Vägledning

God ljudmiljö i rekreationsområden

Tre personer sitter på en höjd (Falkberget) och ser ut över ett odlingslandskap med en sjö

Nationell kartläggning av ljudmiljö i naturområden

Granskad: ‎den ‎16‎ ‎september‎ ‎2024

Naturvårdsverket har tagit fram en bullerkartläggning av ljudmiljö i Sveriges samtliga naturområden. Kartläggningen omfattar buller från vägar, spår, flygplatser samt vindkraft.

Resultatet kan användas för att beskriva tillståndet och följa utvecklingen, som underlag i samhällsplanering och friluftslivsfrågor, förbättringsåtgärder eller att visa på god kvalitet med avseende på ljudmiljön. Det är också en metodbeskrivning för hur en kartläggning av det här slaget kan genomföras.

Människors välbefinnande påverkas positivt av vistelse i natur- och rekreationsområden. Ordet välbefinnandes andra led, befinnande, har germanska rötter och ursprungsbetydelsen kopplar bland annat till plats. Välbefinnande är alltså fritt tolkat att befinna sig på en bra plats. En kvalitet som en bra plats kan bestå av är lugn och frånvaro av störande buller. Fokus för denna rapport är att beskriva god ljudkvalitet.

Bedömning av god ljudmiljö i naturområden

Under projektets gång har olika bedömningsgrunder prövats för att beskriva ljudmiljön i ett naturområde. Det mått som använts är den ekvivalenta ljudtrycksnivån dag- och kvällstid (kl 6–22) som underskrids vid 90 procent av områdets yta. Det ger ett mått som till stor del är giltigt men ändå accepterar högre ljudnivå i begränsade delar av ett område, exempelvis en tillfartsväg med parkering eller en mindre väg i dess utkant.

Variationen över tid hanteras som en ekvivalent nivå, och variationen i rummet hanteras av 90-percentilen, det vill säga 90 procent av ytan har en beräknad nivå under värdet och 10 procent av ytan en högre nivå. Resultatet blir ett mått från cirka 0 dB för de tystaste naturområdena och upp till 45 dB för de mest exponerade. Inga beräkningar över 45 dB redovisas eftersom den metod som använts inte kan beräkna högre ljudtrycksnivåer som förekommer nära källorna.

Variationer i väder hanteras i beräkningarna genom statistik för varje plats avseende vindriktning, vindhastighet, temperatur och luftfuktighet baserat på genomsnittligt väder för tidsperioden 2013–2022. Viktigt att notera är att resultatet inte är jämförbart med beräkningar som genomförs i andra sammanhang, exempelvis vid infrastrukturplanering, planering av nya vindkraftverk med mera. Då utgår man istället från ett standardväderfall som representerar en medelsituation, som är densamma över hela landet. Den indikator som använts för ljudutbredning i rapporten benämns L06–22, med tillägget att det gäller 90 procent av ytan.

Vad är en god ljudmiljö i olika naturområden?

Klassificering naturområden har gjorts utifrån huvudparametern L06-22 vid 90 procent av områdets yta, dvs den ekvivalenta ljudnivån dag- och kvällstid som 90 procent av ytan uppfyller. Klasserna benämns A–C där A definieras som mycket god, B är god och C acceptabel ljudmiljö.

Ljudmiljöklasser för naturområden
Klass L06–22 vid 90 % av yta Beskrivning
A (Mycket god) < 25 dB Ingen påverkan av ljud från vägar, järnväg, vindkraftverk och flygplatser i området.
B (God) 25–35 dB Ljud från vägar, järnväg, vindkraftverk och flygplatser kan under vissa tider påverka området, men även helt tysta perioder förekommer.
C (Acceptabel) > 35 dB Ljud från vägar, järnväg, vindkraftverk och flygplatser kan delvis påverka området.

Kartläggning

En bullerkarta med upplösning 500 m över hela Sverige har tagits fram. Beräkningen tar hänsyn till källor upp till 8 km från mottagarpunkten för vägtrafik och 12 km för övriga källor. Beräkningsresultaten kan laddas ner i olika format från Naturvårdsverkets geodataportal och ses direkt på webbplatsen Bullerprognosen:

Ljudmiljö i naturområden (bullerprognosen.se)

Karta över ljudmiljö i Sveriges naturområden
Karta över ljudmiljö i Sveriges naturområden.

Resultat för naturreservat

Av Sveriges samtliga naturreservat (cirka 5 560 stycken) uppfyller drygt hälften ljudnivåklass A (mycket god), en fjärdedel ljudnivåklass B (god) och övriga ljudnivåklass C (acceptabel). De sistnämnda cirka 900 naturreservaten är i huvudsak lokaliserade i närheten av de tre storstadslänen.

Karta över ljudmiljöklass i Sveriges naturreservat
Karta över ljudmiljöklass i Sveriges naturreservat.

Bidrag från källa

      Andel av yta L06–22

          Om kartläggningen

          Kartläggningen är en del av den Hälsorelaterade miljöövervakningen (HÄMI), som syftar till att undersöka olika typer av miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa, som miljögifter, luftföroreningar och buller.

          Slutrapport: Ljudmiljö i naturområden (pdf)

          Bilaga 2: Kartor, väderstatistik (pdf)

          Broschyr: Kort beskrivning av kartläggningen (pdf)

          Artikel om projektet: Nationwide noise mapping across Sweden's green landscape (pdf)

          Examensarbete: Tillgång till grönområden med god ljudmiljö i Region Stockholm (diva-portal.org)