området. Koldioxidläckage riskerar att leda till en ökning av de totala utsläppen på global nivå. I takt med att EU höjer sin klimatambition skulle koldioxidläckage kunna undergräva effektiviteten i EU:s åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Som skydd mot koldioxidläckage inom utsläppshandelssystemet EU ETS delas vissa utsläppsrätter ut gratis. De gratis utsläppsrätterna ska fasas ut inom EU ETS i vissa sektorer, och i samma takt som det sker fasas CBAM in som ett nytt verktyg för att motverka koldioxidläckage i de sektorerna.

Med tullombud menas en aktör som hjälper importören att importdeklarera. Det finns både direkta och indirekta tullombud. 

• Direkt tullombud: lämnar tulldeklarationen sin kunds (importörens) namn, och står själv som ombud i tulldeklarationen.
• Indirekt tullombud: lämnar tulldeklarationen i sitt eget namn men för kundens (importörens) räkning.

För CBAM-rapportering kan båda typerna av ombud användas. Se vidare under rubriken Tullombud. 

Reglerna för icke-förmånsberättigande ursprung som avses i artikel 59 i tullkodexen avgör varans ursprung för tillämpningen av CBAM. Om ursprungslandet är ett tredjeland enligt de reglerna gäller CBAM, med några undantag för ett antal tredjeländer och territorier (se frågan ”Vilka tredjeländer och territorier är undantagna?”). 

Relevant lagstiftning: 

Artikel 2.5 i CBAM-förordningen.

Enkla varor är CBAM-varor som produceras från insatsmaterial som anses ha noll inbäddade utsläpp enligt CBAMs beräkningsmetoder. Det innebär att man vid beräkningen av de inbäddade utsläppen för en enkel CBAM-vara inte behöver ta hänsyn till de utsläpp som uppstår uppströms när insatsmaterialen till varan producerades. Indirekta utsläpp associerade med elanvändning kan dock behöva beaktas. 

Komplexa varor är CBAM-varor där ett eller flera av insatsmaterialen som används för att producera varan är en CBAM-vara i sig, en så kallad prekursor. Eftersom alla CBAM-varors inbäddade utsläpp ska rapporteras, omfattas rapporteringskraven även prekursorer. Det innebär att man vid beräkningen av de inbäddade utsläppen för en komplex behöver ta med både de utsläppen som uppstår vid produktionen av den komplexa varan och utsläppen som uppstår vid produktionen av prekursorerna. 

Med ”relevanta prekursorer” avses insatsmaterial som i sig själv är en CBAM-vara och som används för att producera en annan CBAM-vara, en så kallad komplex vara. Den som rapporterar koldioxidpris som redan betalats för CBAM-varan i tredjelandet ska även rapportera om ett koldioxidpris har betalats för prekursorn.

Nej, det är inte möjligt att ha ett indirekt tullombud som endast sköter CBAM-rapporteringen. Det indirekta tullombudet måste även sköta tulldeklarationen enligt EU:s tullagstiftning.

Importörer etablerade utanför EU:

• Indirekta tullombud som tulldeklarerat för en importör registrerad utanför EU har ingen valmöjlighet, de är alltid ansvariga för CBAM-rapporteringen. 

Importörer etablerade inom EU:

Indirekta tullombud som tulldeklarerat för en importör som är registrerad i EU måste ge samtycke för att ta över ansvaret för CBAM-rapporteringen från importören. Om samtycke inte ges beror möjligheterna på om en tulldeklaration redan har gjorts eller inte.

• För importer som tulldeklarerats: Om det indirekta tullombudet inte vill ta på sig CBAM-ansvaret och redan har gjort tulldeklarationen för de aktuella importerna, är du som importör själv ansvarig för CBAM. Du kan inte anlita ett annat indirekt tullombud för dessa importer, eftersom det inte är möjligt att ha olika indirekta tullombud för tulldeklarationen respektive CBAM-rapporten.
• För framtida importer som ännu inte tulldeklarerats: Om det indirekta tullombudet inte vill ta på sig CBAM-ansvaret, kan du antingen ansvara för rapporteringen själv eller anlita ett annat indirekt tullombud som vill sköta både tulldeklarationen och CBAM-rapporteringen.

Som importör kan du ta hjälp av ett direkt ombud eller en konsult som företräder dig i ditt namn och fyller i CBAM-rapporten. 

Om du vill låta ett direkt ombud rapportera åt dig i övergångsregistret måste den person som är behörighetsadministratör inom ditt företag lägga till ombudet som användare via Tullverkets e-tjänster. Vänd dig till Tullverket om du behöver hjälp. 

Det är viktigt att notera att det direkta ombudet inte kan ta över det juridiska ansvaret för CBAM-rapporteringen. Rapporteringsskyldigheten gäller fortfarande för dig som importör – du är juridiskt ansvarig för CBAM-rapporteringen, även om du tar hjälp av ett direkt tullombud.

Om de importerade CBAM-varorna är resultatet av förfarandet för passiv förädling enligt artikel 259 i tullkodexen gäller följande.

Under övergångsperioden (1 oktober 2023 - 31 december 2025) är importerade CBAM-varor som är resultatet av förfarandet för passiv förädling undantagna från rapporteringsskyldigheterna. 

Under den definitiva fasen (2026) och framåt gäller CBAM för importerade CBAM-varor som är resultatet av förfarandet för passiv förädling. Då gäller skyldigheterna inom CBAM för utsläppen som uppstått under den förädlingsprocess som ägt rum utanför unionens tullområde. 

Relevant lagstiftning: 

Artikel 6.4 i CBAM-förordningen. 

Artikel 34.2a i CBAM-förordningen.

Du behöver tillstånd från Tullverket för att använda tullförfarfarandet passiv förädling. Läs mer om passiv förädling hos Tullverket.

Passiv förädling - Tullverket

För varor som klassificeras som återinförda varor i enlighet med artikel 203 i tullkodexen gäller följande. 

Under övergångsperioden (1 oktober 2023 - 31 december 2025) är återinförda varor undantagna från rapporteringsskyldigheten. Om du endast har import av återinförda varor behöver du alltså inte lämna någon rapport under övergångsperioden. 

Under den definitiva fasen (2026 och framåt) gäller CBAM för återinförda varor, men utsläppen ska rapporteras som noll och ingen skyldighet att betala CBAM-certifikat uppstår. 

Relevant lagstiftning: 

Artikel 6.5 i CBAM-förordningen.

Artikel 34.2b i CBAM-förordningen.

När man importdeklarerar ska man ange en särskild tullförfarandekod som har att göra med hur varan förs in i EU. Förfarandekoden består av fyra siffror. I förfarandekoden är de första två siffrorna det tullförfarandet som begärts och de två sista siffrorna anger om varan tidigare har varit föremål för ett tullförfarande. 

Exempel: Förfarandekoden ABCD

• AB är det tullförfarande som begärts, och är obligatoriskt att rapportera i övergångsregistret 
• CD anger varans tidigare tullförfarande, och är frivilligt att rapportera i övergångsregistret 

Nej. KN-numret är en påbyggnad av HS-numret, som gjorts inom EU. I importdeklarationen framgår en tiosiffrig varukod, som är uppbyggd enligt följande:

• De fyra första siffrorna är HS-nummer, 
• De sex första siffrorna är HS-undernummer (HS-numret + de två nästföljande siffrorna)
• De åtta första siffrorna är KN-nummer (HS-undernumret + de två nästföljande siffrorna)
• Alla tio siffrorna anger tillsammans arbetstulltaxan Taric (KN-numret + de två nästföljande siffrorna). Taric är ytterligare en påbyggnad inom EU.

Det tiosiffriga nummer som ska finnas i importdeklarationen är alltså varukoden enligt arbetstaxan Taric. De första 8 siffrorna av detta nummer utgör KN-numret. 

CBAM gäller inte för import av material utan av varor med specifika utpekade varukoder. Om varukoden finns förtecknad i listan över ingående varukoder så gäller CBAM. När du rapporterar den importerade mängden av varan så ska du alltid ange hela varans nettovikt, samma som du angivit i importdeklarationen. 

När det gäller beräkningen av de inbäddade utsläppen för varan beaktar man däremot bara vissa specifika utsläpp associerade med produktionen av varan. Om din vara är sammansatt av flera olika material är det därför inte säkert att du behöver beakta utsläppen associerade med alla delar. Det framgår i beräkningsreglerna i genomförandeförordningen om rapportering under övergångsperioden vilka slags utsläpp som ska beaktas för varje vara. 

Nej. Varukoderna är indelade efter olika typer av material, men det är endast varukoden för hela varan som avgör om den ska rapporteras för CBAM. Om en varas varukod inte finns med bland de listade varukoderna så ingår de inte i CBAM. 

Det är varans ursprung som anges vid importen som avgör om CBAM gäller eller inte. Varans ursprung definieras genom det så kallade icke-förmånsberättigande ursprunget, se svar på frågan "Hur definieras varornas ursprung inom CBAM” under frågekategorin ”Begrepp”.

Om varans ursprung enligt denna definition är tredjeland så gäller rapporteringsskyldigheter inom CBAM, det spelar ingen roll om vissa produktionssteg skett inom EU. Dock gäller vissa undantag om man hanterar varorna under särskilda tullförfaranden. Du kan läsa om vilka varor som ingår i CBAM på:

Vem omfattas av CBAM och vilka varor ingår?

Ifall viss produktion av CBAM-varan har skett inom EU kan vissa av de utsläpp som ska rapporteras redan ha täckts av ett koldioxidpris exempelvis inom EU:s utsläppshandelssystem. I så fall bör du rapportera det i din kvartalsrapport. Se vidare under frågan ”Hur bevisar man i sin CBAM-rapport att leverantören redan har betalat för koldioxidutsläpp   

Om man är rapporteringsskyldig för en varuimport och viss produktion och utsläpp redan täckts av ett koldioxidpris så rapporterar man det i den delen av rapporterna som rör koldioxidpris som redan betalats. Där redovisar man hur stor del av utsläppen som redan täckts av ett koldioxidpris, se avsnitt 6.2.5 i EU-kommissionens vägledning.

Rapporteringen ska göras där importören eller det indirekta tullombudet, om det tagit över ansvaret från importören, är etablerat. Rapporteringen görs alltså i etableringslandets del av övergångsregistret. 

Under övergångsperioden ska endast en kvartalsrapport lämnas in per Eori-nummer. Har du ett svenskt Eori-nummer utfärdat av Tullverket ska du således rapportera i den svenska delen av övergångsregistret och då rapportera för all import du gjort till EU under det Eori-numret.

Ett indirekt tullombud som är registrerat i en EU-medlemsstat kan rapportera för vem som helst, så svenska importörer kan ha utländska ombud. Dock kan ett indirekt tullombud inte vara etablerat utanför EU, eftersom det tar över ansvaret som rapporterande deklarant och deklaranten per definition måste finnas inom EU:s gränser.

För importörer etablerade utanför EU är det alltid krav på att använda ett EU-baserat indirekt tullombud. Om flera bolag i koncernen är etablerade utanför EU kan de välja samma indirekta tullombud, vilket skulle centralisera rapporteringen. Då måste dock det indirekta tullombudet även sköta tulldeklarationen åt alla dem bolagen. 

För importörer etablerade inom EU gäller följande: 

Varje bolag inom en verksamhet har i regel ett eget registreringsnummer som används vid all tullrelaterad verksamhet inom EU, ett så kallat EORI-nummer. Huvudregeln är att varje bolag (med eget EORI-nummer) genomför CBAM-rapporteringen separat. 
Men eftersom en importör etablerad inom EU kan överlåta CBAM-rapporteringen till ett indirekt tullombud, kan det indirekta tullombudet CBAM-rapportera på en centraliserad nivå som representant för alla bolagen. Det är också möjligt för ett bolag inom koncernen att agera indirekt tullombud åt andra bolag inom koncernen. Detta förutsätter dock att den part som är indirekt ombudet också importdeklarerar åt alla dem bolagen inom koncernen. 
En annan möjlig lösning är att ge en person eller bolag tillgång till de andra bolagens CBAM-rapporteringssystem och fyller i rapporteringen åt dem. Den personen eller bolaget agerar då direkt tullombud åt koncernens andra bolag. I detta fall krävs fortfarande att det skickas in en rapport för varje bolag. Varje bolag förblir också juridiskt ansvarig för sin egen CBAM-rapport. Hör av er till det aktuella landets CBAM-ansvariga myndighet för att ta reda på hur ett bolag kan få tillgång till inloggningsuppgifterna för ett systerbolag eller dotterbolag i det landet.

Det finns inga begränsningar avseende vilken information man får kompletteramed.

Man kompletterar direkt i IT-systemet, i övergångsregistret.

Nettovikt.

Ja. Använder du EU-kommissionens standardvärden för inbäddade utsläpp behöver du inte ange uppgifter om anläggning och verksamhetsutövare. 

Ett sätt är att jämföra de värden på de inbäddade utsläppen du får med EU-kommissionens standardvärden, de ger en fingervisning om vad utsläppen borde vara. Utsläppen kan såklart kan variera mellan olika producenter och tillverkningssätt, så ta inte kommissionens värden som en sanning

Om du inte har importerat några CBAM varor under ett kvartal behöver du inte skicka in någon rapport för det kvartalet. I övergångsregistret kommer alla nya kvartalsrapporter upp automatiskt oavsett om du har importerat något eller inte. Du behöver inte göra någonting med en kvartalsrapport om du inte har något att rapportera. Har du redan öppnat en kvartalsrapport som utkast men har ingenting att rapportera låter du bara utkastet vara. 

Import av varor med ursprung från följande länder och regioner är undantaget från CBAM: 

• varor med ursprung i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz.
• varor med ursprung i territorierna Büsingen, Helgoland, Livigno, Ceuta eller Melilla.

CBAM-varor med ursprung i tredjeland som exempelvis bara mellanlagras eller genomgår minimal bearbetning i något av länderna eller regionerna ovan och sedan exporteras till EU ingår i CBAM. Reglerna för icke-förmånsberättigande ursprung som avses i artikel 59 i tullkodexen avgör om en vara anses ha ursprung i tredjeland eller inte. 

Relevant lagstiftning: 

Artikel 2.4 i CBAM-förordningen.

Nej, det finns ingen nedre gräns gällande volym eller vikt som undantar rapporteringsskyldighet. Om en försändelse är av ringa värde upp till och med 150 euro undantas den dock från CBAM. I svenska kronor uppgår definitionen av ringa värde på 150 euro till 1 700 kr för importer under 2023. Från 1 januari 2024 har beloppsgränsen höjts till 1 800 kr. 

Det är det totala värdet av alla CBAM-varor i försändelsen som är relevant. Om CBAM-varornas sammanlagda värde i försändelsen är över gränsen för ringa värde om 150 EUR så gäller CBAM.

Det finns vissa undantag från rapporteringskraven för varor som ska befordras eller användas inom ramen för militär verksamhet. Undantagen gäller fall när militära myndigheter importerar varorna för sin verksamhet. 

Undantagen gäller däremot inte för kommersiella varor som säljs till EU:s militära styrkor. Det innebär att för varor som produceras, repareras eller bearbetas av kommersiella företag som är etablerade i EU och som sedan säljs till någon av EU:s militära styrkor så gäller CBAM-förordningen och varorna omfattas av CBAM och rapporteringskraven.

Relevant lagstiftning:

CBAM förordningen artikel 2.3.c) samt artikel 1.49 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 version 14/03/2023. 

Den som är inom den rapporterande deklarantens organisation anger sin befattning. Om man är extern från den organisationen anger man sin funktion/relation till den organisation för vilken man rapporterar.

I tulldeklarationerna framgår en fyrsiffrig förfarandekoden, där de två första siffrorna avser begärt förfarandet och de sista siffrorna det tidigare förfarandet. Vilka koder du ska ange vid CBAM-rapporteringen följer alltså av vad du angivit i din tulldeklaration. Se vidare under frågan ”Vad menas med förfarandekod?” under rubriken Tullförfaranden. 

Där anger du egna, valfria namn som du kan använda för att skilja mellan olika anläggningar och verksamhetsutövare.

Ja. Då kan sedan söka efter dina inlagda anläggningar om du väljer att ange en anläggning när du lägger till utsläppen på en vara i övergångsregistret. Det gör du i så fall via hemskärmen, där hittar du Installations/Anläggningar och Operators/Verksamhetsutövare. 

Kontrollera först om du inte hittar svaret här. Hör av dig till cbam@naturvardsverket.se med det tekniska problemet om du inte hittar svar här. Skicka gärna med en skärmbild på felmeddelandet och hur du har fyllt i övergångsregistret på de delar som berörs av felmeddelandet. 

Ja, det är möjligt att fylla i rapporterna i övergångsregistret automatiskt genom att ladda upp en XML-fil. På EU-kommissionens webbplats finns de mallar osv. som behövs, se länken nedan. Se även avsnitt 6 i EU-kommissionens vägledning för importörer som du hittar på samma länk (”Guidance document on CBAM implementation for importers of goods into the EU”). Naturvårdsverket har för tillfället inte möjlighet att ge någon ytterligare vägledning för rapportering genom XML-filer. 

Carbon Border Adjustment Mechanism - European Commission (europa.eu)

Du får ändra i en inlämnad CBAM-rapport fram till två månader efter utgången av det berörda rapporteringskvartalet. Detta gör du direkt i övergångsregistret. Om du önskar korrigera din rapport efter den här tidsperioden men inom ett år efter utgången av det berörda rapporteringskvartalet ska du skicka en motiverad begäran till cbam@naturvardsverket.se. Om förfrågan beviljas har du 10 dagar på dig att korrigera rapporten efter det att den återöppnats.

För sen inlämning (ej ändring i redan inlämnad rapport), se Naturvårdsverkets lathund som finns framtagen för detta.