Tillsyn av bygg- och rivningsavfall
Information om regler och ansvarsfrågor vid hantering av bygg- och rivningsavfall.
Idag uppstår stora mängder bygg- och rivningsavfall och det finns en stor potential för att hantera avfall på ett mer resurseffektivt sätt i bygg- och anläggningssektorn. Det kan ske genom att återanvända produkter i högre utsträckning och nyttja återvunnet material vid produktion av nya byggmaterial. Det är också viktigt att bygg- och rivningsavfallets mängd och farlighet minskar och att hanteringen av avfallet säkras exempelvis genom avfallsförebyggande åtgärder. En ökad tillsyn inom området leder till att fler verksamhetsutövare uppmärksammas på kraven, vilket sannolikt innebär att fler aktörer kan komma att efterleva lagstiftningen.
Sidan vänder sig till
Sidan riktar sig till tillsynsmyndigheter. Även verksamhetsutövare och privatpersoner som hanterar bygg- och rivningsavfall har nytta av informationen.
Bra att veta
Tillsynsvägledningen publicerades under hösten 2024 och kommer att uppdateras löpande när behov finns.
Lagstiftning
Ett flertal lagstiftningar för hantering av bygg- och rivningsavfall gäller parallellt. I miljöbalken finns regler om hantering av avfall. Ytterligare regler om avfall som uppstår vid bygg- och rivningsåtgärder finns i plan- och bygglagen. I avfallsförordningen samt tillhörande föreskrifter regleras närmare hur vissa avfallsslag ska hanteras.
Plan- och bygglag (2010:900) (riksdagen.se)
Miljöbalk (1998:808) (riksdagen.se)
Avfallsförordning (2020:614) (riksdagen.se)
Det delade tillsynsansvaret
Kommunens nämnder som hanterar tillsyn enligt miljöbalken respektive plan- och bygglagen delar tillsynsansvaret för avfallshantering i bygg- och rivningsverksamheter. Ansvaret utifrån de bägge lagstiftningarna är ofta fördelat på en miljönämnd respektive en byggnadsnämnd men det finns också gemensamma miljö- och byggnadsnämnder liksom andra nämndstrukturer. I ansvarsfördelningen nedan utgår vi från en struktur med separat miljö- respektive byggnadsnämnd för att tydligare illustrera avgränsningen.
Fördelningen innebär att
- Miljönämnden ansvarar för operativ tillsyn över hur avfallet hanteras vid byggnation och rivning, vid transporter och på avfallsanläggningar. Det sker med stöd av miljöbalken.
- Byggnadsnämnden utövar tillsyn över hur själva bygg- eller rivnings åtgärden går till och över formella moment i avfallshanteringen, till exempel inlämnande av anmälan om rivningsåtgärd och kontrollplan. Det sker med stöd av plan- och bygglagen.
Planera tillsyn
Vid tillsyn mot bygg- och rivningsentreprenörer är det viktigt att vara väl förberedd och att komma in tidigt i processen då det kan handla om åtgärder som endast pågår under en kortare tid. Information till verksamhetsutövarna och samverkan inom kommunen är andra aspekter som är viktiga inom den här typen av tillsyn.
Utgå från checklistan nedan för att förbereda tillsynen på bästa sätt.
1. Skapa mallar
Börja med att skapa mallar för den dokumentation som kan komma att användas i tillsynsärendet. Det kan handla om faktablad (på flera språk) för både byggnation och rivning, checklistor inför och under tillsynsbesöket, beslutsmallar för de olika situationer som kan uppkomma samt kriterier för vilken typ av åtgärder som är prioriterade och som ska initiera ett tillsynsärende.
2. Införskaffa personlig utrustning
Se till att införskaffa den utrustning som krävs inför besöket på en byggarbetsplats, exempelvis varselväst, skyddsglasögon, hjälm och spiktrampskor. Överväg också om inspektörerna ska ha ID06-accesskort för smidigare in- och utpassering på arbetsplatserna.
3. Läs in dig på ärendet
Genom att vara inläst på ärendet och planera inför tillsynsbesöket blir besöket effektivare och bidrar till att fokus läggs på de delar som är mest kritiska utifrån verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön.
Se till att ha kontaktuppgifter till nyckelfunktionerna hos verksamhetsutövaren och att det är fastställt vem som är verksamhetsutövare för den specifika åtgärden.
4. Säkerställ effektiv samverkan
Som beskrivits i avsnittet ”Det delade tillsynsansvaret” ovan har kommunens miljönämnd och byggnadsnämnd delat tillsynsansvar för avfallshantering i bygg- och rivningsverksamhet. En viktig faktor för att bedriva ett effektivt tillsynsarbete inom området är samverkan mellan nämnderna.
Remissinstans för lovansökningar
Om byggnadsnämnden skickar samtliga inkomna bygglov, rivningslov och marklov på remiss till miljönämnden uppnås flera synergier. Byggnadsnämnden får stöd i bedömningen av lovansökan genom att ta del av miljönämndens yttrande i ärendet. Det sker i huvudsak utifrån den kontrollplan som följer med ansökan och som ställer krav på sökandens redovisning kring återanvändning och hantering av avfall.
Det administrativa arbetet kan underlättas av att miljönämnden får en egen inloggning till byggnadsnämndens ärendehanteringssystem för att granska handlingarna.
Ökade förutsättningar för tidiga insatser
Miljönämnden uppmärksammas i sin tur i ett tidigt skede på vilka åtgärder som kan bli aktuella i kommunen och kan i god tid planera för eventuella kommande tillsynsinsatser. Det ger utrymme för att läsa in sig på ärendet och informera sökanden om vilka krav som ställs på verksamhetsutövaren vilket kan ske exempelvis genom faktablad eller via vägledning på hemsidan.
Alternativ tillsyn
Om det inte genomförs några byggnationer eller rivningar i kommunen kan du i stället genomföra systemtillsyn mot bygg- och rivningsentreprenörerna som sker på kontoret. Fokus vid dessa tillsynsbesök blir också att informera verksamhetsutövarna om kraven.
Genomföra tillsyn
Miljönämnden får kännedom om en kommande rivningsåtgärd genom att ha tagit del av byggherrens lovansökan via remiss från byggnadsnämnden.
Före uppstart av ett tillsynsärende
Miljönämnden ges möjlighet att lämna synpunkter på kontrollplanen och föreslå byggnadsnämnden att begära in kompletteringar från sökanden, exempelvis en avfallshanteringsplan eller protokoll från genomförd inventering. Miljönämnden kan vid behov också delta vid det tekniska samrådet i syfte att tidigt klargöra vilka krav som gäller utifrån miljöbalken. Att medverka vid ett tekniskt samråd kan vara ett effektivt sätt att förebygga att avfallet senare hanteras felaktigt.
Uppstart av tillsynsärende
Med utgångspunkt från lovansökan kan miljönämnden utifrån sina kriterier för vilka typer av åtgärder som ska prioriteras besluta om att starta upp ett tillsynsärende. Inför att åtgärden påbörjas kontrollerar miljönämnden vem som är verksamhetsutövare utifrån miljöbalken och skickar sedan ut informationsblad tillsammans med ett eventuellt beslut om föreläggande. Föreläggandet kan innehålla krav på att verksamhetsutövaren ska inkomma med en avfallshanteringsplan samt en slutredovisning efter att åtgärden genomförts. Verksamhetsutövaren ska även meddela miljönämnden när åtgärden ska påbörjas.
Prioritering av rivningsåtgärder
Den största andelen bygg- och rivningsavfall uppstår till följd av rivningsåtgärder. Utmaningarna vid rivning av en byggnad är också betydligt större jämfört med vid nybyggnation. Detta eftersom det krävs mer arbete för att separera de olika avfallsslagen och för att skaffa sig kunskap om vilka föroreningar som finns i de olika materialen då det i många fall saknas information om vilka material som byggnaden består av. Det är därför viktigt att den tillsyn som sker till största del riktar sig mot rivningsåtgärder.
Fortsatt ärendegång
När åtgärden har startat upp bokar miljönämnden in ett tillsynsbesök på arbetsplatsen och informerar om vilka kompetenser som förväntas finnas på plats hos verksamhetsutövaren vid tillfället.
På plats går miljönämnden igenom checklistan för tillsynsbesöket som anpassats utifrån det aktuella projektet samt punkterna i ett eventuellt tidigare beslut om föreläggande.
Efter avslutat platsbesök skriver miljönämnden tillsynsrapport och skickar den till verksamhetsutövaren. Vid behov skickas ett beslut kring åtgärd avseende de brister som upptäckts under besöket.
Miljönämnden överväger om det finns anledning att genomföra ytterligare ett tillsynsbesök, företrädesvis oanmält, för att säkerställa att avfallet hanteras korrekt.
Information om planering av tillsyn, hur du kan genomföra din tillsyn och vilka ingripande åtgärder som du kan vidta:
Exempel på frågeställningar inför platsbesök
För att bedriva en effektiv tillsyn är det lämpligt att samtidigt granska flera aspekter av den aktuella åtgärden vid ett platsbesök. Det kräver att platsbesöket är väl planerat och att det finns en checklista för det aktuella tillsynsobjektet. Nedan följer exempel på områden som kan vara relevanta att titta på utifrån hanteringen av det bygg- och rivningsavfall som uppstår till följd av åtgärden.
Utsortering av förpackningar
Har verksamhetsutövaren sorterat ut följande material (förpackningsavfall) från annat avfall; papper och kartong, plast, metall, färgat glas, ofärgat glas, plastflaskor och metallburkar (avsedda för ett retursystem), trä och övrigt förpackningsmaterial?
3 kap 4 § avfallsförordningen (2020:614)
Utsortering av elavfall
Har verksamhetsutövaren sorterat ut det avfall som innehåller eller utgörs av elektriska eller elektroniska produkter och hanterat det skilt från annat avfall så att återvinning underlättas alternativt hanterat det på annat sätt som är godtagbart från miljösynpunkt?
3 kap 5 § avfallsförordningen (2020:614)
Utsortering av bygg- och rivningsavfall
Har verksamhetsutövaren sorterat avfallet åtminstone i de sex avfallsslag som framkommer av bestämmelsen (trä, mineral, metall, glas, plast och gips) eller förekommer något av avfallsslagen blandat med annat avfall?
Om något av de aktuella avfallsslagen förekommer blandat med annat avfall, har verksamhetsutövaren i så fall beviljats dispens i det aktuella fallet alternativt tillämpat något av de generella undantagen ? Vilka argument lyfter verksamhetsutövaren i så fall fram för den bedömning som genomförts för tillämpningen av de generella undantagen.
3 kap 10 § avfallsförordningen (2020:614)
4 § NFS 2020:7
Utsortering av farligt avfall
Har verksamhetsutövaren sorterat ut farligt avfall och hanterat det skilt från övrigt avfall? Olika slag av farligt avfall ska också hållas åtskilda från varandra vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika avfallsslag.
3 kap 11a § avfallsförordningen (2020:614)
Utsortering av brännbart avfall
Har verksamhetsutövaren sorterat ut brännbart avfall och förvarat det skilt från annat avfall?
3 kap 12 § avfallsförordningen (2020:614)
Hantering av skumisolering innehållande köldmedier
Har verksamhetsutövaren (kravet åligger fastighetsägare och entreprenörer) säkerställt att utsläpp av fluorerade växthusgaser samt ozonnedbrytande ämnen enligt bilaga 1 till respektive förordning så långt som möjligt undviks?
Det avser åtgärder som inbegriper avlägsnande av skumpaneler och skumplast i laminerade skivor som installerats i hålrum eller uppbyggda strukturer i samband med renovering eller rivning. Verksamhetsutövaren ska även säkerställa att gaserna destrueras och att det utförs av personer med lämpliga kvalifikationer.
Om verksamhetsutövaren har bedömt att det är tekniskt omöjligt att avlägsna skumplasten enligt dessa krav ska dokumentation finnas tillgänglig i minst fem år som styrker att ett avlägsnande är omöjligt i det specifika fallet. Begär att få ta del av den informationen.
Artikel 8 punkt 8-9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/573, samt
Artikel 20 punkt 2-3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/590
Dessa bestämmelser träder i kraft 1 januari 2025
Hantering av POP:s avfall
Har verksamhetsutövaren identifierat avfall innehållande långlivade organiska föroreningar och hanteras dessa i enlighet med POP:s förordningen? Det kan handla om PCB i golv- och fogmassor eller PFAS som kan ingå i vissa typer av PVC plaster som bland annat används i fönster och golv.
Hantering av avfall enligt POP:s-förordningen
Artikel 7 och relevanta bilagor till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (POP:s förordningen)
Hantering av avfallet utifrån avfallshierarkin
För de avfallsslag som inte särregleras enligt ovan sker en bedömning av utsorteringen med utgångspunkt från miljöbalkens resurshushållningsprincip och avfallshierarkin. Med stöd av dessa bör man kunna motivera en mer detaljerad sortering, framför allt då det handlar om ett avfallsslag som förekommer i stora mängder. Samma resonemang gäller även för avfallsslag som i mindre mängder kan generera positiva effekter på miljön genom att materialet materialåtervinns och därmed ersätter jungfrulig råvara som genom sin framställning medför en betydande negativ inverkan på människors hälsa och miljön.
2 kap 5 § samt 15 kap 10 § miljöbalken (1998:808)
Hantering och förvaring av avfall
Finns det någon uppsamling eller liknande lösning ifall ett emballage går sönder och förvaras avfallet väderskyddat?
Med stöd av miljöbalken kan man ställa krav på hanteringen av avfallet. Avfallet bör hanteras varsamt så att exempelvis förutsättningarna för att materialåtervinna avfallet i nästa led inte påverkas negativt. Exempelvis bör gips hanteras väderskyddat för att förhindra att det blir utsatt för väta.
Hanteringen av farligt avfall ställer högre krav på verksamhetsutövaren för att undvika att farliga ämnen sprids till omgivningen. Exempelvis kan kontroll ske ifall de emballage som används är ändamålsenliga och intakta. Kontroll kan även göras avseende om märkningen är tydlig var avfallet ska placeras så att det inte riskerar att blandas med annat farligt avfall.
2 kap 3 § samt 15 kap 11 § miljöbalken (1998:808)
Kontroll av att avfallet hanteras korrekt genom avfallskedjan
Beroende på åtgärdens omfattning och vilka avfallsslag som kan förväntas uppstå kan det vara relevant att begära in genomförd inventering och en avfallshanteringsplan som omfattar hela åtgärden. Begäran kan även omfatta krav på slutredovisning efter utförd åtgärd. Slutredovisningen bör utgå från avfallshanteringsplanen, alternativt inventeringen, och ska innehålla uppgifter om mängder som uppstått per avfallsslag (avfallskod), hur avfallet har sorterats och vilken behandling avfallet har genomgått.
Ytterligare uppgifter som kan vara relevanta att begära in i syfte att kontrollera hanteringen av avfallet är vilken transportör som anlitats för att frakta avfallet, vem som tagit emot avfallet och vem som slutligt har behandlat det samt vilken behandlingsmetod som använts. I redovisningen av uppgifterna bör verksamhetsutövaren även bekräfta att det har skett en kontroll av att de aktörer som har hanterat avfallet har tillstånd att utföra de åtgärder som de har fått i uppdrag. Vid behov kan verksamhetsutövaren behöva visa upp de aktuella tillstånden för tillsynsmyndigheten.
2 kap 2 § samt 15 kap 11 a § miljöbalken (1998:808)
Behov av utökad tillsyn
Många gånger bedrivs tillsyn på bygg- och rivningsprojekt endast i begränsad omfattning och behov finns av att utöka denna. I det fall kommunens tillsyn över hanteringen av bygg- och rivningsavfall inte har kommit i gång eller endast sker i liten skala kan en början vara att planera in exempelvis 100 timmar i kommande verksamhetsplan för att sedan succesivt öka andelen planerad tid under följande verksamhetsår.
Genom avgifter för nedlagd tid för tillsyn förväntas miljönämnden få full kostnadstäckning för arbetet. I uppstartsfasen behöver dock tid avsättas för inläsning inom området och för framtagande av mallar och informationsmaterial. Genom att utbyta erfarenheter med andra tillsynsmyndigheter och dela med sig av de dokument som används inom tillsynen går det att förkorta uppstartssträckan.
Arbetet kan underlättas genom att tillsammans med andra tillsynsmyndigheter, exempelvis inom länet, starta upp ett gemensamt tillsynsprojekt gentemot verksamhetsutövare som hanterar bygg- och rivningsavfall. Genom att förbereda insatserna tillsammans krävs det mindre personalresurser från respektive tillsynsmyndighet för att upprätta rutiner, ta fram dokumentation och för att planera för informationsinsatser. Att löpande under projektet utbyta erfarenheter mellan deltagarna ökar också den samlade kompetensen. Det kan även vara av nytta för projektet att bjuda in verksamhetsutövarna till en uppstartsträff för att informera om vilka krav som ställs på aktörerna och att redovisa planerna för projektet.
Krav på utsortering och insamling
Kravet på utsortering av bygg- och rivningsavfall i avfallsförordningen anger att åtminstone trä, mineral (som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten), metall, glas, plast och gips ska sorteras ut och förvaras skilda från varandra och från annat avfall.
Kravet träffar den som producerar bygg- och rivningsfall och ska tillämpas utöver vad som gäller enligt andra bestämmelser i avfallsförordningen, exempelvis gällande förpackningsavfall.
Att det i bestämmelsen är uttryckt att den som producerar bygg- och rivningsavfall ”åtminstone” ska sortera de sex uppräknade avfallsslagen bör inte tolkas som att det, med stöd av denna bestämmelse, går att ställa krav på ytterligare utsortering.
I de fall det är befogat att ställa krav på en mer detaljerad sortering av avfallet kan det i stället ske med stöd av miljöbalkens resurshushållningsprincip och avfallshierarkin.
Naturvårdsverkets tolkning
Naturvårdsverkets tolkning av utsorteringskravet är att den som producerar bygg- och rivningsavfall ska sortera ut vissa avfallsslag vid källan, det vill säga på den plats där avfallet uppkommit.
Skälen till Naturvårdsverkets bedömning
Separat utsortering: Enligt 3 kap. 10 § avfallsförordningen (2020:614) ska den som producerar bygg- och rivningsavfall sortera ut åtminstone de avfallsslag som listas i bestämmelsen och förvara dem skilda från varandra och från annat avfall. Ansvaret för utsortering ligger alltså på den ursprungliga producenten.
Definition av att samla in avfall: Enligt 3 kap. 11 § avfallsförordningen ska den som samlar in bygg- och rivningsavfall som har sorterats ut enligt 10 § samla in de utsorterade avfallsslagen separat.
I 15 kap. 7 § miljöbalken definieras begreppet ”samla in avfall” bland annat som att hämta eller ta emot avfall eller att sortera avfall innan det transporteras vidare till den plats där behandlingen ska påbörjas. Sortering som utförs av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkommit ska däremot inte anses utgöra insamling i dessa fall.
Sortering på annan plats: Om avfallet transporteras bort och sorteras på en annan plats än där det uppkommit har det samlats in och den som utför sorteringen gör det i egenskap av insamlare. Naturvårdsverket konstaterar att en ursprunglig avfallsproducent visserligen i vissa fall kan vara både avfallsproducent och sedan insamlare i nästa skede. Om avfallet samlas in utan att först ha sorterats i enlighet med 3 kap. 10 § kan dock inte producenten anses ha fullgjort sin utsorteringsskyldighet.
Syftet med bestämmelsen: Naturvårdsverket anser även utifrån syftet med bestämmelserna om separat utsortering i 3 kap. 10 § att sortering ska ske vid källan. Det vill säga där avfallet uppkommit, eftersom det ger störst förutsättningar för att resurserna i avfallet tas till vara och att förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning därmed kan ske på bästa sätt.
Att tanken med regleringen är att sortering ska ske på den plats där avfallet produceras framgår också av Miljödepartementets promemoria ”Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet”, Dnr M2019/01776/R, Oktober 2019 s. 117-118.
Undantag från utsorteringskravet
Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall. Det innebär att verksamhetsutövaren inte ska ansöka om dispens för det specifika avfall som omfattas av de generella undantagen.
Föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall
NFS: 2020:7
Enligt 4 § NFS 2020:7 gäller kravet på utsortering i 3 kap. 10 § avfallsförordningen inte avfallsslag som:
- utgörs av konstruktioner där ämnen eller föremål sammanfogats på ett sätt som gör att separering inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling, eller
- är förorenade på ett sätt som gör att inblandning i det övriga utsorterade avfallet försvårar eller omöjliggör den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken.
Tillämpning av undantagen
En bedömning av om undantagen går att tillämpa ska ske i det enskilda fallet. Det innebär att verksamhetsutövaren inte ska genomföra en generell bedömning som gäller för en liknande åtgärd inom ett annat projekt där andra förutsättningar råder.
Om något av undantagen tillämpas är det endast det material som inte är möjligt att sortera ut i enlighet med de skäl som anges i bestämmelsen som undantas. Övrigt avfall ska sorteras enligt utsorteringskravet.
Redovisning av skäl för att tillämpa undantagen
Verksamhetsutövaren ska på begäran kunna redogöra för sin bedömning vid tillämpning av undantagen. Det finns dock inget krav på att skälen ska tecknas ned och sparas men det underlättar för parterna om det finns skriftlig dokumentation som styrker bedömningen.
Tillämpning av de generella undantagen från utsorteringskravet
Nedan följer exempel på vanligt förekommande situationer där verksamhetsutövare tillämpar de generella undantagen samt Naturvårdsverkets bedömning av dessa situationer:
Det finns inte möjlighet att separera hela fönster på plats
I 4 § p.1 (NFS 2020:7) anges att kravet på utsortering i 3 kap. 10 § avfallsförordningen inte gäller avfallsslag som utgörs av konstruktioner där ämnen eller föremål sammanfogats på ett sätt som gör att separering inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling.
Förutsättningarna på platsen är avgörande
Vad som kan anses möjligt att utföra på plats kan bero på förutsättningarna att nyttja den teknik som krävs för att separera avfallet. På en mindre arbetsplats där också mindre mängder av det sammansatta avfallet uppstår kan det anses oskäligt att separera avfallet på plats.
Exempel där det kan vara lämpligt att tillämpa undantagen
Fönster kan omfattas av undantaget i de fall det saknas förutsättningar för att separera avfallet på plats. Andra exempel är armerad betong, kakel på en gipsvägg, takpapp limmat på råspont, ingjutna rör, plastmatta limmat på masonit och dörrar bestående av glas, aluminium och trä.
Exempel där det normalt inte är lämpligt att tillämpa undantagen
Däremot bör hela väggsektioner inte utgöra ett avfall som i normalfallet omfattas av undantaget med sammanfogade material. Förutsättningarna får anses goda för att riva de olika materialen selektivt. Åtgärden innebär att arbetskostnaden blir högre men leder samtidigt till lägre behandlingsavgifter för avfallet.
Avfallshierarkin gäller alltid
Vid tillämpning av undantaget ska verksamhetsutövaren förvissa sig om att avfallet behandlas utifrån principerna i avfallshierarkin, det vill säga att avfallet i första hand förbereds för återanvändning eller materialåtervinns i så hög grad som möjligt. Det innebär i praktiken att avfallet i möjligaste mån bör transporteras till en anläggning som kan separera de olika materialen.
Det går inte att återvinna gipset när det blivit blött
Det är viktigt att hantera det avfall som uppstår varsamt så att det inte kontamineras eller att känsligt material utsätts för stora mängder nederbörd eller lagras under olämpliga förhållanden.
Verksamhetsutövaren bör vid framtagande av en avfallshanteringsplan arbeta förebyggande i syfte att förhindra att de olika avfallsslagen riskerar att förorena varandra exempelvis genom damning. Det kan även handla om att skydda känsligt material som gips genom att förvara det under tak.
Mögelskadat trä måste kastas i brännbart
I 4 § p.2 (NFS 2020:7) anges att kravet på utsortering i 3 kap. 10 § avfallsförordningen inte gäller avfallsslag som är förorenade på ett sätt som gör att inblandning i det övriga utsorterade avfallet försvårar eller omöjliggör den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin i 15 kap. 10 § miljöbalken.
Mögelskadat trä
Mögelskadat trä är ett exempel på ett avfallsslag som är förorenat på ett sätt som gör att inblandning i det övriga utsorterade träavfallet försvårar eller omöjliggör den lämpligaste behandlingen enligt avfallshierarkin. Med hänvisning till undantaget ovan ska utsorteringskravet inte gälla i dessa fall.
Brandskadat rivningsavfall
Brandskadat avfall är ett annat exempel som är undantaget utsorteringskravet av samma skäl som ovan. Men det avser inte allt avfall från en brandhärjad byggnad utan endast det avfall som är så pass skadat eller förorenat att det skulle hindra att övrigt material av samma avfallsslag kan materialåtervinnas.
Hantering av farligt avfall
Tänk på att i första hand ska alltid farligt avfall sorteras ut oavsett om det är kontaminerat. Det farliga avfallet får inte blandas eller spädas med andra slag av farligt eller icke-farligt avfall samt andra ämnen eller material i enlighet avfallsförordningen.
Möjlighet till dispens från utsorteringskravet
Enligt avfallsförordningen får tillsynsmyndigheten meddela dispens från utsorteringskravet i enskilda fall. Tillsynsmyndighet är i dessa fall kommun eller länsstyrelsen.
Tillsynsmyndigheten bör ge den som önskar söka dispens närmare anvisningar om hur man ansöker. Dispens får endast beviljas när separat insamling inte är genomförbar eller när separat insamling inte ger fördelar som överväger nackdelarna.
I avfallsförordningen anges under vilka förutsättningar separat utsortering eller separat insamling inte ska anses genomförbar eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna.
Skäl för dispens
I 3 kap. 16 § anges förutsättningarna för dispens närmare, genom att det definieras under vilka förutsättningar separat insamling inte ska anses genomförbar eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna. Bedömning av dispenser ska uteslutande ske utifrån förutsättningarna som anges i 3 kap 16 §. Verksamhetsutövaren behöver alltså utgå från ett eller flera av dessa skäl i sin ansökan och motivera varför separat insamling inte är möjlig eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna. Det är en förutsättning för att tillsynsmyndigheten ska kunna behandla ansökan och genomföra en korrekt bedömning.
Mall för bedömning
Det underlättar för bägge parter om tillsynsmyndigheten har en mall för dispensansökan eller att det på hemsidan tydligt framgår utifrån vilka skäl som beslutet grundar sig på och att dessa ska vara väl motiverade i ansökan.
Bedömning i enskilda fallet
Det är inte möjligt att erhålla en generell dispens som gäller för liknande åtgärder på olika platser utan möjligheten till dispens ges endast i det enskilda fallet.
Bevilja hela eller delar av ansökan
Under vissa förutsättningar kan det vara befogat att endast bevilja delar av en ansökan. Det kan handla om att godkänna att ett eller flera av avfallsslagen undantas kravet på separat utsortering medan övriga avfallsslag som omfattas av ansökan får avslag. Ett godkännande kan även begränsas till att endast avse ett visst skede av ett projekt i stället för hela åtgärden.
Bedömning av dispens
Dispens från 3 kap 10§ avfallsförordningen (2020:614) får ges i fråga om bygg- och rivningsavfall i det enskilda fallet då separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna.
Exempel på skäl för dispens från verksamhetsutövare
Nedan följer exempel på vanligt förekommande situationer som verksamhetsutövarna anger som skäl i sina ansökningar om dispens samt Naturvårdsverkets generella syn på hur dessa kan bedömas.
Platsbrist
Platsbrist utgör inget skäl för dispens såvida man inte kan visa på att separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt ett eller flera av de skäl som anges i 3 kap 16 § avfallsförordningen.
Alternativa insamlingssystem
Med beaktande av de olika tekniska lösningar som finns tillgängliga på marknaden för att samla in avfall så finns det på många platser goda möjligheter att anpassa hanteringen så att avfallet kan sorteras på plats och samlas in separat. Det kan handla om flerfackscontainrar, kärlhantering, bygg/storsäckar och att i samband med selektiv rivning avlägsna ett material/avfallsslag i taget som läggs i en container som sedan töms för att sedan kunna fyllas på med nästa avfallsslag och så vidare.
Geografiska skillnader
Med utgångspunkt från de insamlingssystem som marknaden erbjuder bör det endast i undantagsfall vara tillämpligt att hänvisa till god praxis för avfallsinsamling som skäl för att inte sortera avfallet. Dock kan utbudet av tjänster vara begränsat inom vissa geografiska områden, exempelvis där vägtransporter inte utgör ett alternativ. I dessa fall skulle hanteringen kunna medföra oskäliga ekonomiska kostnader eller att det helt saknas möjlighet till att samla in avfallsslagen separat.
Dispens för ett visst skede av åtgärden
Ett exempel på scenario kan vara att det under ett bygg- och rivningsprojekt, beroende på vilket skede man är inne i, kan finnas utmaningar med att få plats med avfallsbehållare på arbetsplatsen. Som tidigare nämnts utgör platsbrist i sig inget skäl för dispens men om verksamhetsutövaren kan visa på att det inte är möjligt att sortera ut avfallet med hänvisning till god praxis för avfallsinsamling eller att hanteringen medför oskäliga kostnader så ska detta redovisas i ansökan.
Redovisning av både kostnader och ersättningar för de olika alternativen
För att kunna utföra en bedömning av ansökan är det nödvändigt att verksamhetsutövaren redovisar skälen för dispens med en tydlig motivering. Exempelvis ska samtliga kostnader för de olika alternativen redovisas om verksamhetsutövaren hänvisar till oskäliga ekonomiska kostnader. En sådan jämförelse ska inkludera såväl de lägre behandlingskostnaderna när avfallet sorteras enligt utsorteringskravet som kostnaden för att hantera blandat bygg- och rivningsavfall.
Avfallet sorteras bättre på en avfallsanläggning
En förutsättning för att sortera avfallet på den plats där det uppkommer är att det föregås av selektiv rivning. Det medför att de olika materialen kan separeras med hög noggrannhet vilket skapar goda förutsättningar för en fullständig sortering, som med dagens teknik inte går att få till lika effektivt på en sorteringsanläggning.
Syftet med införandet av utsorteringskravet
I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall anges att ”medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att främja selektiv rivning för att möjliggöra avlägsnande och säker hantering av farliga ämnen och underlätta återanvändning och materialåtervinning av hög kvalitet genom selektivt avlägsnande av material, och för att säkerställa att det inrättas sorteringssystem för bygg- och rivningsavfall åtminstone för trä, mineralfraktioner (betong, tegel, klinker och keramik samt stenar) metall, glas, plast och gips.”
Eftersorteringen är inte tillräcklig
Huvuddelen av avfallsanläggningarna som sorterar blandat bygg- och rivningsavfall använder sig idag av en grävmaskin eller materialhanterare. Det är en tidskrävande hantering och det finns utmaningar med att separera vissa typer av material och att sortera mindre bitar av avfall. Den här typen av sortering ger inte ett jämförbart återvinningsresultat med sortering på platsen där avfallet uppkommer.
Automatiserad sortering av bygg- och rivningsavfall
Det finns också ett fåtal automatiserade sorteringsanläggningar i Sverige varav några bygger på AI-teknik. Utmaningarna här ligger främst vid förbehandlingen då avfallet ska separeras och sönderdelas till mindre styckestorlek för att kunna sorteras ut. Alla typer av avfall passar inte för en sådan hantering och det är svårt att separera vissa typer av sammansatta material, dessutom tenderar avfall som isolering, glas och gips att smula sönder och blandas med varandra.
Om sökanden kan visa på att en automatiserad anläggning (exempelvis robotsortering) ger ett återvinningsresultat som är jämförbart med separat insamling av avfall som sorterats på plats är det möjligt att erhålla dispens. Det är beroende på vilka typer av avfall som blandas och skickas till anläggningen och vilken typ av förbehandling som sker på anläggningen. Självklart behöver åtminstone de material som omfattas av kravet på utsortering sorteras ut.
Aspekter att ta hänsyn till i bedömning av en dispens
Det är ändå tveksamt om en sådan hantering ger ett återvinningsresultat som är jämförbart med separat insamling av avfall utifrån de skäl som anges i 3 kap 16 §, men det beror som nämnts ovan på vilka avfallsslag som blandas och hur de är sammansatta. Det är också viktigt att titta på hur stor del av avfallet som faktiskt sorteras och hur mycket som inte plockas ut och fortsatt består av blandade material efter processen.
För att kunna bedöma en sådan dispensansökan krävs kännedom om den mottagande anläggningen, vilken teknik de använder, vilka avfallsslag de tar emot och vilka avfallsslag de sorterar ut från den aktuella mixen av avfall. Det behöver även finnas kännedom om vilken kvalitet materialen har efter sorteringen så att det är möjligt att materialåtervinna dem.
Det uppstår så små mängder att det inte är värt att sortera ut
Att hänvisa till att det produceras så pass lite avfall på arbetsplatsen så att det inte är någon mening med att sortera ut avfallet utgör inget skäl för dispens. Det bör i stället vara enklare att sortera ut de olika avfallsslagen om det handlar om små mängder. I dessa fall sker transporten ofta med släpvagn eller mindre flakbil där avfallet kan placeras efter avfallsslag.
Aspekter att ta hänsyn till i bedömning av en dispens
Om det handlar om mycket små mängder och flera av de avfallsslag som omfattas av utsorteringskravet så kan det under vissa omständigheter vara möjligt att erhålla dispens från utsortering om hanteringen exempelvis medför oskäliga ekonomiska kostnader. Exempelvis i områden där vägtransport inte är ett alternativ. Ett beslut om att bevilja dispens kan då avse vissa avfallsslag utifrån en helhetsbedömning av de mängder som förväntas uppstå. Det kan innebära att ett specifikt avfallsslag, som uppstår i större mängder och/eller som anses ha en större miljönytta om det exempelvis materialåtervinns, inte beviljas dispens.
Svenska miljöinstitutets studie om ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” från 2022 kan ge viss vägledning i situationer där det kan vara svårt att utföra en bedömning av verksamhetsutövarens underlag.
Det är inte miljömässigt motiverat att frakta avfallet så långt
Inom vissa geografiska områden kan avståndet till en anläggning som kan behandla avfallet, exempelvis genom materialåtervinning, vara mycket stort. När man ska göra en bedömning av nyttan med transporterna utifrån aspekter som klimat och hälsa behöver man väga in vilket avfallsslag det handlar om, ifall det finns depåer i närområdet varifrån samordnade avfallstransporter sker och hur transporterna kan genomföras (sjö, väg eller järnväg).
Kunskap om avfallsmarknaden
För att kunna bedöma en dispens utifrån skälen att det inte ger det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan och/eller att det skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader krävs det kunskap om avfallsmarknaden. Här kan branschorganisationerna ge stöd i vilka möjligheter det finns till att lokalt samla in ett specifikt avfallsslag för behandling eller lagring innan vidare transport till behandling.
Aspekter att ta hänsyn till i bedömning av en dispens
Generellt sett kan lätta och voluminösa material anses uppfylla skälen för dispens enligt ovan om det är långt till en mottagningsanläggning som kan omhänderta avfallet utan att det blandas med annat avfall. Det måste naturligtvis vägas mot aspekter som vilken klimatnytta ett visst avfall ger om det materialåtervinns eller förbereds för återanvändning jämfört med att framställa nya produkter av jungfruligt material.
Svenska miljöinstitutets studie om ”Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall” från 2022 kan ge viss vägledning i situationer där det kan vara svårt att utföra en bedömning av verksamhetsutövarens underlag.
Det är ingen idé att sortera ut plasten då den ändå förbränns
Enligt utsorteringskravet ska plast sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall (omfattar inte plastförpackningar som ska sorteras ut separat).
Att sortera ut och materialåtervinna plastavfall medför en positiv påverkan på klimatet jämfört med att förbränna plasten och ersätta den med jungfrulig råvara vid nytillverkning. Byggsektorn är idag den näst största enskilda användaren av plast efter förpackningssektorn varför det är av stor vikt att den sorteras ut så att det skapas förutsättningar för materialåtervinning.
Plast består av flera olika materialtyper
Plast är en avfallstyp som behöver delas upp i fler delströmmar innan den kan behandlas, då den består av många olika kvaliteter. Om det inte finns möjlighet att sortera fler delströmmar på platsen där det uppkom kan man se till att plasten transporteras till en mottagare som kan göra den sorteringen. Oavsett om det finns en mottagningsanläggning som kan sortera upp plasten i flera kvalitéer eller inte så ska alltså plasten sorteras ut och förvaras skilt från annat avfall. Även om det i dagsläget inte sker någon materialåtervinning av samtliga de kvaliteter som förekommer så ger det återvinningsmarknaden en insikt i potentialen i det här flödet vilket kan leda till att fler väljer att förbehandla och sortera plasten framför förbränning. Det kan på sikt leda till att en större andel av plasten som sorteras ut kan nyttjas vid tillverkning av ny råvara.
Om det inte finns utrymme att hantera fler delströmmar av plasten i olika behållare kan man hitta andra lösningar, exempelvis att samla upp LDPE plast i säckar som läggs tillsammans med övrig plast vilket gör det enklare att sortera ut på mottagningsanläggningen.
Tips på kriterier vid upphandling
Byggherren kan redan i upphandlingsskedet av åtgärden bidra till ökad materialåtervinning av plast från byggsektorn. Till stöd för hur kraven kan utformas kan byggherren tillämpa Upphandlingsmyndighetens kravkriterier.
Vi kan inte sortera avfallet utifrån arbetsmiljöskäl
Arbetsmiljö utgör inget skäl för dispens såvida man inte kan visa på att separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt ett eller flera av de skäl som anges i avfallsförordningen.
Inkludera hantering av avfall i arbetsmiljöplanen
Damning, tunga lyft, obekväm arbetsställning, trånga utrymmen eller avsaknad av hiss är aspekter som behöver beaktas vid byggnation, renovering och rivning utifrån en god arbetsmiljö. Genom planering av åtgärden, nyttjande av tillgänglig teknik och utrustning inklusive personlig skyddsutrustning kan man minimera riskerna i arbetet. I det arbetet bör man även inkludera hur avfallet ska hanteras på arbetsplatsen.
Aspekter att ta hänsyn till i bedömning av en dispens
Om verksamhetsutövaren exempelvis hänvisar till att hanteringen skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader behöver det framgå av ansökan där de merkostnader som krävs för att lösa riskerna i arbetsmiljön redovisas. Redovisningen ska även inkludera den högre kostnad det innebär att behandla blandat bygg- och rivningsavfall jämfört med sorterat avfall. Tillsynsmyndigheten kan då genomföra en bedömning av kostnadernas skälighet med hänsyn till aspekterna i 3 kap 17 §.
Rapportera beslutade dispenser
Senast den 31 mars varje år ska tillsynsmyndigheten skicka beslut om dispenser som vunnit laga kraft under föregående år till Naturvårdsverket.
Besluten ska skickas till: registrator@naturvardsverket.se
Försändelsen märks med ärendenummer: NV-02113-21 både i ämnesraden och i meddelandet.
Rapportering sker med stöd av 6 § Naturvårdsverkets föreskrifter om undantag från krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall 2020:7.
Relaterad vägledning
Övrigt stöd
Andra myndigheter och aktörer kopplat till byggbranschen har tagit fram riktlinjer, stöd och forskning på området. Det handlar bland annat om att välja rätt byggprodukter för att undvika att farliga ämnen sprids och att främja ett hållbart och resurseffektivt byggande.