Lagar och regler om avfall

Avfallsdirektivets huvudsakliga delar:

• Syfte och tillämpningsområde.
• Definitioner och omfattning av direktivet.
• Avfallshierarkin och bestämmelser som styr mot den.
• Förebyggande av avfall.
• Hantering av avfall inklusive tillstånd.
• När avfall upphör vara avfall och biprodukter.
• Minimikrav på producentansvar.
• Avfallsplaner och avfallsförebyggande.
• Program.
• Administrativa krav kring rapportering, spårbarhet och inspektioner.

Bestämmelser om avfall finns i 15 kap. miljöbalken. Utgångspunkten är att den som innehar avfall ska se till att det hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. I 15 kap. finns bestämmelser om hur avfall ska hanteras. Utöver kraven i 15 kap. miljöbalken ska de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken följas vid all avfallshantering.

Avfallsdirektivet innehåller en artikel om när avfall upphör att vara avfall (end of waste). Bestämmelsen är numera implementerad i svensk rätt genom 15 kap. 9 a § miljöbalken.

Avfallshierarkin innebär förenklat att avfall i första hand ska förebyggas och om det uppstår ska det behandlas på det sätt som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet. Avfallshierarkin framgår av 15 kap. 10 § och 2 kap. 5 § miljöbalken och anger följande:

1. Förebyggande.
2. Förberedelse för återanvändning.
3. Materialåtervinning.
4. Annan återvinning, till exempel energiåtervinning.
5. Bortskaffande.

Avfallshierarkin riktar sig till den som är ansvarig för att avfall blir behandlat.

För att ytterligare betona avfallshierarkin, finns det i avfallsdirektivet krav på medlemsstaterna att ta fram nationella program för förebyggande av avfall. I programmen ska mål för det förebyggande arbetet sättas upp.

Att göra mer med mindre. Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2024

I avfallsdirektivet finns uttryckliga krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning. Det finns även mål för materialåtervinning för olika avfallsslag.

Avfallsdirektivet beslutades inom EU 2008 och ersatte tre gamla direktiv: ramdirektivet (2006/12/EG) om avfall, direktiv (91/689/EEG) om farligt avfall och direktiv (75/439) om spillolja. Europeiska unionens råd beslutade 2018 om revideringar i avfallslagstiftningen av sex direktiv på avfallsområdet, genom det så kallade avfallspaketet. De direktiv som ändrats är direktiv (2008/98/EG) om avfall (avfallsdirektivet), direktiv (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall (förpackningsdirektivet), direktiv (1999/31/EG) om deponering av avfall (deponidirektivet), direktiv (2000/53/EG) om uttjänta fordon, direktiv (2006/66/EG) om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer samt direktiv (2012/19/EU) om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE-direktivet).

Målet med ändringarna är bland annat minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering.

Från och med 1 januari 2023 träder nya bestämmelser om ekonomiska säkerheter för avfallsverksamheter i kraft genom 28a-c §§ i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH).