Täkter
På de här sidorna kan du läsa om väsentliga frågor för täkttillstånd. Vi har också länkar till vägledningar om miljörapportering, miljökonsekvensbeskrivning och samråd.
Täktverksamhet innebär utvinning och bearbetning av bland annat berg, naturgrus, morän, matjord och torv. Det utbrutna materialet används exempelvis vid anläggning av väg, järnväg och byggnader men även för tillverkning av asfalt och betong. Torv används främst till energi, odling och djurhållning.
Råvaror som berg, grus, jord och torv är ändliga resurser som samhället behöver hushålla med. Täktverksamhet utgör en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken och därmed finns reglering av brytning och efterbehandling samt hur tillstånd ska ges och följas upp. Val av täktens lokalisering kan ha stor betydelse för påverkan på människors hälsa och miljön.
Sidan vänder sig till
Vägledningen riktar sig till såväl verksamhetsutövare som myndigheter.
Bra att veta
Det pågår en uppdatering av vägledningen om täktverksamhet. Webbsidorna kommer att uppdateras under 2023.
Täkttillstånd
De flesta täkter kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Täkter på havsbotten är tillståndspliktiga enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Husbehovstäkter
En husbehovstäkt avser en täkt där det utbrutna materialet används för eget behov inom den egna fastigheten. Det innebär att materialet inte säljs eller nyttjas kommersiellt.
Torvtäkter
Torv används idag främst till odling och djurhållning. Produktionen av energitorv har successivt minskat under de senaste 20 åren. Sedan 1 jan 2017 prövas torvtäkter enligt miljöbalken. Befintliga torvtäkter kan dock ha tillstånd enligt den sedan 1 jan 2017 upphävda lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torvlagen). Markavvattningstillstånd kan också behövas inför prövningen enligt miljöbalken.
Klassificering av restprodukter i en täktverksamhet
I en täktverksamhet kan det uppkomma restprodukter, exempelvis avbaningsmassor eller sediment. Här hittar du vägledning om vilka restprodukter som kan uppkomma i en täktverksamhet och vad som avgör om restprodukten ska klassas som en biprodukt eller ett avfall.
Om täkter
Täktbegreppet
Begreppet täkt innefattar brytning och bearbetning av bland annat berg, naturgrus, torv och andra jordarter. Definitionen på täkt är ett arbetsföretag som primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Uttag som primärt syftar till att bereda plats för annan verksamhet är inte täkt enligt miljöbalken. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att uttaget huvudsakligen görs av en annan anledning än att nyttiggöra materialet. (Se MÖD 2004:14.)
Tillstånd och anmälningsplikt
De flesta täkter kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Täkter på havsbotten prövas enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.
Täkter och naturresurshållning
Hushållningen med naturresurser är en viktig aspekt vid prövning av täkter. Naturvårdsverket anser att det finns stöd i miljöbalken för att behovet av täkten tydligt ska framgå i ansökan.
Berg, grus, jord och torv är naturresurser som det ska hushållas med. Vid förändringarna av täktreglerna 2009 togs behovsprövningsregeln i 9 kap. 6 a § första stycket miljöbalken (MB) bort. I förarbetena framhölls dock att frågan om resurshushållning ska beaktas vid prövningar. Det understryks att det är viktigt att vid prövningen ta ställning till om
- det innebär en god hushållning att bryta täktmaterialet,
- om täktens lokalisering är lämplig med hänsyn till det intrång i miljön som en täkt innebär.
Detta är särskilt viktigt vid nyetablering av en täkt. Att ett täktmaterial utgör en begränsad resurs kan motivera att man särskild prövar behovet av täkt. Detta sker genom tillämpning av främst bestämmelserna i 2 och 3 kap. miljöbalken
I förarbetena betonas även att om det material som ska utvinnas ur den tilltänkta täkten kan ersättas med material från andra täkter eller om det finns andra närbelägna områden som skulle vara bättre att exploatera för täktverksamhet kan prövningsmyndigheten med tillämpning av 2 kap. 6 § första stycket miljöbalken konstatera att lokalieringen är olämplig. (Se prop. 2008/09:144 s 12 f.)
Se även MÖD 2006:29 och MÖD 2010:22.
Naturvårdsverkets roll
Naturvårdsverket ansvarar för tillsynsvägledning i täktfrågor. Vi ska, när det behövs, föra talan i mål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Vi yttrar oss även i mål där prövningsmyndigheten förelagt om yttrande.
Vi strävar efter att överklaga i mål och ärenden där vi bedömer att vi bidrar till störst miljönytta.