Buller från flygtrafik och flygplatser

Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport från 2017 redovisar att cirka 19 000 människor i Sverige bor så att de exponeras för flygbuller över riktvärdet 55 dBA FBN.

Samtidigt redovisas att drygt 1 procent av befolkningen, det vill säga över 100 000 människor, upplever sig störda av flygbuller.

Det finns alltså en risk för störning vid exponering för flygbuller även om riktvärdena klaras.

I vårt samhälle ökar bullret allt mer. Detta beror på ökad befolkning, ökade transporter och urbanisering. Frihet från buller blir mer sällsynt och även områden långt från stadens puls är påverkade av buller. Då buller utgör ett hälsoproblem är det viktigt att skydda och tillgängliggöra frilufts- och rekreationsområden som kan erbjuda en upplevelse av naturens egna ljud och av tystnad. Bostadsbyggande tillåts i allt mer bullerutsatta lägen vilket gör att ljudmiljön i rekreationsområden får större betydelse för människors möjligheter till avkoppling och återhämtning.

Naturvårdsverket bedömer att det är angeläget att ge vägledning om och ange riktvärden för buller från flygtrafik för just dessa områden där tystnad och naturupplevelser är en viktig faktor.

Det är av stor vikt att lokaler med störningskänsliga verksamheter som skola och vård har en god ljudmiljö.

Barn, unga och vårdbehövande är särskilt skyddsvärda grupper som kan vara extra känsliga mot bullerstörningar. Därför bör också extra hänsyn tas till deras ljudmiljöer i och vid de lokaler de vistas i. I regeringens proposition om miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 1 s. 351) anges att vid en olägenhetsbedömning bör hänsyn tas även till personer som är något mer känsliga än vad som kan anses normalt. Därför anser Naturvårdsverket att det är angeläget att ge vägledande information om riktvärden för flygbuller från flygtrafik för just dessa grupper och deras vistelsemiljöer. För bostäder finns riktvärden för flygtrafikbuller i trafikbullerförordningen, men den täcker inte in några andra lokaler eller områdestyper.

Trafikbullerförordningens riktvärden bör tillämpas vid bedömningen av om kravet på förebyggande av störningar och olägenhet för människors hälsa är uppfyllt även vid vård- och undervisningslokaler. Klaras dessa riktvärden kan risken för störningar hållas på en acceptabel nivå. Klaras riktvärdena utomhus kommer även ljudnivåerna inomhus att klara 30 dBA ekvivalentnivå och 45 dBA maxnivå, då en normal fasad dämpar ljudnivån från flyg med minst ca 25 dBA. Därmed ger dessa riktvärden stöd för tillämpningen av miljöbalken som är avsedd att skydda människors hälsa och miljön.

Tabell 1: Riktvärden för flygtrafikbuller vid undervisnings- och vårdlokaler

Även buller från helikoptrar räknas som flygbuller och samma riktvärden bör gälla. Helikoptrar bör så långt det är möjligt framföras på en höjd så att riktvärdet 70 dBA maxnivå inte överskrids vid marken och onödig trafik över tysta natur- och rekreationsområden bör undvikas. I anslutning till en helikopterplatta kan trafiken vara av en sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa kan uppstå om inte skyddsåtgärder vidtas.

Exempel på sådana skyddsåtgärder kan vara att styra trafiken åt ett visst håll, där boende inte berörs i samma utsträckning, tills helikoptern nått upp till en viss höjd. Undantag kan göras för utryckningstrafik som behöver åka den snabbaste vägen till sin destination. Vid exempelvis stora sjukhus med omfattande utryckningar kan skyddsåtgärder i form av bullerisolering av byggnader vara nödvändiga.

Vissa flygplatser kan ha en omfattande trafik med allmänflyg såsom skol- och privatflyg. Med privatflyg avses här icke-kommersiella flygningar med mindre flygplan. Piloter som flyger små flygplan i privat regi kan också ingå i samhällsnyttiga verksamheter som utför olika uppdrag, exempelvis genom Frivilliga Flygkåren som är kopplad till Försvarsmakten.

Små flygplan bullrar mindre än stora och när flygplanen är ute på rutter och uppdrag bidrar de sällan till några påtagliga störningar. Det är dock nödvändigt för piloter att återkommande öva start- och landningsprocedurer. Start- och landningsprocedurer är också en stor del av utbildningen för att bli pilot. Därför kan det kring flygplatser med mycket skol- och privatflyg göras ett stort antal flygvarv för att öva start och landning. Flygvarven går ofta i en särskild slinga över ett visst område och de återkommande överflygningarna kan uppfattas som störande även om maxnivån vid en överflygning inte överskrider 70 dBA.

Det kan därför vara lämpligt att flygplatser med omfattande övningsverksamhet får begränsningar i tid när övningarna får ske. Det kan röra sig om att man inte tillåter övningar på allmänna helgdagar eller att man begränsar övningstiden under sommarmånaderna när många vistas utomhus vid sina bostäder och i rekreationsområden. Se

• miljödomstolen vid Stockholms tingsrätts dom den 29 juni 2006 i mål M 18932-05 gällande tillstånd till Eskilstuna flygplats,
• mark-och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts deldom den 27 juni 2019 i mål nr M 2327-18 gällande tillstånd till Kalmar Öland Airport och
• mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts deldom den 18 december 2019 i mål nr M 3969-17 gällande tillstånd till Stockholm-Västerås Flygplats.

Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Försvarsmakten har tillsammans tagit fram rutiner för att säkerställa att flygbullerberäkningar utförs på ett bra och enhetligt sätt. Myndigheterna har enats om principer för kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar och att ECAC-dokument 29 ska vara utgångspunkten för flygbullerberäkningar i Sverige.

2011 fastställdes det första kvalitetssäkringsdokumentet för flygbullerberäkningar som utgår från ECAC (European Civil Aviation Conference) Doc 29 3rd ed. I denna version ingår de förändringar som gjorts i ECAC Doc 29 från tredje till fjärde upplagen. Kvalitetssäkringsdokumentet följer dispositionen i Doc 29 och ska inte användas självständigt. 

En förändring i denna uppdaterade version är införandet av en ny atmosfärsdämpningsstandard. Genom att tillämpa senaste vetenskapliga kunskap om hur ljudet utbreder sig i atmosfären bedöms beräknat flygbuller bli i storleksordningen någon decibel högre jämfört med den tidigare använda atmosfärsdämpningsstandarden.

Kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar, underlag för en enhetlig tillämpning (pdf)

Bullermätningar kan utföras i vissa fall och till exempel då tillståndet innehåller villkor om detta eller för att verifiera beräknade värden efter upprepade klagomål. Det finns flera vedertagna mätmetoder för flygbuller, exempelvis Nordtest ACOU 075 eller ISO 20906:2009.

Flygplatser och flygverksamhet orsakar miljöpåverkan i form av utsläpp till luft- och vatten samt buller. Naturvårdsverket har tidigare reglerat hur flygplatser ska tillståndsprövas samt flygbuller med ett allmänt råd.

Då det kommit ny lagstiftning rörande flygbuller har det allmänna rådet blivit föråldrat. Vi har därför ersatt det med vägledning som du kan hitta på dessa sidor.

Innehållet i vägledningen har varit ute på remiss i två omgångar under 2016 och 2017 till andra myndigheter och flygplatsföretag. 

Vägledningarna Buller från flygtrafik, Prövning av flygplatser och Tillsyn av flygplatser publicerades 12 juli 2018.