Tillsynsvägledning

Tillsyn på avloppsreningsverk

Dammar vid avloppsreningsverk

Här hittar du som ska bedriva tillsyn på avloppsreningsverk information om tillsyn.

Avloppsreningsverken är en källa till utsläpp av förorenat vatten. Förorenat avloppsvatten kan bidra till övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav. Tillsynen är ett viktigt redskap för att främja en hållbar utveckling och att kontrollera regelefterlevnad.   

Den här vägledningen vänder sig till

Tillsynsvägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn av avloppsreningsverk på en tillsynsmyndighet.

Bra att veta

Den här sidan kommer succesivt att fyllas på med mer material. Vill du läsa mer om tillsyn enligt miljöbalken finns det här:

Tillsyn enligt miljöbalken

Avloppsvatten

Avloppsvatten är spill- och dagvatten. Spillvatten når avloppsreningsverk via ledningsnät.

Spillvatten

Spillvatten är förorenat spillvatten som avleds till spillvattenavlopp. Från hushåll avleds hushållsspillvatten från toaletter, samt från bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är det spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.

Dagvatten

Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten och spolvatten samt framträngande grundvatten.

Tillskottsvatten

Tillskottsvatten är vatten som läcker in i spillvattenledningsnät.

Recipient

Recipient är ett vattendrag, sjö eller hav som är mottagare av orenat eller renat avlopps-eller dagvatten.

Retention

Retention innebär avskiljning av näringsämnen och andra substanser i vattensystem genom naturliga biogeokemiska processer. Retention sker i mark och grundvatten samt i vattendrag och sjöar.

Personekvivalent (pe)

Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner organiskt material. En personekvivalent motsvarar den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD7). Personekvivalent förkortas pe.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb)

Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är en tidsbas på motsvarande sätt som t ex dygnsmedelvärde eller veckomedelvärde. Max gvb har flera tillämpningsområden.

Max gvb tätbebyggelse är tätbebyggelsens storlek och är det som styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och i förlängningen EU:s avloppsdirektiv. Max gvb inkommande är den maximala inkommande genomsnittliga veckobelastningen till avloppsreningsverket och syftar på den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket det specifika året.

Mer vägledning kring max gvb och hur de ska redovisas finns i miljörapporteringsvägledningen för avloppsreningsanläggningar, ledningsnät och slam som finns här: 

Avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam (pdf)

Planering och genomförande av tillsyn

Följande tillsynsvägledningar finns framtagna gällande avloppsreningsverk.

    Stöd för planering

    Naturvårdsverket har tagit fram ett stöd för att planera tillsynen över tillståndspliktiga avloppsreningsverk. Stödet har inte ambitionen att täcka in all tillsyn som kan vara relevant, utan lyfter fram det som är viktigast att kontrollera ur ett nationellt perspektiv.

    Syftet är att stötta planeringen av den egeninitierade tillsynen. För alla de prioriterade tillsynsområdena behöver en löpande tillsyn ske, en bastillsyn. Tillsynen ska kunna bekräfta lagefterlevnad. Om tillsynsmyndigheten inte på goda grunder kan bekräfta lagefterlevnad inom ett tillsynsområde behöver tillsynsmyndigheten fokusera på frågan, genom riktad tillsyn, till dess att lagefterlevnad kan bekräftas. Varje tillsynsmyndighet kan gå in i listan utifrån sina tidigare erfarenheter av tillsynsobjekten.

    Prioriteringen ger en strategi för i vilken ordning tillsynsmyndigheten behöver kontrollera och verifiera lagefterlevnad. Under en treårsperiod så bör myndigheten ha skapat sig en bild av samtliga områden även om inte alla tillsynsområden ”är i mål”. Vad som är viktigast att kontrollera är relativt konstant över tid. Prioriteringslistan kan därför vara ett stöd för tillsynsplaneringen även i ett längre perspektiv än tre år. 

    Prioriteringslista för planering av tillsyn över tillståndspliktiga avloppsreningsverk (pdf 620 kB)

    Avgränsning

    Prioriteringslistan avser tillsyn över tillståndspliktig avloppsreningsanläggning. Ledningsnätet ingår inte. Prioriteringslistan är skriven för tillståndspliktiga avloppsreningsverk, men kan med fördel även användas för tillsyn av mindre anläggningar.

    Myndigheternas roller och ansvar gällande tillsyn på avloppsreningsverk 

    Ansvarsfördelning inom tillsyn av avloppsreningsverk. Läs mer om vem som gör vad här

    Avlopp

    Några begrepp

    I prioriteringslistan förekommer några begrepp som är vanligt förekommande men som saknar legal definition eller närmare anvisningar om vad som avses. Gemensam nämnare är att de alla beskriver en delmängd av egenkontrollen. 

    I detta sammanhang avser kontrollprogram en sammanställning över alla återkommande provtagningar och mätningar som behövs för att följa villkor, föreskrifter eller som i övrigt följer av ansvaret att ha kunskap om verksamhetens påverkan på miljön. Verksamhetsutövaren utformar kontrollprogrammet. Delar av kontrollprogrammet kan dock följa av tillståndsbeslut och föreskrifter. 

    Periodisk besiktning avser i detta sammanhang en regelbundet återkommande besiktning utförd av en opartisk och sakkunnig besiktningsman. Den periodiska besiktningen är en del av egenkontrollen och syftar till att verksamhetsutövaren ska kunna säkerställa att tekniska installationer och annan utrustning för drift och kontroll fungerar samt att rutiner för drift, skötsel och underhåll är ändamålsenliga.

    En likartad återkommande genomgång kan också utföras av verksamhetsutövaren själv förutsatt att denne har tillräcklig kunskap samt att personal som utför genomgången inte också har ansvar för driften. Behovet av en besiktning av en opartisk aktör får bedömas i varje enskilt fall. Mycket talar dock för att en periodisk besiktning kan vara en lämplig del av egenkontrollen för avloppsreningsanläggningar.

    Oavsett vem som utför den regelbundna genomgången så behöver verksamhetsutövaren anpassa den till verksamhetens behov och förutsättningar.

    Risk är en sammanvägning av konsekvensen och sannolikheten för en händelse. Verksamhetsutövaren behöver fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna som verksamheten medför från hälso- och miljösynpunkt, se 6 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Med klimatförändringarna kan nya risker uppstå både relaterat till verksamheten och till hur verksamheten påverkar omgivningen.

    En bärande tanke med egenkontrollen och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är att verksamhetsutövaren ska minska identifierade risker genom att vidta åtgärder.

    Anläggningens tekniska delar behöver underhållas, förnyas och i vissa fall bytas ut mot delar med bättre funktion eller kapacitet. Vad som ska göras och när bör framgå av en underhållsplan. Planen bör ha sådan framförhållning att risken för påverkan på människors hälsa och miljön minimeras. Det är därför viktigt att underhållsplanen har risk- och påverkansanalysen som en utgångspunkt.

    Övrigt stöd för tillsynen