Stöd och information

Vindkraft

Två stycken vindsnurror

Följdverksamheter till vindkraftsanläggningar

Följdverksamheter till en vindkraftsanläggning är till exempel vägar, lednings- eller kabeldragningar, kontrollbyggnader, uppställningsplatser och transformatoranläggningar.

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ett projekt bör omfatta en beskrivning av dessa verksamheter även om den detaljerade utformningen ofta sker när exempelvis en detaljplan tas fram, när bygglov söks eller i samband med att tillståndet tas i anspråk. 

Skälet till att följdverksamheterna behöver beskrivas, även i en MKB enligt miljöbalken, är att det ska vara möjligt att bedöma anläggningens totala påverkan på miljön. 

Den här sidan vänder sig till

Länsstyrelser och verksamhetsutövare.
Stödet kan även vara av intresse för en intresserad allmänhet. 

Miljökonsekvensbeskrivning

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ett projekt bör omfatta en beskrivning av dessa verksamheter även om den detaljerade utformningen ofta sker när en detaljplan tas fram, när bygglovet söks eller i samband med att tillståndet tas i anspråk.

Skälet till att följdverksamheterna behöver beskrivas, även i en MKB enligt miljöbalken, är att det ska vara möjligt att bedöma anläggningens totala påverkan på miljön.

Om lagstiftningen

Här har vi samlat några viktiga avsnitt i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (2017:966) som berör följdverksamheter.

Miljöbalken

Enligt 16 kapitlet 7 § miljöbalken gäller:

"Vid prövningen enligt denna balk ska hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan komma att behövas för att verksamheten ska kunna komma till stånd eller bedrivas på ett ändamålsenligt sätt."

En miljöbedömning enligt 6 kapitlet miljöbalken innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder. Syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas (6 kapitlet 1 § miljöbalken).

Med miljöeffekter menas enligt 6 kapitlet 2 § miljöbalken direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt dels på människor, djur, växter, mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi samt på andra delar av miljön.  Listan i 6 kapitlet 2 § miljöbalken över vilka delar av miljön som omfattas är inte att se som uttömmande (prop. 2016/17:200 s. 186).

Vad en miljökonsekvensbeskrivning för prövning av verksamheter eller åtgärder ska innehålla (specifik miljöbedömning) beskrivs i 6 kapitlet 35–37 §§ miljöbalken samt i 16–19 §§ miljöbedömningsförordningen.  Detta inkluderar bland annat uppgifter om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, utformning, och omfattning samt andra egenskaper som kan ha betydelse för miljöbedömningen (6 kapitlet 35 § 1 miljöbalken). 

Miljöbalk (1998:808)

Miljöbedömningsförordningen (2017:966)

Av 16 § miljöbedömningsförordningen framgår att i fråga om sådana andra egenskaper som avses i 6 kapitlet 35 § 1 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen bland annat innehålla relevanta uppgifter om andra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan komma att behövas för att verksamheten ska kunna komma till stånd eller bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. 

Miljöbedömningsförordningen (2017:966)

Naturvårdsverkets vägledning om specifik miljöbedömning

Annan lagstiftning än miljöbalken

Annan lagstiftning än miljöbalken som är aktuell vad gäller följdverksamheter är främst:

  • Plan- och bygglagen (2010:900) (detaljplan, områdesbestämmelser och bygglov)
  • Ellagen (1997:857) (nätkoncession för nätanslutning och byggande av överföringsledningar/sjökablar)
  • Ledningsrättslagen (1973:1144) (reglerar rätten att bygga ledningar och kablar inom annans mark och vatten)
  • Jordabalken (1970:994) (ledningar på enskilda fastigheter: land och vatten)
  • Kulturmiljölagen (1988:950) (fornminnen, skeppsvrak med mera berörs)
  • Kontinentalsockellagen (1966:314) (tillstånd för undersökningar och kabeldragningar utanför territorialgränsen).

Observera att detta inte är en komplett lista om man vill veta vilka lagar som är aktuella om man vill bygga en vindkraftsanläggning.

Tips för tillämpning om följdverksamheter

Det är vanligt att sökanden i sin MKB hänvisar till en separat MKB för ledningsdragningen (enligt ellagen) och till bygglovsansökan när det gäller vägar fram till anläggningen och mellan vindkraftverken.

I många fall utgör just vägdragningen ett större ingrepp än den plats som krävs för verken och resningen av dem. För att bedöma påverkan i sin helhet går det alltså inte att bortse från följdverksamheterna.

Det är stor skillnad vad gäller känslighet mellan olika mark- och vegetationstyper. I en MKB bör detta beskrivas, se även 6 kapitlet 35 § miljöbalken:

  • karta med detaljerade beskrivningar av möjliga placeringar av verken samt placering av till exempel transformatorer eller kontrollbyggnader,
  • karta med förslag på väg- och ledningsdragning (även alternativa sträckningar läggs in),
  • karta med vattendrag, våtmarker, skyddsvärda objekt som framkommit vid inventeringar eller som man känner till sedan tidigare, till exempel växtlokaler eller häckningslokaler,
  • åtgärder man avser att vidta för att minimera skadeverkningarna av följdverksamheter. Vid till exempel nedläggning av kabel kan man förbinda sig att utföra sådana arbeten under den tidsperiod som medför minsta möjliga påverkan på biologisk mångfald, fiske, friluftsliv med mera. Det gäller i synnerhet på grunda havsbottnar.

Det är viktigt att kartorna är tillräckligt detaljerade samt att höjdkurvor anges. Det är oftast bäst om de föreslagna placeringarna av verken samt till exempel vägdragningar, finns på samma karta som eventuella utpekade områden med högre naturvärden samt vattendrag och våtmarker. Det underlättar bedömningen av vilken risk det finns vad gäller påverkan på naturvärden och hydrologin.