Buller från motor- och bilprovningsbanor
Vägledningen innehåller riktvärden för buller från anlagda banor och terrängkörning.
I vägledningen finns beskrivningar av riktvärden för bedömningen av lämpliga bullerbegränsningar med hänvisningar till bland annat Naturvårdsverkets allmänna råd. Vägledningen innehåller även beskrivningar av lämpliga mät- och beräkningsmodeller som komplement till de allmänna råden.
Den här sidan vänder sig till
Till dig som arbetar med tillsyn på en tillsynsmyndighet.
Den kan även vara ett stöd vid egenkontroll.
Motorsport på tillfälliga banor eller i terrängen
Biltävlingar förekommer på avlysta vägar eller tillfälliga banor. Om tävlingarna går i terrängen gäller terrängkörningslagen. Den som är ansvarig för verksamheten måste söka undantag från förbudet mot terrängkörning hos länsstyrelsen.
Anmälningsplikt
Motorsportbanor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Föreningar som driver sådana banor ska skicka anmälan till kommunens miljönämnd. Det kan också bli fråga om en så kallad frivillig tillståndsprövning där länsstyrelsen kan reglera intressekonflikter med omgivningen.
Hur bullret från en motorbana påverkar omgivningen beror på vilken motorsport eller annan verksamhet som bullret kommer från, motortypen, avskärmningen med mera. Oftast varierar ljudnivån mycket. De flesta motorsporter bedrivs på anlagd bana, men en del tävlingar körs på avlysta vägar eller i terrängen.
Bullret från motorsportbanor påverkar ett relativt stort område. Det dominerande ljudet kommer från avgassystemet, men även andra delar såsom transmission, insugning, broms och däck bidrar till bullret. Högtalare och bullret från trafiken till och från tävlingarna kan bidra till den totala ljudnivån från anläggningen.
Tillsynsnytt
Nyhetsbrevet Tillsynsnytt är ett forum för information, idéer och erfarenhetsutbyte och riktar sig till dig som arbetar med tillämpning av miljölagstiftningens bestämmelser.
Riktvärden motorsport- och bilprovningsbanor
Naturvårdsverket har i Allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon (NFS 2004:16) angivit riktvärden för buller.
Naturvårdsverkets allmänna råd om motorsportbanor (NFS 2004:16)
Riktvärdena är angivna som högsta ljudnivå (maximal ljudnivå med integrationstiden "fast response"). Redovisningen av en motorsportbanas bullerpåverkan till omgivningen sker därför genom att redovisa de högsta ljudnivåerna vid närmast belägna bostäder.
När man bedömer störningen vid till exempel en miljöprövning måste man väga in hur omfattande verksamheten är och under vilka tider på dygnet och veckan som den sker, samt vilka möjligheter som finns till skyddsåtgärder och kostnaderna för dessa.
Tabellen nedan anger riktvärden i ett sammandrag. Använd riktvärdena för att bedöma den lämpliga bullerbegränsningen vid motorbanor (riktvärdena är maximala ljudnivåer i dB(A) frifältsvärden [tidsvägning; fast]):
| Område | Maximal ljudnivå i dBA ”Fast” | ||
|---|---|---|---|
| Helgfri mån–lör kl 07–19 | Kväll kl 19–22 samt sön- och helgdagar kl 07–19 | Natt kl 22–07 | |
| Bostäder för permanent boende och fritidshud (vid fasad) | 60 | 55 | Nattetid bör bullrande verksamhet inte förekomma vid motorsportbanor |
| Vårdlokaler (vid fasad) | 55 | 50 | |
| Undervisningslokaler (vid fasad) | 55 | 50 | |
| Friluftsområden1 | 55 | 50 | |
1) Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer som t.ex. skjutbanor, fritidsbåtstrafik eller skoterleder.
Tabellens värden bör gälla utomhus vid byggnaderna respektive inom friluftsområdena. Värdena beräknas som frifältsvärden (det vill säga att de inte är påverkade av reflexer).
Mät- och beräkningsmodeller
Bullernivåerna från motorbanor kan beräknas med hjälp av "Buller från motorsportbanor - beräkningsmodell", Naturvårdsverkets meddelande 1983:8.
Beräkningsmodellen är framtagen för buller från karting, motocross, speedway samt rallycross. Den bygger på en referensljudnivå (baserad på källdata) samt korrektioner för avstånd, luftabsorption, terräng, samt sammanlagringskorrektion. Dock anges i inledningen till SNV 8/1983 att metoden inte är komplett med avseende på korrektioner för sammanlagringseffekten av flera fordon.
Beräkningsmodellen är avsedd som ett komplement till de allmänna råden, men den är inte bindande och även andra metoder eller modeller kan tillämpas liksom andra källdata om sådana finns att tillgå och är lämpligare att använda i det enskilda fallet.
Om beslut finns om att en viss metod ska tillämpas för en verksamhet, till exempel i ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet är det beslutet bindande.
Beräkningsmodeller
Buller från motorsportbanor - beräkningsmodell (pdf)
Källdatakatalog - beräkningsmodell för motorsport (pdf)
Bilaga A02 - kvalomgång 1, heat 1-4 (pdf)
Bilaga A02 - kvalomgång 2, heat 1-4 (pdf)
Bilaga A04 - träningsomgång, kvalomgång 1 och 2 (pdf)
Bilaga A05 - träningsheat 1 och 2, tävlingsheat 1, 2 och 3 (pdf)
Bilaga A06 - frekvensspektrum för träningsheat 1 och 2, tävlingsheat 1, 2 och 3 (pdf)
Kort beskrivning av lagstiftningen
Olägenhet
Om buller kan orsaka olägenhet för människors hälsa ska den som bedriver den bullrande verksamheten vidta de skyddsåtgärder som behövs. Definitionen av vad som räknas som olägenhet för människors hälsa finns i 9 kap. 3 § miljöbalken och där anges att det ska röra sig om en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Olägenhet i bostäder och andra byggnader
9 kap. 9 § miljöbalken ställer krav på att bostäder och lokaler för allmänna ändamål inte ska ge upphov till olägenhet för människors hälsa.
33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anger att bostäder och byggnader för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer ska ge skydd bland annat mot buller.
9 kap. 9 § miljöbalken (riksdagen.se)
33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)
Folkhälsomyndigheten har vägledning om reglerna om hälsoskydd:
Särskilda regler om hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken (folkhalsomyndigheten.se)
Kunskapskravet
Kunskapskravet innebär att alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet.
För den som bedriver en verksamhet som bullrar gäller det därför att veta hur mycket verksamheten bullrar och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska bullret. Den som bedriver en verksamhet har även ett ansvar att fortlöpande kontrollera bullret från sin verksamhet och ha rutiner för att undvika onödigt buller.
En tillsynsmyndighet får även förelägga en verksamhetsutövare att ta fram de utredningar och underlag om buller från verksamheten som behövs för tillsynen.
Bevisbörda
Det är den som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att man följer miljöbalkens regler, exempelvis att buller från verksamheten inte orsakar olägenhet för människors hälsa genom buller.
Åtgärder
Alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta försiktighetsmått, skyddsåtgärder och begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att buller från verksamheten medför olägenhet för människors hälsa. Det följer av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken.
Försiktighetsprincipen innebär att det räcker med att det finns en risk för olägenhet för människors hälsa för att det ska krävas åtgärder eller försiktighetsmått. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på skyddsåtgärder eller begränsningar om det konstateras att buller från en verksamhet utgör olägenhet för människors hälsa.
Rimlighetsavvägning
De allmänna hänsynsreglerna innebär att all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka hälsa eller miljön ska bedrivas på ett sådant sätt att man förebygger eller begränsar olägenheterna eller risk för olägenheter.
Hänsynsreglerna måste dock tillämpas så att inte orimliga krav ställs med hänsyn till den nytta som åtgärder och försiktighetsmått ger för miljön och människors hälsa, i förhållande till de kostnader som de innebär för den som bedriver en verksamhet.
2 kap. 7 § miljöbalken (riksdagen.se)
Naturvårdsverket vägledning om 2 kap. miljöbalken, hänsynsreglerna
Omgivningsbuller vid nya bostäder
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det finnas beräkningar av omgivningsbuller. Till omgivningsbuller räknas buller från vägar, järnvägar, flygplatser, industriell verksamhet och tillståndspliktiga hamnar. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på den som har en verksamhet som alstrar omgivningsbuller att vidta skyddsåtgärder för att begränsa bullret vid nya bostäder om inte de faktiska bullernivåerna ligger över de beräknade värdena. Det beror på att det sedan 2015 finns en samordning av hur omgivningsbuller hanteras vid planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen (2010:900) och vid tillsyn enligt miljöbalken.
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det därför finnas beräkningar av omgivningsbuller i planbeskrivningen till detaljplanen eller bygglovshandlingarna.
26 kap. 9 a § miljöbalken (riksdagen.se)
29 kap. 4 § miljöbalken (riksdagen.se)
Trafikbullerförordningen
I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, den så kallade trafikbullerförordningen, finns riktvärden för vilka bullernivåer som kan godtas vid planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och innehåller undantag som innebär att riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot en tystare sida. Trafikbullerförordningens regler om buller från flygplatser ska även tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken för flygplatsen.
Bakgrund och historik
Bakgrund och historik
Allmänna råd
Allmänna råd om buller från motorsportbanor, halkövningsbanor och banor för provning av motordrivna fordon, NFS 2004:16, beslutades den 9 december 2004.
De allmänna råden ersätter tidigare allmänna råd (RR 1975:6), Riktlinjer för buller från motorsport- och bilprovningsbanor.
Beräkningsmodell
Naturvårdsverket har även tagit fram en beräkningsmodell för buller från motorsportbanor, publicerad i SNV meddelande 8/1983. Beräkningsmodellen kompletterades 2007 med en uppdaterad källdatakatalog.
Beräkningsmodellen är framtagen för buller från karting, motocross, speedway samt rallycross. Den bygger på en referensljudnivå (baserad på källdata) samt korrektioner för avstånd, luftabsorption, terräng, samt sammanlagringskorrektion. Dock anges i inledningen till SNV 8/1983 att metoden inte är komplett med avseende på korrektioner för sammanlagringseffekten av flera fordon.
Beräkningsmodellen är avsedd som ett komplement till de allmänna råden, men den är inte bindande och även andra metoder eller modeller kan tillämpas liksom andra källdata om sådana finns att tillgå och är lämpligare att använda i det enskilda fallet. Dock bör verksamhetsutövares beslut om att använda andra beräkningsmetoder eller andra källdata tillsammans med beräkningsmodell 8/1983 stämmas av med berörd tillsynsmyndighet.
Om beslut finns om att en viss metod ska tillämpas för en verksamhet, till exempel i ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet är det beslutet bindande.