Illegal avfallshantering

Länsstyrelsens generella uppdrag är att vara regeringens företrädare i länet och arbeta för samverkan inom olika områden inom regionen med mera. Varje enskild länsstyrelse utgör en egen myndighet. Länsstyrelserna har många uppgifter och ansvarsområden, ett av dessa områden rör miljö och inom vissa delar även illegal avfallshantering.  

Polismyndighetens uppgift är att främja rättvisa och trygghet, vilket innebär att myndighetens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Detta innebär innefattar bland annat att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, bedriva spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal.  

Exempel på ansvar inom avfallsområdet: 

• Polismyndigheten genomför förar- och fordonskontroller och ska samverka med tillsynsmyndigheterna (kommunerna och länsstyrelserna) vid gemensamma insatser vid tillsyn av avfallstransporter.  
• På tillsynsmyndigheternas begäran enligt 28 kap. 8 § miljöbalken, kan poliser bistå med handräckning. Polisers särskilda befogenheter kan bedömas som nödvändig exempelvis av säkerhetsskäl.   
• Polismyndigheten har tillsyn över landtransporter av farligt gods, undantaget järnvägstransporter.  

För att Polismyndigheten ska kunna upptäcka och agera mot misstänkta miljöbrott är underrättelseinformation och samverkan av stor betydelse. Miljöbrottsutredningar bygger ofta på ett nära samarbete med tillsynsmyndigheterna. 

Räddningstjänst är, med undantag för statens ansvar för ett fåtal utpekade uppgifter, kommunens ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor. 

Med Räddningstjänst avses de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljön. 

Den kommunala räddningstjänsten ansvarar till exempel för: brandbekämpning, trafikolyckor, dykolyckor, storskalig oljebrandsläckning, släckning av skogsbrand och insatser vid kemikalieolyckor. Den kommunala räddningstjänsten har också ansvar för räddningstjänst till sjöss när det gäller hamnar, kanaler och strandlinjer. 

Kopplingen till avfallsområdet handlar främst om brandbekämpning av avfallsupplag som fattat eld eller kemikalieolyckor kopplat till avfall. 

Utöver detta kan räddningstjänsten bedriva tillsyn av verksamheters systematiska brandskyddsarbete. 

Kontrollerar att arbetsgivaren följer regler om arbetsmiljö, arbetstider och utstationering av arbetstagare från annat land till Sverige, med mera. 

Skatteverket säkerställer finansieringen av den offentliga sektorn och bidrar till ett väl fungerande samhälle genom att motverka brottslighet. 

Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföring, äktenskapsregistret och fastighetstaxering, registrera bouppteckningar och vara borgenär åt staten. De utfärdar id-kort för personer som är folkbokförda i Sverige och utreder också skattebrott. 

Det är främst inom verkets arbete med skattekontroll som kopplingar kan göras till arbetet mot avfallsbrott eftersom denna typ av brottslighet ofta också innebär att verksamheten undviker att betala skatt. 

Sedan 2018 pågår på uppdrag av regeringen en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Det är Arbetsmiljöverket som samordnar uppdraget. 

Det yttersta syftet är att stoppa fusk, regelöverträdelser och ren brottslighet i arbetslivet. Det finns nu regionala center mot arbetslivskriminalitet på 7 platser i landet som samlar personal från myndigheterna. Utifrån dessa center utgår myndighetsgemensamma insatser inom respektive region. I dessa sammanhang kan avfallsbrott utgöra en utgångspunkt för insatser eftersom denna typ av brottslighet oftast innebär att arbetslivskriminalitet också förekommer. 

Transportstyrelsen är transportmyndighet för sjö- och lufttransporter av farligt gods. Det innebär att Transportstyrelsen ansvarar för den lagstiftning som reglerar sjö- och lufttransporter. De prövar även behörigheten för förare och verksamheter inom de olika trafikslagen och ger tillstånd till förare inom alla trafikslag, inklusive yrkesförarbevis och är framför allt relevanta att samverka med vid kontroll att de som har fått ett tillstånd följer regelverket för farligt gods. 

Transportstyrelsen är även en relevant myndighet för samverkan då de tillhandahåller register över fordon, luft- och sjöfartyg, förare och infrastrukturhållare. Det mest omfattande registret är vägtrafikregistret som förser samhället med information om fordon, förare och yrkestrafik på svenska vägar, det så kallade fordonsregistret.  

Kustbevakningen har tillsyn över farligt gods i hamnars landområden som är avsedda för vidare transport och på Transportstyrelsens begäran även över sjötransporter av farligt gods. Kustbevakningen utövar även tillsyn och kontroll inom bland annat tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Därför kan samverkan mellan dem och övriga myndigheter vara relevanta vid tillsyn på misstänkt illegal avfallshantering av sjötransporter. Kustbevakningen kan exempelvis tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter då de ansvarar för övervakning av, samt förebygger och utreder, vissa brott i maritima miljöer. 

Tullverket är ansvariga för att regelverket kring om korrekta tullavgifter, skatter och andra avgifter betalas in samt att regler för in- och utförselrestriktioner följs och kan bistå i samverkan kring dessa frågor. De ska verka för att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor, men även bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor. Tullverket har insyn och kännedom om framför allt gränsöverskridande transporter då de övervakar och kontrollerar varuflödet in och ut ur Sverige, det vill säga importer från och exporter till tredje land. 

Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet med uppdrag att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Myndigheten utreder och lagför ekonomiska brott, bedriver brottsförebyggande arbete samt underrättelseverksamhet. 

Vid Ekobrottsmyndigheten arbetar personer med olika specialistkunskaper som exempelvis åklagare, poliser, ekobrottsutredare, ekorevisorer, analytiker, brottsförebyggande specialister och it-forensiker. Många olika professioner inom en och samma myndighet ger myndigheten möjlighet att uppnå ett effektivt och slagkraftigt arbete.  

Ekobrottsmyndigheten ska se till att personer som begår ekonomiska brott blir föremål för brottsutredning och lagföring. Vidare arbetar myndigheten för att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet samt deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova ekonomiska brottsligheten. Parallellt med utredning och lagföring bedriver Ekobrottsmyndigheten även brottsförebyggande arbete vars syfte främst är att minska den ekonomiska brottsligheten och dess skadeverkningar. 

MSB kan i rollen som transportmyndighet vara en relevant myndighet att samverka med avseende transport av farligt gods på land. De har bemyndigande att utfärda föreskrifter och ansvar för utveckling och administration av lagstiftningen som gäller för transport av farligt gods på väg och järnväg.  

MSB har tillsyn över säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla tryckbärande anordningar, transportskydd samt utbildning och examination av förare av transporter av farligt gods på väg och i terräng. 

Då MSB har ansvarar för de föreskrifter som omfattar alla delar av transporten, från bestämmelser om ansvar, klassificering och förpackning, till märkning, utbildning och utrustning kan de bistå med stöd och kompetens i tillsyn av misstänkt illegal avfallstransport. MSB ansvarar även för en rad uppgifter som följer av lagstiftningens innehåll, såsom vissa transportgodkännanden och tillstånd vilket också gör dem till en relevant myndighet att samverka med.  

Åklagarmyndigheten ska bidra till det övergripande målet för kriminalpolitiken att minska brottslighet och att öka människors trygghet. Detta sker genom att myndigheten inom lagens ram avgör om åtal ska väckas. Det är vidare åklagaren som leder förundersökningen och för statens talan i domstol. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts kontaktar tillsynsmyndigheten Polis- eller Åklagarmyndigheten. 

Arbetet på en åklagarkammare sker i nära samarbete med Polismyndigheten, som är de som genomför de operativa utredningarna. I myndigheten finns också fyra nationella åklagarkammare, däribland Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål (REMA). De nationella åklagarkamrarna handlägger samtliga brott, oavsett geografisk hemvist, inom sina respektive ansvarsområden.  

Vid REMA handläggs ärenden om:  

• brott mot miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter,  
• arbetsmiljöbrott och brott mot arbetsmiljölagen,  
• brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg med tillhörande förordningar och föreskrifter,  
• miljöbrottslighet som åtalas med stöd av annan primär lagstiftning som brottsbalken samt  
• grova jaktbrott för de fredade rovdjuren. 

När tillsynsmyndigheten själv anordnar en myndighetsgemensam insats är det viktigt att förbereda arbetet väl: 

1. Tänk över och fastställ insatsens övergripande fokusområde och syfte. 
2. Se över vilka roller de deltagande myndigheterna har i förhållande till målet med insatsen. 
3. Kontrollera att kontaktlistan till berörda myndigheter och personer på dessa är uppdaterade. 
4. Skicka ut en inbjudan i god tid där det framgår syftet med tillsynsinsatsen och de deltagande myndigheters roller. Inbjudan bör skickas till en utpekad kontaktperson inom den myndighet man vill bjuda in eller till en anvisad myndighetsadress.  
5. Gå igenom myndighetens egna rutiner och mallar till beslut som eventuellt kan bli aktuella. Exempel på sådana rutiner kan vara hur en överträdelse av lagstiftningen ska hanteras och vilka lagrum som det finns att förhålla sig till. Det är bra att gå igenom eventuella påföljder innan tillsynen för att vara beredd i samtalet med verksamhetsutövaren eller avfallstransportören. Det är även bra att se över rutiner för polisanmälan. Genom att ha tagit fram tydliga rutiner och färdiga mallar för ett eventuellt beslut skapas trygghet i arbetet. Misstanke om brott (naturvardsverket.se) 
6. Under kontrollen ute i fält kan inspektörer behöva ha delegation för att kunna fatta beslut om föreläggande på plats. En mall för skriftligt beslut om föreläggande kan förberedas innan tillsynstillfället men skickas normalt ut när inspektören är åter på kontoret. Under förberedelserna kan det också vara relevant att se över om det bör finnas information på fler språk än svenska. 
7. Checklistor kan vara bra att ta fram som stöd inför tillsynstillfället. Av dessa bör det tydligt framgå vad som ska kontrolleras och dokumenteras
8. Tänk på att information om den kommande insatsen måste hanteras med försiktighet så att risken att den läcker ut till kriminella aktörer på förhand minimeras. Ifall detta skulle ske riskerar det att påverka genomförandet och resultatet av insatsen på ett negativ sätt. Exempelvis kan sekretessfunktion nyttjas vid mail mellan inblandade myndigheter. Ifall det inte görs bör myndigheterna vara eftertänksamma med vilken information som förmedlas i ämnesraden på mejl. Undvik tidsangivelser eller namn på aktörer med mera.

Det kan vara bra att planera in en kort avstämning med alla berörda på plats innan insatsen startar. Avstämningen kan bestå av den allmänna genomgången av insatsen samt kort genomgång av vilka som medverkar samt deltagarnas roller och ansvar.  

Samtala gärna med de andra myndigheterna om gemensamma ståndpunkter. Det är ett bra sätt för att kunna bemöta frågor från verksamhetsutövaren och eventuella frågor från media. Det är även viktigt att gemensamt tydliggöra att respektive myndighet svarar på frågor utifrån sin roll samt den lagstiftning myndigheten har ett ansvar för tillämpningen av. Genom att ha en samsyn om dessa frågor minskar risken att oseriösa aktörer utnyttjar de osäkra situationer som kan uppstå under eller efter insatsen. 

Efter en genomförd insats görs normalt en muntlig summering av det gemensamma resultatet av samtliga deltagande myndigheter. Det kan vara så att myndigheterna ser ett värde av att göra en sammanställning av insatsen exempelvis för att kommunicera resultatet på olika sätt. Då är det vanligtvis den myndighet som planerat insatsen som begär in resultatet från samtliga deltagande myndigheter och därefter sammanställer detta.

Resultatet kan sammanställas i en kort tillsynsrapport som därefter skickas ut till samtliga deltagande myndigheter. Den kan bland annat innehålla statistik över tillsynsarbetet, till exempel antal kontrollerade transporter och konstaterade brister hos verksamheten. 

Verksamhetsutövare kan ha relevant information om aktörer inom deras verksamhetsområde som inte agerar i enlighet med miljöbalkens krav. Det kan exempelvis handla om information om bolag som erbjuder sig att omhänderta avfall för ett betydligt lägre pris än sina konkurrenter, vilket är ett känt tillvägagångssätt bland kriminella aktörer. Det kan därför vara värdefullt att, som tillsynsmyndighet, upprätta kontaktvägar för att skapa dialog med lokala eller regionala branschföreningar inom avfallsområdet. Myndigheten kan exempelvis upplysa verksamhetsutövare och branschföreningar om att det är möjligt att lämna tips anonymt till myndigheten. 

Om medborgare inom kommunen informeras om kännetecken på illegal avfallshantering kan de kan bidra till att upptäcka och uppmärksamma tillsynsmyndigheter på sådan verksamhet. Klagomål relaterat till avfallshantering bör prioriteras. Nedan listas ett antal exempel:  

• Byggnation av väg eller annan anläggningskonstruktion där annat material än jord och sten ingår, till exempel blandat bygg- och rivningsavfall. 
• Plötslig ökning av tung trafik. 
• Återkommande nedskräpning. 
• Plötslig ökning av skadedjur.