Krav på separat insamling av bioavfall
Från 1 januari 2024 gäller krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bestämmelserna har ersatt tidigare krav gällande insamling av matavfall.
Sidan vänder sig till
Kommunen som ansvarig för insamling och behandling av bioavfall, och som tillsynsmyndighet. Sidan kan också vara användbar för verksamheter.
Bra att veta
Regeringen beslutade om ändringar i avfallsförordningen (2020:614) den 22 december 2022.
Lagstiftning
Följande lagstiftningar är tillämpliga för matsvinn och matavfall:
Avfallsdirektivet (2008/98/EG) (pdf)
Kraven är kopplade till införandet av avfallsdirektivets (2008/98/EG) artikel 22 om bioavfall och innebär att EU:s medlemsstater ska säkerställa att bioavfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan, eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.
Avfallsförordningen (2020:614)
Hantering av livsmedelsavfall från exempelvis butiker omfattas dessutom av särskilda krav enligt lagstiftningen om animaliska biprodukter. För vägledning om regler för bl.a. transport och behandling av animaliska biprodukter hänvisar vi till Jordbruksverket:
Frågor och svar om bioavfall
Här samlar vi vanliga frågor och svar kopplat till insamling av bioavfall. De är sorterade på olika områden.
Aktuellt
Hantering av trädgårds- eller parkavfall
Just nu får vi många frågor om hur trädgårds- eller parkavfall ska hanteras. Vi har samlat svar på vanliga frågor här:
Handläggning av dispenser
Naturvårdsverket kan under vissa förutsättningar ge de kommuner som av olika skäl har svårigheter att införa systemet dispens enligt 3 kap. 13 b § avfallsförordningen.
Naturvårdsverket har tagit emot många ansökningar om dispens och arbetar med att ta beslut i alla inkomna ärenden.
Lista över kommuner som ansökt om dispens (pdf)
Listan uppdateras en gång i veckan. Ta kontakt med din kommun om du har frågor om införandet av separat insamling av bioavfall i din kommun.
Definitioner och begrepp
Bioavfall
Bioavfall definieras i 1 kap. 5 § avfallsförordningen som:
- biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall,
- biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från hushåll, kontor, restauranger, grossister, matsalar, catering och detaljhandelslokaler, och
- biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall från livsmedelsindustrin som är jämförbart med sådant avfall som avses i 2.
Bioavfall är alltså ett mer omfattande begrepp än matavfall och inkluderar både livsmedels- eller köksavfall (som tidigare kallades matavfall) och trädgårds- eller parkavfall. Begreppet har ändrats genom genomförandet av avfallsdirektivets artikel 22 om bioavfall i svensk lagstiftning.
Det här gäller från och med 1 januari 2024
Av 3 kap. 1 § avfallsförordningen framgår att från 1 januari 2024 ska den som har bioavfall sortera ut detta och förvara det skilt från annat avfall. Detta krav gäller både verksamheter och hushåll. Det framgår också att den som samlar in avfall som sorterats ut enligt 3 kap. 1 a § ska samla in det separat. Det anges vidare i 3 kap. 1 c § att den som behandlar bioavfall ska prioritera materialåtervinning, eller annan behandling som sammantaget ger likvärdiga eller bättre miljöeffekter än materialåtervinning.
Kravet i 3 kap. 1 § innebär att den som har bioavfall ska sortera ut åtminstone följande avfallsslag och förvara dem skilda från varandra och annat avfall:
- biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall som innehåller parkslide eller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordningen (EU) nr 1143/2014,
- annat biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall än sådant som avses i 1, och
- biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall. I detta ingår ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall.
Enligt avfallsförordningens 3 kap. 4 a § ska den som har en förpackning som innehåller bioavfall se till att förpackningen skiljs från innehållet, detta gäller även förpackningar som innehåller flytande bioavfall. Kraven på separat utsortering av bioavfall omfattar ätlig olja eller liknande flytande ätligt fett men inte annat flytande bioavfall, exempelvis kaffe, te, mjölk och juice.
Vad gäller om man vill hälla bioavfall i avloppet?
Gränsen mellan fast och flytande livsmedels- eller köksavfall är inte definierad i avfallsförordningen. Förutom avfallsförordningen kan det finnas andra lokala bestämmelser som reglerar vilken typ av livsmedels- eller köksavfall som ska sorteras ut och samlas in separat. Kommunerna har också möjlighet att anta lokala föreskrifter om användningen av en allmän va-anläggning (ABVA) och där reglera vad som inte får tillföras avloppet för att undvika skada på ledningsnätet eller att reningsprocessen påverkas negativt.
Om du är osäker på vad som får hällas i avloppet bör du därför alltid kontakta den va-huvudman som har hand om anläggningen i din kommun. Generellt gäller (21 § lag om allmänna vattentjänster) att en fastighetsägare inte får använda en allmän va-anläggning på ett sätt som innebär att avloppet tillförs vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på ledningsnätet eller anläggningens funktion eller på annat sätt medför skada eller olägenhet, eller orsaka att huvudmannen får svårt att uppfylla de krav som ställs på va-anläggningen och driften av den eller att i övrigt uppfylla sina skyldigheter.
Du ska därför aldrig hälla ut exempelvis fett i avloppet. En verksamhet som är uppkopplad till det allmänna va-nätet måste ta särskild hänsyn till vad som kan störa va-huvudmannens reningsprocesser eftersom det då ofta handlar om helt andra mängder än de som kan antas uppstå i hushåll. Va-huvudmannen är endast skyldig att ta emot hushållsliknande spillvatten. En professionell verksamhet har därutöver andra och fler bestämmelser att förhålla sig till. Avfallshierarkin i 2 kap. 5 § och 15 kap. 10 § miljöbalken ställer krav på att förebygga avfall och att hantera det avfall som uppstår på bästa sätt.
Utifrån den typ av flytande avfall som uppkommer i en verksamhet så kan olika typer av insamlingslösningar vara mer eller mindre lämpliga. En butik kan behöva ha en tank för sitt flytande bioavfall om det kan skada reningsprocesserna i avloppsreningsverket att hälla det i avloppet. Det gäller trots att det saknas krav i avfallsbestämmelserna på att sortera ut annat flytande avfall enligt 3 kap. 1 § andra stycket avfallsförordningen. Bioavfallet ska hanteras i enlighet med avfallshierarkin och bör därmed inte hällas i avloppet. En verksamhet där mängderna mer motsvarar de som uppstår i ett hushåll kanske kan slänga yoghurtrester i sin matinsamling och överblivna ”kaffeslattar” kan då också hällas i avloppet utan att det får några större konsekvenser. I första hand ska avfall förebyggas och då är det relevant att fundera över vilken typ av avfall och vilka mängder som uppstår i verksamheten. De allmänna hänsynsreglerna kan ligga till grund för att motivera krav på mer långtgående utsortering i de fall det är lämpligt.
Vem omfattas av de nya bestämmelserna om utsortering?
Alla som har bioavfall som ska sorteras ut enligt avfallsförordningen omfattas av kraven, det gäller såväl privatpersoner som verksamheter.
Ansvar för insamling
Vem ska hämta livsmedels- eller köksavfall (matavfall) från verksamheter?
Om det rör sig om icke-kommunalt avfall (det gäller framför allt avfall från livsmedelsproduktion eller grossister) så kan verksamheten anlita valfri entreprenör som uppfyller kraven i 3 kap. 1 a § avfallsförordningen för att hantera avfallet. Mer information om vad som är kommunalt avfall finns här:
Om det rör sig om kommunalt avfall (det gäller exempelvis matavfall från lunchrum, personalmatsalar, restauranger, storkök och butiker) så är det kommunen som har ansvar för borttransport och behandling av avfallet. Bestämmelserna finns i 15 kap. 20-20 a §§ miljöbalken. I 3 kap. 1 b § avfallsförordningen anges att kommunen ska samla in livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för genom fastighetsnära insamling.
I 15 kap. 24 § miljöbalken framgår att om kommunen enligt 20 och 20 a §§ ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar.
Det är därmed kommunen som ansvarar för att det livsmedels- eller köksavfall som är kommunalt avfall från verksamheter transporteras bort och behandlas. Kommunen väljer själv hur de ska uppfylla sitt insamlings- och behandlingsansvar. Verksamheter ska därför ta kontakt med sin kommun för att få närmare information om hur insamlingen går till i aktuell kommun.
Möjlighet att ansöka om dispens
Det finns möjlighet att söka om dispens hos den kommunala tillsynsmyndigheten för att kunna få anlita någon annan än kommunen för borttransport och behandling, se 15 kap. 25 § miljöbalken.
Det finns också möjlighet för verksamheten att ansöka om dispens från kraven på utsortering i 3 kap. 1 § avfallsförordningen. Bestämmelsen finns i 3 kap. 15 § avfallsförordningen.
Kommunerna ska samla in livsmedels- eller köksavfall fastighetsnära
Utsorterat livsmedels- eller köksavfall som kommunen ansvarar för ska samlas in separat genom fastighetsnära insamling, från den fastighet där avfallet produceras. Om fastighetsnära insamling inte är möjlig med hänsyn till fastighetens utformning och belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter får insamlingen ske från en plats i nära anslutning till fastigheten.
Utsorteringskravet omfattar ätlig olja och liknande flytande ätligt fett. Annat flytande bioavfall omfattas däremot inte av utsorteringskravet och behöver därmed inte samlas in separat av kommunen.
Det kan exempelvis röra sig om rester av kaffe, te och juice som vanligen hälls i avloppet. Fett som inte samlas in tillsammans med annat livsmedels- och köksavfall, exempelvis frityrolja, behöver inte samlas in fastighetsnära, vilket framgår av 3 kap. 1 b § avfallsförordningen.
Bioavfall från verksamheter
Verksamheter som ger upphov till bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att avfallet sorteras ut och samlas in separat och lämnas till en behandlingsanläggning.
Vår kommun har ingen insamling av kommunalt avfall som utgörs av livsmedels- eller köksavfall från verksamheter, hur gör vi då?
Om kommunen tillämpar Naturvårdsverkets föreskrift om undantag (NFS 2023:11) eller om kommunen har beviljats dispens från Naturvårdsverket, innebär det att kraven på utsortering i 3 kap. 1 § avfallsförordningen inte gäller för de delar av kommunen som omfattas av dispens eller föreskrift.
Om kommunen inte har beviljats dispens från Naturvårdsverket eller tillämpar föreskriften om undantag (NFS 2023:11) så ska kommunen hämta det utsorterade bioavfallet.
Ansvar för tillsyn
Vem har tillsynsansvar och vad händer om bestämmelserna inte följs?
Kommunen är ansvarig för att bedriva tillsyn enligt miljöbalken och är tillsynsmyndighet för avfallshantering inom kommunen. Detta framgår av 26 kap. 3 § 3 stycket miljöbalken.
Läs mer om tillsynsmyndighetens arbete och på vilka sätt tillsynen kan bedrivas samt vad som kan hända om bestämmelserna inte följs här:
Undantag från kraven på separat insamling av bioavfall
Kommunens möjlighet att ge dispens
Den kommunala tillsynsmyndigheten kan ge dispens från kraven på utsortering i 3 kap. 1 § avfallsförordningen. Bestämmelsen finns i 3 kap. 15 b §. Dispensen får ges i fråga om avfall där utsortering inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §.
Kommunens rätt att meddela föreskrifter
Enligt avfallsförordningens 3 kap. 13 a § får kommunen meddela föreskrifter om
- att biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall som avses i 1 § 2 får hanteras tillsammans med biologiskt nedbrytbart livsmedels- eller köksavfall, och
2. undantag från kraven på val av behandlingsmetod i 1 c § första stycket.
Sådana föreskrifter får endast avse avfall där hanteringen annars inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna enligt 16 §. Förordning (2022:1871).
Föreskrifter om undantag från kraven på separat insamling
Naturvårdsverket har meddelat föreskrifter om undantag från kraven på utsortering, separat insamling och fastighetsnära insamling av bioavfall, NFS 2023:11. Föreskrifterna träder ikraft den 1 januari 2024, samma dag som ändringarna i avfallsförordningen träder i kraft.
Den kommun som avser att använda sig av Naturvårdsverkets föreskrifter och alltså bedömer att de uppfyller kraven för undantag, bör dokumentera denna bedömning. Dokumentationen bör kunna visas för tillsynsmyndigheten.
Naturvårdsverkets möjlighet att ge kommuner dispens
Kravet i 3 kap. 1 a § avfallsförordningen som innebär att den som samlar in bioavfall som har sorterats ut enligt 1 § ska samla in de avfallsslagen separat gäller som huvudregel. Kommuner kan dock av olika skäl ha svårigheter att införa hela eller delar av system för insamling av bioavfall i tid till den 1 januari 2024. Det finns då en möjlighet för kommunen att söka dispens för hela eller delar av kommunen.
Av 3 kap. 13 b § framgår att Naturvårdsverket i det enskilda fallet får ge dispens från kravet på separat insamling i 1 a § när separat insamling inte anses vara genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna. Dispens kan medges för en begränsad tid om högst två år. Naturvårdsverket bedömer en dispensansökan utifrån kriterierna i 3 kap. 16–17 §§ avfallsförordningen.
Av 3 kap. 16 § avfallsförordningen framgår bland annat att separat insamling inte ska anses genomförbar eller inte anses ge fördelar som överväger nackdelarna, om
- det inte är tekniskt genomförbart med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling,
- det skulle bli ett jämförbart återvinningsresultat med en annan hantering,
- det inte ger det bästa miljömässiga resultatet med hänsyn till avfallshanteringens sammanlagda miljöpåverkan, eller
- det skulle medföra oskäliga ekonomiska kostnader.
Av 3 kap. 17 § avfallsförordningen framgår att vid bedömningen av kostnaders skälighet enligt 16 § 4 ska hänsyn tas till
- negativa effekter på människors hälsa och miljön vid insamling och behandling av blandat avfall,
- möjligheterna till effektivitetsförbättringar vid insamling och behandling av blandat avfall,
- vilka intäkter som försäljning av återvunnet material kan ge, och
- principen om att den som förorenar bör stå för de kostnader som föroreningen medför och de bestämmelser om producentansvar som ger uttryck för den principen.
Att dispens kan medges för en begränsad tid om högst två år innebär att kommunen vid fortsatt behov av dispens bör söka på nytt i god tid innan perioden på högst två år har gått ut.
Så ansöker kommunen om dispens hos Naturvårdsverket
En dispens är ett specifikt undantag som gäller för en specifik kommun eller en del av en kommun. Kommunen ansöker genom att skicka in ett skriftligt underlag till Naturvårdsverket.
Formulär för ansökan om dispens
Det är också möjligt att mejla in ansökan. I de fall ansökan skickas via mail så är det bra att använda formuläret som checklista för att kontrollera att ansökan innehåller alla nödvändiga delar.
registrator@naturvardsverket.se
Dispenser kommer att vara tidsbegränsade och kunna ges för en tid om max två år.
Innehåll i dispensansökan
Ansökan ska innehålla en beskrivning av vilka alternativ för införande av separat insamling av bioavfall som har utretts.
Sökanden behöver också motivera varför de utredda alternativen för separat insamling inte är genomförbara eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna om de införs senast 1 januari 2024.
Dispensansökan ska innehålla uppgift om:
- Kommun som ansökan avser
- Organisationsnummer
- Postadress - Kontaktperson (projektledare eller motsvarande)
- Namn
-Telefon dagtid
-E-postadress - Behörig företrädare (ytterst ansvarig för ansökan)
- Namn
- Telefon dagtid
- E-postadress
- Till ansökan ska också bifogas dokument (i pdf-format) som styrker att den som anges som behörig företrädare har behörighet att agera för kommunens räkning avseende ansökan. Det kan exempelvis vara en delegationsordning, ett beslut eller en fullmakt. För att underlätta handläggningen kan kommunen även ange vilken punkt i delegationsordningen som åberopas - Uppgift om ansökan avser hela eller del av kommun.
- Önskad tidsperiod för dispensen (högst två år).
- En beskrivning av vilka alternativ för införande av en separat insamling av bioavfall som har utretts och motiveringar till varför alternativen inte är genomförbara eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna. Denna beskrivning ska göras med utgångspunkt i relevanta kriterier i 3 kap. 16–17 §§ avfallsförordningen.
- Enligt 3 kap. 14 § ska ansökan också innehålla en redogörelse för hur stor andel av hushållen respektive verksamheterna i kommunen som har fastighetsnära insamling och en tidsatt utbyggnadsplan som beskriver i vilken takt kommunen planerar att utöka den separata insamlingen under den period som ansökan omfattar.
Om uppgifter saknas i ansökan kommer Naturvårdsverket att behöva begära in kompletteringar, vilket kommer att förlänga handläggningstiden.
Bedömningsgrunder för dispens
Grunderna för dispens framgår av 3 kap. 16 och 17 §§ avfallsförordningen och det är dessa bestämmelser som Naturvårdsverket ska följa vid handläggning av dispensansökningar. Bestämmelserna utgår från den ram som framgår av artikel 10.3 i avfallsdirektivet.
Om befintliga avtal som löper över ikraftträdandet
Bedömningar om när dispens kan beviljas görs i det enskilda fallet efter en granskning av ansökan. Grunderna för dispens framgår av 3 kap. 16 och 17 §§ avfallsförordningen. Mot bakgrund av de bestämmelser som Naturvårdsverket har att utgå ifrån bedömer dock Naturvårdsverket att befintliga avtal som löper över ikraftträdandet normalt inte ensamt kan anses uppfylla grunderna för att meddela dispens.
Dispens innan ny behandlingsanläggning är på plats
Om en behandlingsanläggning planeras närmare än de befintliga kan dispens då sökas fram till dess att bioavfallet kan köras till den nya anläggningen?
Kommunen måste i sin ansökan visa på att någon eller några av dispensgrunderna i 3 kap. 16 och 17 §§ avfallsförordningen är uppfyllda. Bedömningen görs sedan utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Kommungemensam dispensansökan
Normalt sett ska varje kommun som önskar dispens lämna in en egen dispensansökan. Behörighet att agera för kommunens räkning avseende ansökan ska styrkas genom exempelvis en delegationsordning, ett beslut eller en fullmakt eller motsvarande. För att underlätta handläggningen kan kommunen även motivera vilken punkt i delegationsordningen som åberopas.
Även i det fall kommunerna ingår i ett kommunalt bolag eller ett kommunalförbund bör en dispensansökan per kommun skickas in, eftersom Naturvårdsverket handlägger en ansökan per kommun i sitt system. Det finns dock inget som hindrar att ett bolag använder sig av liknande skrivningar för flera kommuner i sin motivering till de olika ansökningarna. En enskild prövning och separat bedömning av ärendet i sak kommer dock att göras av Naturvårdsverket för varje kommun. Den meddelade dispensen kommer också att avse en viss kommun.
Vanliga frågor och svar om bioavfall
Här samlar vi vanliga frågor och svar kopplat till insamling av bioavfall. Svaren vänder sig främst till kommunen i sina roller som avfallsinsamlare respektive tillsynsmyndighet. Verksamheter och privatpersoner bör i första hand vända sig till den kommun där man bor eller är verksam, för att få information om hantering av bioavfall.
Ny sida med vanliga frågor och svar!
Nu finns vanliga frågor och svar om trädgårds- och parkavfall tillagda.