Buller från vägar och järnvägar vid nybyggnation av infrastruktur
Vägledning och riktvärden för buller från vägar och järnvägar vid nybyggnation av infrastruktur.
Buller från järnvägar och vägar är stora miljöproblem som påverkar många människor. Järnvägsbullret är ofta mer högfrekvent ljud än buller från vägtrafiken. Därför är det lättare att dämpa järnvägsbullret, vilket leder till att ljudnivån inomhus blir lägre, även om bullret utomhus har samma ljudnivå.
Den här vägledningen vänder sig till
Till dig som arbetar med tillsyn på en tillsynsmyndighet.
Vägledningen kan även vara ett stöd vid egenkontroll och ge information till intresserad allmänhet.
Bra att veta
Riktvärden återfinns i infrastrukturpropositionen 1996/97:53.
Nybyggnation av vägar och spår
Regeringen redovisade i infrastrukturpropositionen 1996/97:53 att vid tillämpning av riktvärden vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Denna bedömning kvarstår.
I infrastrukturpropositionen 1996/97:53 angavs att nedanstående riktvärden normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena angavs som långsiktiga mål.
- 30 dBA ekvivalentnivå inomhus
- 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
- 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
- 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning gäller riktvärdet för buller utomhus 55 dB(A) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dB(A) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
I de fall som utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan, till exempel i stora tätorter med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids.
Beräkningar och mätningar från vägar och spår
Kontroll av bullernivåer bör i första hand ske genom beräkningar. I vissa fall kan man behöva göra mätningar.
Rapporterna nedan beskriver några vanliga beräkningsmodeller som kan användas i den fysiska planeringen och vid planering av bullerskyddsåtgärder. De kan även användas som hjälpmedel vid tillsyn enligt miljöbalken. För beräkning av spårtrafikbuller har fler inmätningar av nyare tågmodeller utförts av bl.a. Trafikverket.
Vägtrafikbuller. Nordisk beräkningsmodell, reviderad 1996. Rapport 4653
Rapporterna nedan ger information om hur mätning av vägtrafikbuller respektive spårtrafikbuller vanligen genomförs.
Buller från vägtrafik (pdf 3,9 MB)
Buller från spårbunden trafik – förslag till mätmetod. SP rapport 1995:40
Förslaget till mätmetod för buller från spårbunden trafik har antagits som standard av det nordiska standardiseringsorganet Nordtest i NT ACOU 098.
Tillsynsnytt
Nyhetsbrevet Tillsynsnytt är ett forum för information, idéer och erfarenhetsutbyte och riktar sig till dig som arbetar med tillämpning av miljölagstiftningens bestämmelser.
Kort beskrivning av lagstiftningen
Olägenhet
Om buller kan orsaka olägenhet för människors hälsa ska den som bedriver den bullrande verksamheten vidta de skyddsåtgärder som behövs. Definitionen av vad som räknas som olägenhet för människors hälsa finns i 9 kap. 3 § miljöbalken och där anges att det ska röra sig om en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Olägenhet i bostäder och andra byggnader
9 kap. 9 § miljöbalken ställer krav på att bostäder och lokaler för allmänna ändamål inte ska ge upphov till olägenhet för människors hälsa.
33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anger att bostäder och byggnader för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer ska ge skydd bland annat mot buller.
9 kap. 9 § miljöbalken (riksdagen.se)
33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)
Folkhälsomyndigheten har vägledning om reglerna om hälsoskydd:
Särskilda regler om hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken (folkhalsomyndigheten.se)
Kunskapskravet
Kunskapskravet innebär att alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet.
För den som bedriver en verksamhet som bullrar gäller det därför att veta hur mycket verksamheten bullrar och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska bullret. Den som bedriver en verksamhet har även ett ansvar att fortlöpande kontrollera bullret från sin verksamhet och ha rutiner för att undvika onödigt buller.
En tillsynsmyndighet får även förelägga en verksamhetsutövare att ta fram de utredningar och underlag om buller från verksamheten som behövs för tillsynen.
Bevisbörda
Det är den som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att man följer miljöbalkens regler, exempelvis att buller från verksamheten inte orsakar olägenhet för människors hälsa genom buller.
Åtgärder
Alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta försiktighetsmått, skyddsåtgärder och begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att buller från verksamheten medför olägenhet för människors hälsa. Det följer av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken.
Försiktighetsprincipen innebär att det räcker med att det finns en risk för olägenhet för människors hälsa för att det ska krävas åtgärder eller försiktighetsmått. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på skyddsåtgärder eller begränsningar om det konstateras att buller från en verksamhet utgör olägenhet för människors hälsa.
Rimlighetsavvägning
De allmänna hänsynsreglerna innebär att all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka hälsa eller miljön ska bedrivas på ett sådant sätt att man förebygger eller begränsar olägenheterna eller risk för olägenheter.
Hänsynsreglerna måste dock tillämpas så att inte orimliga krav ställs med hänsyn till den nytta som åtgärder och försiktighetsmått ger för miljön och människors hälsa, i förhållande till de kostnader som de innebär för den som bedriver en verksamhet.
2 kap. 7 § miljöbalken (riksdagen.se)
Naturvårdsverket vägledning om 2 kap. miljöbalken, hänsynsreglerna
Omgivningsbuller vid nya bostäder
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det finnas beräkningar av omgivningsbuller. Till omgivningsbuller räknas buller från vägar, järnvägar, flygplatser, industriell verksamhet och tillståndspliktiga hamnar. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på den som har en verksamhet som alstrar omgivningsbuller att vidta skyddsåtgärder för att begränsa bullret vid nya bostäder om inte de faktiska bullernivåerna ligger över de beräknade värdena. Det beror på att det sedan 2015 finns en samordning av hur omgivningsbuller hanteras vid planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen (2010:900) och vid tillsyn enligt miljöbalken.
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det därför finnas beräkningar av omgivningsbuller i planbeskrivningen till detaljplanen eller bygglovshandlingarna.
26 kap. 9 a § miljöbalken (riksdagen.se)
29 kap. 4 § miljöbalken (riksdagen.se)
Trafikbullerförordningen
I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, den så kallade trafikbullerförordningen, finns riktvärden för vilka bullernivåer som kan godtas vid planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och innehåller undantag som innebär att riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot en tystare sida. Trafikbullerförordningens regler om buller från flygplatser ska även tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken för flygplatsen.