Vägledning

Krav på separat insamling av bioavfall

En person skrapar av mat ifrån en tallrik.
Granskad: ‎den ‎1‎ ‎oktober‎ ‎2025

Från 1 januari 2024 gäller krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bestämmelserna har ersatt tidigare krav gällande insamling av matavfall.

Sidan vänder sig till

Kommunen som ansvarig för insamling och behandling av bioavfall, och som tillsynsmyndighet. Sidan kan också vara användbar för verksamheter.

Bra att veta

Från och med den 1 oktober 2025 genomförs vissa ändringar i avfallsförordningen (2020:614). Förändringarna påverkar dessa bestämmelser om bioavfall:

  • Dispensbestämmelserna gällande separat insamling av bioavfall.
  • Bestämmelserna om fastighetsnära insamling.
  • Naturvårdsverkets rätt att föreskriva om undantag från kravet på separat insamling.

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen (regeringen.se)

Följande lagstiftning är tillämplig för bioavfall:

Avfallsdirektivet (2008/98/EG) (pdf, europa.eu)

Kraven är kopplade till införandet av avfallsdirektivets (2008/98/EG) artikel 22 om bioavfall och innebär att EU:s medlemsstater ska säkerställa att bioavfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan, eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.

Miljöbalken (1998:808) (riksdagen.se)

Avfallsförordningen (2020:614) (riksdagen.se)

Hantering av livsmedelsavfall från exempelvis butiker omfattas dessutom av särskilda krav enligt lagstiftningen om animaliska biprodukter. För vägledning om regler för bland annat transport och behandling av animaliska biprodukter hänvisar vi till Jordbruksverket:

Foder och produkter från djur (jordbruksverket.se)

Aktuellt

Förändringarna i avfallsförordningens kapitel 3 och 4 påverkar paragrafhänvisningarna för samtliga bestämmelser.

Definitioner

Bioavfall är ett mer omfattande begrepp än matavfall och inkluderar både livsmedels- eller köksavfall (tidigare kallat matavfall) och trädgårds- eller parkavfall.

Bioavfall definieras enligt 1 kap. 5 § avfallsförordningen som: 

  1. biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall, 
  2. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler, och
  3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från livsmedelsindustrin som är jämförbart med sådant avfall som avses i 2.

Det här gäller för utsortering och insamling av bioavfall

Den som har bioavfall ska sortera ut detta och förvara det skilt från annat avfall (3 kap. 7 § avfallsförordningen). Detta krav gäller både verksamheter och hushåll. Den som samlar in utsorterat bioavfall ska samla in det separat (3 kap. 25 § avfallsförordningen).

Utsorteringskravet innebär att den som har bioavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och annat avfall:

  1. trädgårds- och parkavfall som innehåller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordningen (EU) nr 1143/2014,
  2. annat trädgårds- och parkavfall än sådant som avses i 1, och
  3. biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall. I detta ingår ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall.

Den som har en förpackning som innehåller avfall se till att förpackningen skiljs från innehållet (3 kap. 9 § avfallsförordningen). Kravet gäller förpackningar som innehåller bioavfall, inklusive flytande bioavfall. Kraven på separat utsortering av bioavfall omfattar ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall, exempelvis kaffe, te, mjölk och juice.

Förpackningsavfall från verksamheter

Gränsen mellan fast och flytande livsmedels- eller köksavfall är inte definierad i avfallsförordningen. Förutom avfallsförordningen kan det finnas andra lokala bestämmelser som reglerar vilken typ av livsmedels- eller köksavfall som ska sorteras ut och samlas in separat. Kommunerna har också möjlighet att anta lokala föreskrifter om användningen av en allmän va-anläggning (ABVA) och där reglera vad som inte får tillföras avloppet för att undvika skada på ledningsnätet eller att reningsprocessen påverkas negativt.

Om du är osäker på vad som får hällas i avloppet bör du därför alltid kontakta den va-huvudman som har hand om anläggningen i din kommun. Generellt gäller (21 § lag om allmänna vattentjänster) att en fastighetsägare inte får använda en allmän va-anläggning på ett sätt som innebär att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet, eller orsaka att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter.

Du ska därför aldrig hälla ut exempelvis fett i avloppet. En verksamhet som är uppkopplad till det allmänna va-nätet måste ta särskild hänsyn till vad som kan störa va-huvudmannens reningsprocesser eftersom det då ofta handlar om helt andra mängder än de som kan antas uppstå i hushåll. Va-huvudmannen är endast skyldig att ta emot hushållsliknande spillvatten. En professionell verksamhet har därutöver andra och fler bestämmelser att förhålla sig till. Avfallshierarkin i 2 kap. 5 § och 15 kap. 10 § miljöbalken ställer krav på att förebygga avfall och att hantera det avfall som uppstår på bästa sätt.

Utifrån den typ av flytande avfall som uppkommer i en verksamhet så kan olika typer av insamlingslösningar vara mer eller mindre lämpliga. En butik kan behöva ha en tank för sitt flytande bioavfall om det kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverket att hälla det i avloppet. Det gäller trots att det saknas krav i avfallsbestämmelserna på att sortera ut annat flytande avfall enligt 3 kap. 7 § andra stycket avfallsförordningen. Bioavfallet ska hanteras i enlighet med avfallshierarkin och bör därmed inte hällas i avloppet. En verksamhet där mängderna mer motsvarar de som uppstår i ett hushåll kanske kan slänga yoghurtrester i sin matinsamling och överblivna ”kaffeslattar” kan då också hällas i avloppet utan att det får några större konsekvenser. I första hand ska avfall förebyggas och då är det relevant att fundera över vilken typ av avfall och vilka mängder som uppstår i verksamheten. De allmänna hänsynsreglerna kan ligga till grund för att motivera krav på mer långtgående utsortering i de fall det är lämpligt.

Bestämmelserna i avfallsförordningen om hur trädgårds- och parkavfall ska hanteras ändrades den 18 februari 2025. Bestämmelserna innebär i korthet att

  • en definition av trädgårds- och parkavfall har införts i avfallsförordningen
  • fastighetsinnehavare får i vissa fall elda trädgårds- och parkavfall, kommunen kan dock föreskriva om begränsningar och förbud
  • trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Kommunen bör se över sina föreskrifter för att säkerställa att de är förenliga med bestämmelserna.

Det gäller:

  • Föreskrifter som meddelats med stöd av 40 § första stycket 8 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, gällande tillfälligt förbud mot eldning av trädgårdsavfall inom planlagt område.
  • Föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 13 a § första stycket 2 i avfallsförordningen, gällande undantag från val av behandlingsmetod för bioavfall.

Kommunen bör överväga att ta fram nya föreskrifter för att begränsa eldning av trädgårds- eller parkavfall i den omfattning kommunen bedömer nödvändigt.

Naturvårdsverket har samlat svar på vanliga frågor om hantering av trädgårds- och parkavfall här:

Frågor och svar om bioavfall

Vem omfattas av bestämmelserna om utsortering?

Alla som har bioavfall som ska sorteras ut enligt avfallsförordningen omfattas av kraven, det gäller såväl privatpersoner som verksamheter.

Ansvar för insamling

Verksamheter som ger upphov till bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att avfallet sorteras ut och samlas in separat och lämnas till en behandlingsanläggning. Om det rör sig om icke-kommunalt avfall (det gäller framför allt avfall från livsmedelsproduktion eller grossister) så kan verksamheten anlita valfri entreprenör som uppfyller kraven på separat insamling i 3 kap. 25 § avfallsförordningen för att hantera avfallet.

Om det rör sig om kommunalt avfall (det gäller exempelvis matavfall från lunchrum, personalmatsalar, restauranger, storkök och butiker) så är det kommunen som har ansvar för borttransport och behandling av avfallet. Bestämmelserna finns i 15 kap. 20–20 a §§ miljöbalken. Kommunen ska samla in livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för genom fastighetsnära insamling (3 kap. 36 § avfallsförordningen).

I 15 kap. 24 § miljöbalken framgår att om kommunen enligt 20 och 20 a §§ ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar.

Det är därmed kommunen som ansvarar för att det livsmedels- eller köksavfall som är kommunalt avfall från verksamheter transporteras bort och behandlas. Kommunen väljer själv hur de ska uppfylla sitt insamlings- och behandlingsansvar. Verksamheter ska därför ta kontakt med sin kommun för att få närmare information om hur insamlingen går till i aktuell kommun.

Mer information om vad som är kommunalt avfall finns här:

Kommunalt avfall

Möjlighet att ansöka om dispens för att anlita någon annan än kommunen

Det finns möjlighet att söka dispens hos den kommunala tillsynsmyndigheten för att kunna få anlita någon annan än kommunen för borttransport och behandling (15 kap. 25 § miljöbalken).

Det finns också möjlighet för verksamheter och fastighetsägare att hos tillsynsmyndigheten ansöka om dispens från kraven på utsortering i 3 kap. 7 § avfallsförordningen. Bestämmelsen finns i 3 kap. 27 § avfallsförordningen.

Utsorterat livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för ska samlas in separat genom fastighetsnära insamling. Fett som inte samlas in tillsammans med annat livsmedels- eller köksavfall, exempelvis frityrolja, behöver inte samlas in fastighetsnära, vilket framgår av 3 kap. 36 § avfallsförordningen.

Fastighetsnära insamling och information

Om Naturvårdsverket inte har beviljat dispens från kraven på separat insamling ska kommunen hämta det utsorterade bioavfallet. Observera att det inte längre är möjligt för kommuner tillämpa undantag från krav på separat insamling av livsmedels- eller köksavfall genom 4 § Naturvårdsverkets föreskrifter om undantag (NFS 2023:11), eftersom Naturvårdsverkets föreskriftsrätt upphävdes den 1 oktober 2025.

Ansvar för tillsyn

Kommunen är ansvarig för att bedriva tillsyn enligt miljöbalken och är tillsynsmyndighet för avfallshantering inom kommunen. Detta framgår av 26 kap. 3 § 3 stycket miljöbalken.  

Läs mer om tillsynsmyndighetens arbete och på vilka sätt tillsynen kan bedrivas samt vad som kan hända om bestämmelserna inte följs här:

Allmänt om tillsynens genomförande

Undantag från kraven på separat insamling av bioavfall

Den kommunala tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet ge dispens från kraven på utsortering av bioavfall i 3 kap. 7 § avfallsförordningen. Bestämmelsen finns i 3 kap. 27 § avfallsförordningen och innehåller förutsättningarna för dispens.

Kommunen har vissa möjligheter att föreskriva om undantag från krav på separat sortering (3 kap. 35 § avfallsförordningen). När det gäller bioavfall får kommunen får meddela föreskrifter om att

  1. små mängder ätligt fett och ätlig olja från hushåll får hanteras tillsammans med restavfallet, och
  2. trädgårds- och parkavfall får hanteras tillsammans med biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall.

Föreskrifterna får endast avse avfall där hanteringen leder till ett bättre miljömässigt resultat mot bakgrund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsströmmarna.

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:11) om undantag från kraven på utsortering, separat insamling och fastighetsnära insamling av bioavfall kommer att upphävas. Naturvårdsverkets bemyndigande om att meddela föreskrifter om undantag upphörde den 1 oktober 2025. Möjligheten till undantag från krav på fastighetsnära insamling har införts i 3 kap. 37 § avfallsförordningen. De undantag som fanns i föreskriften avseende undantag från krav på separat insamling av livsmedels- eller köksavfall har dock inte införts i avfallsförordningen.

Kravet på att den som samlar in bioavfall som har sorterats ut ska samla in det avfallet separat gäller som huvudregel sedan 1 januari 2024. Naturvårdsverket kan dock i det enskilda fallet och under vissa förutsättningar ge en kommun dispens från kravet på separat insamling av bioavfall (3 kap. 28 § avfallsförordningen).

Bestämmelsen om Naturvårdsverkets rätt att ge dispens ändrades den 1 oktober 2025. I korthet innebär förändringen att dispens kan sökas för fler avfallsslag och att tidsgränsen på två år har tagits bort och ersatts med ett krav på att dispensen ska vara tidsbestämd. Dessutom har dispensskälen formulerats om något. Det har också införts en bestämmelse om att Naturvårdsverket vid prövningen ska beakta god praxis för separat insamling av avfall och annan utveckling inom avfallshanteringen.

Naturvårdsverket får ge en kommun dispens från kravet på separat insamling av bioavfall om

  1. det skulle leda till ett återvinningsresultat som är kvalitetsmässigt jämförbart med det som uppnås vid separat insamling
  2. det inte leder till det bästa miljömässiga resultatet att samla in avfallet separat på grund av den sammanlagda miljöpåverkan från hanteringen av de aktuella avfallsslagen,
  3. det med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling inte är tekniskt genomförbart att samla in avfallet separat, eller
  4. den separata insamlingen skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader.

Så ansöker kommunen om dispens från krav på separat insamling av bioavfall

En dispens är ett specifikt undantag som gäller för en specifik kommun eller en del av en kommun. Kommunen ansöker om dispens från kravet på separat insamling av bioavfall genom att skicka in ett underlag till Naturvårdsverket via ett webbformulär:

Formulär för ansökan om dispens

Det är också möjligt att mejla in ansökan. I de fall ansökan skickas via mejl så är det bra att använda formuläret som checklista för att kontrollera att ansökan innehåller alla nödvändiga delar.

registrator@naturvardsverket.se

Dispenserna är tidsbegränsade.

Bra att veta om du ska ansöka om dispens

Många kommuner som söker dispens gör det eftersom kommunen vill samordna införandet av separat insamling av bioavfall med införandet av fastighetsnära insamling av förpackningsavfall. Det är därför viktigt att känna till att Naturvårdsverket inte har rätt att bevilja dispens från kravet på fastighetsnära insamling av förpackningsavfall, som gäller från den 1 januari 2027. Läs mer om kommunernas ansvar för insamling av förpackningsavfall:

Kommuners insamling av förpackningsavfall

Klimat- och näringslivsdepartementet har i en promemoria föreslagit ändringar som gäller ansvaret för insamling av avfall från detaljhandel med livsmedel.

Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi (regeringen.se)

Naturvårdsverket har tagit emot flera dispensansökningar där kommunen har motiverat sin ansökan med att det har föreslagits att ansvaret ska ändras. Det kan i det sammanhanget vara bra att veta att Naturvårdsverkets möjlighet att ge dispens är kopplad till nuvarande lagstiftning, och att eventuella kommande förändringar i lagstiftningen i sig inte är skäl för dispens.

  • Kommun som ansökan avser:
    • Organisationsnummer
    • Postadress
  • Kontaktperson (projektledare eller motsvarande):
    • Namn
    • Telefon dagtid
    • E-postadress
  • Behörig företrädare (ytterst ansvarig för ansökan):
    • Namn
    • Telefon dagtid
    • E-postadress
    • Till ansökan ska också bifogas dokument (i pdf-format) som styrker att den som anges som behörig företrädare har behörighet att agera för kommunens räkning avseende ansökan. Det kan exempelvis vara en delegationsordning, ett beslut eller en fullmakt. För att underlätta handläggningen kan kommunen även ange vilken punkt i delegationsordningen som åberopas.
  • Uppgift om vilken del av kommunen som omfattas av ansökan.
  • Önskad tidsperiod för dispensen.
  • Motivering till varför dispens är nödvändig. Beskrivningen ska göras med utgångspunkt i relevanta kriterier som framgår av bedömningsgrunderna för dispens, se nedan.
  • Ansökan ska också innehålla en redogörelse för hur stor andel av hushållen respektive verksamheterna i kommunen som har separat insamling  av livsmedels- eller köksavfall, samt en tidsatt utbyggnadsplan som beskriver i vilken takt kommunen planerar att utöka den separata insamlingen under den period som ansökan omfattar.
  • I det fall kommunen har beviljats dispens sedan tidigare ska ansökan också innehålla information om huruvida den tidigare utbyggnadsplanen har följts. Om tidplanen har blivit försenad ska orsaken till det anges.

Om uppgifter saknas i ansökan kommer Naturvårdsverket att behöva begära in kompletteringar, vilket kommer att förlänga handläggningstiden.

Grunderna för dispens framgår av 3 kap. 28 och 30 §§ avfallsförordningen och det är dessa bestämmelser som Naturvårdsverket ska följa vid handläggning av dispensansökningar. Bestämmelserna utgår från den ram som framgår av artikel 10.3 i avfallsdirektivet.

Om kommunen planerar att uppföra en behandlingsanläggning närmare än befintliga, kan dispens då sökas fram till dess att bioavfallet kan köras till den nya anläggningen?

Kommunen måste i sin ansökan visa att någon eller några av dispensgrunderna i 3 kap. 28 och 30 §§ avfallsförordningen är uppfyllda. Bedömningen görs sedan utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Normalt sett ska varje kommun som önskar dispens lämna in en egen dispensansökan. Behörighet att agera för kommunens räkning avseende ansökan ska styrkas genom exempelvis en delegationsordning, ett beslut eller en fullmakt. För att underlätta handläggningen bör kommunen även motivera vilken punkt i delegationsordningen som åberopas.

Även i de fall kommunerna ingår i ett kommunalt bolag eller ett kommunalförbund bör en dispensansökan per kommun skickas in. Det finns dock inget som hindrar att liknande motiveringar anges i de olika ansökningarna. Naturvårdsverket kommer dock att göra separata bedömningar avseende varje enskild kommun, och varje beslut kommer att avse en viss kommun.

Naturvårdsverket har tagit emot många ansökningar om dispens och arbetar med att ta beslut i alla inkomna ärenden. En sammanställning över kommuner som har ansökt om dispens och beslut finns i nedanstående lista:

Lista över kommuner som ansökt om dispens (pdf)

Listan uppdateras när nya ansökningar har kommit in och när nya beslut har fattats. Ta kontakt med din kommun om du har frågor om införandet av separat insamling av bioavfall i din kommun.

Frågor och svar om bioavfall

Här samlar vi vanliga frågor och svar kopplat till insamling av bioavfall. Svaren vänder sig främst till kommunen i sina roller som avfallsinsamlare respektive tillsynsmyndighet. Verksamheter och privatpersoner bör i första hand vända sig till den kommun där man bor eller är verksam, för att få information om hantering av bioavfall.

Vanliga frågor och svar om bioavfall

Ny sida med vanliga frågor och svar!

Nu finns vanliga frågor och svar om trädgårds- och parkavfall tillagda.

Relaterad vägledning