Förbränningsanläggningar
Miljö- och hälsopåverkan och skyddsåtgärder
Utsläpp till luft från förbränningsanläggningar beror på en kombination av bränsle, förbränningsteknik och reningsåtgärder.
Förekomsten av vissa föroreningar i förbränningsgaserna, som exempelvis koldioxid, svaveldioxid, stoft och tungmetaller är direkt beroende av bränslets sammansättning och egenskaper, medan halten av till exempel kolmonoxid även i hög grad beror på förbränningsbetingelserna.
I allmänhet är det lättare att begränsa utsläpp från större anläggningar eftersom förbränningsbetingelserna blir bättre och reningstekniken kan vara mer avancerad. För mer vägledning kring förbränningsanläggningars miljö- och hälsopåverkan se Naturvårdsverkets branschfakta om förbränningsanläggningar.
Förbränningsanläggningar för energiproduktion inklusive rökgaskondensering (utom avfallsförbränning)
Utsläppsnivån styrs i hög grad av gällande miljövillkor och av kostnaderna för att begränsa utsläppen. Vad som är behövliga och skäliga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått i det enskilda fallet ska bedömas efter en avvägning enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken.
Skorstenshöjd
Miljö- och hälsopåverkan av utsläpp till luft reduceras dels genom begränsningsvärden, dels genom att utsläppet sker från en skorsten som har lämplig höjd över mark och omkringliggande bebyggelse. Spridningen påverkas, förutom av skorstens höjd, av terrängen, byggnadshöjder och meteorologiska processer som vind och turbulens. En skorstens höjd påverkar huvudsakligen miljö- och hälsopåverkan av rökgaserna i anläggningens närhet. Ju högre skorsten desto mer späds rökgaserna ut innan de når befolkning, vegetation, mark eller vattendrag.
För mindre anläggningar i icke tättbebyggda områden, där marken runt förbränningsanläggningen är plan och det inte finns några höga byggnader eller höga terrängpartier i närheten, kan skorstenshöjden ofta bestämmas utan större utredning.
I de fall nämnda förutsättningar inte gäller bör man överväga att utföra en spridningsmeteorologisk studie för den aktuella platsen. Det innebär att man beräknar spridningen av rökgaser från skorstenen. På SMHI:s webbplats referenslaboratoriet för tätortsluft – modeller finns det samlad information om luftkvalitet och beräkningsmodeller som kan vara till hjälp.
Referenslaboratoriet för tätortsluft – modeller (SMHI:s webbplats)
I plan- och bygglagen (2010:900) med tillhörande förordningar och föreskrifter finns bestämmelser som styr hur byggnader och skorstenar ska vara utformade.
Naturvårdsverkets allmänna råd 90:3 Skorstenshöjd beräkningsmetod (för anläggningar mellan 1 och 10 megawatt) har upphävts.