Täkter

Alla kommersiella täkter och husbehovstäkter över en viss storlek omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken. I andra fall kan det krävas anmälan till kommunen. För energitorvtäkter gälle tidigare krav på bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torvlagen). Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter har upphävts den 1 januari 2017 genom SFS 2016:993. Tillstånd (koncession) som har meddelats enligt den upphävda lagen gäller fortfarande. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts före den 1 januari 2017.

De verksamheter som är tillståndspliktiga beskrivs i miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF), (se 4 kap. 1- 3 §§, verksamhetskod 10.10 – 10.20).

Tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen:

• Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar (4 kap. 1 §, verksamhetskod 10.10)
• Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar (4 kap. 2 §, verksamhetskod 10.11)
• Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter (4 kap. 3 §, verksamhetskod 10.20) om verksamheten inte  är tillståndspliktig enligt 4 kap. 1 § eller 2 §, verksamhetskod 10.10 eller 10.11, eller är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Tillstånd krävs inte om verksamheten endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad.

Prövningen av en täkt enligt miljöbalken ska omfatta alla aktiviteter som är kopplade till verksamheten. Det gäller bland annat losstagande och uttag av material, bearbetning, transporter och efterbehandling.

Omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan variera beroende på vilken påverkan täkten kan antas medföra. Länsstyrelsen ska verka för att MKB får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.

Innan MKB och ansökan upprättas ska samråd inledas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Vid samrådet ska bland annat klaras ut om täkten kan antas få betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska samråd hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, privatpersoner och organisationer som kan antas bli berörda. 

Vissa täkter ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan (3 § förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar):

• torvtäkt som omfattar mer än 150 hektar eller har en produktion som överstiger 25 000 kubikmeter per kalenderår (4 kap. 1 §, verksamhetskod 10.10, i MPF), eller
• täkt för annat än husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, som omfattar mer än 25 hektar eller har en produktion som överstiger 25 000 ton per kalenderår(4 kap. 2 §, verksamhetskod 10.11, och 4 kap. 3 §, verksamhetskod 10.20, i MPF).

Vad en MKB ska innehålla framgår av 6 kapitlet 7 § miljöbalken.

Naturvårdsverkets vägledning om miljöbedömningar

Till grund för tillståndsprövningen ska ligga miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kapitlet), hushållningsbestämmelser (3-4 kapitlen) samt regler om miljökvalitetsnormer (5 kapitlet). Därutöver finns särskilda regler (9:6 e-h §§) för vid prövning av täkter.

De innebär bland annat att en täkt av naturgrus inte kan starta och drivas: 

• om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att nyttja ett annat material
• om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller
• om naturgrusförekomsten utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö.

En täkt av torv får inte bedrivas i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Vid täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas.

Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om täkttillstånd att göra en utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan.

Tillstånd till täkt får endast lämnas om verksamhetsutövaren ställer säkerhet för de villkor som ska gälla för täkttillståndet (9 kapitlet 6 e § miljöbalken). Syftet är att täcka kostnaderna för efterbehandling och annan återställning som prövningsmyndigheten ställt villkor om i tillståndsbeslutet. Säkerheten återlämnas när verksamheten avslutats och det efterbehandlade området har slutbesiktigats. 

Praxis är att säkerheten preskriberas efter 10 år om ingen tidsbegränsning har angetts. För att förhindra att säkerheten fryser inne måste preskriptionen brytas inom 10 år från det datum säkerheten ställdes.

Anläggningar för krossning och sortering av berg, naturgrus och andra jordarter ska anmälas till kommunen (4 kap. 6 §, verksamhetskod 10.50, i MPF). Anmälningsplikten gäller:

• inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
• utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod.

Om en verksamhetsutövare avser att bedriva krossning eller sortering i täkten bör tillståndsansökan omfatta även denna verksamhet.

En täkt kan påverka andra skyddsintressen. Det kan vara grundvatten, Natura 2000-områden, riksintressen med mera där det finns särskilda regler som ska följas.