Hantering av avfall enligt POP:s-förordningen
På den här sidan finns vägledning om reglerna för hantering av avfall som innehåller POP:s-ämnen.
POP:s står för ”Persistent Organic Pollutants” eller långlivade organiska föroreningar. Det är ämnen som är farliga i låga koncentrationer, svåra att bryta ner och kan spridas långt ifrån utsläppsplatsen. Därför finns särskilda regler som förbjuder eller begränsar användningen av POP:s-ämnen. Reglerna finns i EU:s förordning 2019/1021 om långlivade organiska föroreningar (POP:s-förordningen). I förordningen finns även bestämmelser om POP:s-ämnen som bildats oavsiktligt samt avfallshantering och miljöövervakning av POP:s-ämnen.
Sidan vänder sig till
Verksamhetsutövare som hanterar eller behöver ta reda på om du hanterar avfall som innehåller POP:s-ämnen. Aktörer som hanterar avfall behöver ha kunskap om POP:s-ämnen, de gränsvärden som är styrande för avfallshanteringen och andra regler som följer av förordningen. Tillsynsmyndigheter har också nytta av informationen och behöver känna till innebörden av reglerna och vilka avfallsflöden som kan vara särskilt prioriterade för att säkerställa att reglerna följs och att POP:s-avfall sorteras ut för särskild hantering.
Bra att veta
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för det svenska arbetet med POP:s-förordningen. Kemikalieinspektionen vägleder om försäljning och utsläppande på marknaden av kemikalier medan Naturvårdsverket vägleder i frågor som rör avfallshantering.
Den 23 november 2022 publicerades ändringar i förordningen. Ändringarna innebär bland annat att gränsvärden för nya ämnen lagts till i bilaga IV. Bilaga IV anger vilka gränsvärden som gäller för att avfall ska betraktas som POPs-avfall och därmed omfattas av särskilda krav på hantering och destruktion. Till exempel har nya gränsvärden lagts till för PFAS-ämnena PFOA och PFHxS. Gränsvärdena för flera ämnen har också sänkts, till exempel för bromerade flamskyddsmedel, kortkedjiga klorparafiner och dioxiner.
Lagstiftning
Regler om avfall i POP:s-förordningen
Regler om hantering av avfall som innehåller POP:s-ämnen finns i artikel 7 och i två bilagor till POP:s-förordningen. I artikel 7 finns bestämmelser om bland annat bortskaffning, återvinning och blandningsförbud för avfall som innehåller POP:s-ämnen.
I bilaga IV till förordningen finns bindande gränsvärden som ska förhindra återvinning av avfall som innehåller POP:s-ämnen. Gränsvärdena i bilaga IV anger också den koncentrationsnivå då avfall måste destrueras eller genomgå behandling som omvandlar POP:s-ämnen irreversibelt.
Syftet med hanteringskraven är att motverka att avfallshanteringen leder till diffusa utsläpp av de ämnen som anges i bilagan. I bilaga V regleras hur avfallet får hanteras och under vilka förutsättningar undantag från kraven om destruktion eller irreversibel omvandling av avfall får medges.
Svenska regler som går längre än POP:s-förordningen
Eftersom POP:s-förordningen är en EU-förordning gäller reglerna direkt i alla EU:s medlemsländer. Utöver POP:s-förordningen kan medlemsländerna även ha nationell lagstiftning och vägledning som styr hanteringen.
I Sverige har vi genom förordning (2007:19) om PCB m.m. särskilda regler för hantering av produkter som innehåller polyklorerade bifenyler (PCB). De svenska kraven beträffande till exempel PCB-koncentrationer i spillolja går längre än motsvarande krav som följer av EU:s POP:s-förordning.
Vägledning om PCB (naturvardsverket.se)
Vid förbehandling av elavfall finns särskilda regler genom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2018:11) om yrkesmässig lagring och behandling av elavfall som omfattas av producentansvar. I föreskrifterna ställs till exempel krav om avlägsnande av komponenter och ämnen, bland annat PCB och bromerade flamskyddsmedel av vilka ett antal är POP:s-ämnen.
Ta reda på om ditt avfall innehåller POP:s-ämnen
Det är avfallsinnehavarens skyldighet att känna till om avfallet innehåller POP:s-ämnen och hur avfallet då ska hanteras. Några avfallsflöden som är särskilt relevanta är:
- Rivningsavfall från byggnader och anläggningar
- Elektriskt och elektroniskt avfall
- Avfall från bildemontering
- Textilavfall
- Plast
- Spilloljor
- Askor
- Förorenade massor
- Lager av oanvända kemiska produkter
Även om det stora flertalet av de POP:s-ämnen som omfattas av avfallsreglerna inte längre används vid tillverkning i Sverige så kommer de förbjudna ämnena fortsatt att finnas i omlopp genom att äldre produkter innehåller POP:s. POP:s-ämnen kan även bildas oavsiktligt som biprodukter i olika processer, till exempel vid förbränningsprocesser. Vissa POP:s har även spridits avsiktligt såsom bekämpningsmedel, ämnen i brandbekämpningsskum eller genom läckage och spill. I enstaka fall får vissa POP:s-ämnen genom beslut om undantag fortfarande användas i vissa specificerade applikationer, se bilaga I till POP:s-förordningen. Det innebär att POP:s-ämnen behöver uppmärksammas i avfallsledet.
Utifrån kunskap om ämnens förekomst i olika material och komponenter, under vilken tidperiod ämnena använts, samt när förbud mot användning införts kan slutsatser dras om vilka typer av avfall som kan förväntas innehålla POP:s. Vissa ämnen kan detekteras i samband med sortering av avfall men provtagning och analys kan i många situationer vara nödvändigt för att upptäcka om ämnena förekommer eller inte.
Exempel på användningsområden för POP:s-ämnen
I tabellerna nedan anges översiktligt ett antal exempel på användningsområden för POP:s-ämnen och processer där POP:s-ämnen kan bildas oavsiktligt. Mer information om förekomst och användning av POP:s-ämnen finns bland annat i Sveriges nationella genomförandeplaner (NIP) för Stockholmskonventionen samt i vägledningsmaterial på webbsidorna för Basel- och Stockholmskonventionerna.
2 exempel
Tabell 1: Industrikemikalier som är POP:s-ämnen samt exempel på produkter där dessa ingått som medvetet tillsatta funktionskemikalier
Ämne | Reglering globalt och inom EU | Användningsområden (exempel) och produkter som kan innehålla dessa ämnen |
---|---|---|
kortkedjiga klorparaffiner, SCCP | Användningen reglerad inom EU sedan 2010 och sedan 2017 totalt förbud även globalt. Sedan 2019 är det inte tillåtet att producera eller släppa ut några produkter som innehåller SCCP på marknaden. Bestämmelser om undantag finns. Påträffas fortfarande i varor importerade från länder utanför EU. |
Mjukgörare och flamskyddsmedel i plast (PVC), mjukgörare i fogmassor i byggnader och anläggningar, har använts som i tillsats i skäroljor, lim, ytbeläggningar, färg. Förekommer i transportband inom gruvdrift och i tätningsmedel i dammanläggningar. |
Hexabrombifenyl, HBB | Förbjudet inom EU sedan 2004 och globalt förbud sedan 2009. | Flamskyddsmedel i äldre elektronik och elektrisk utrustning. |
Hexabromcyklododekan, HBCDD | Ingen användning inom EU efter 2017. Globalt förbud antogs 2013. |
Flamskyddsmedel i isolerings-skivor av EPS/XPS i byggnader/anläggningar. I viss utsträckning även i plasthöljen för elektrisk utrustning. Har inte använts i förpackningsmaterial sedan 2015 inom EU |
Hexaklorbutadien HCBD | 2004, Förbud inom EU. Reglerad globalt sedan 2015 avseende avsiktlig produktion och användning och 2017 avseende oavsiktlig produktion. |
Lösningsmedel. |
Polyklorerade bifenyler, PCB | Användningsförbud i öppna applikationer (t.ex. fogmassor) sedan 1972. 1978 förbjöds nyanvändningen av PCB i slutna system (transformatorer och kondensatorer i Sverige. Reglerad globalt sedan 2004, med undantag för installerade mängder där utfasning ska ske senast 2028. |
Fogmassa i byggnader och anläggningar, ”halkfria golv, fogmassa i isolerglasfönster. Färg (antikorrosiv), självkopierande papper. Isolerolja i transformatorer, i trycksatt kabel och i kondensatorer. Äldre elkomponenter, småkondensatorer, i kabelisolering. |
Polyklorerade naftalener, PCN | 2004, Förbud, Sverige. Reglerad globalt sedan 2015. |
I batterier, tillsats i växellådor, i elektronik för impregnering av trä, textil och papper. |
PBDE, polybromerade difenyletrar, tetra-, penta-, hexa-, hepta- samt dekaBDE | Användning av PBDE:er är reglerad med förbud. Reglerade globalt sedan 2009 resp 2017 för dekaBDE. Gränsvärdet för avfall avser summan av föreningarnas koncentration i avfall. |
Flamskyddsmedel för stoppning i möbler och i fordonsklädsel, plast i elektronik, fordonsplast, i kabelisolering (datorer, TV-apparater). plast-, polymer- och kompositmaterial, textil och klädsel i fordon, fogmassor, ytbeläggningar och tryckfärger. I byggmaterial såsom rör golvmattor med mera. |
PFOS, och PFOS-relaterade ämnen | Reglerad globalt sedan 2009. | I skumbildande vätskor för brandbekämpning, hydrauloljor, ytbehandling av metall, textilier, papper, förpackningar. Medel mot dimbildning vid hårdförkromning av metall (det vill säga inte kvar i produkten). |
[PFOA och PFOA-relaterade ämnen] | Reglerad inom EU och globalt sedan 2019. | I skumbildande vätskor för brandbekämpning. I tillverkning av halvledare, fotografiska beläggningar, i medicinska implantat. Förekommer även i kabelisolering, i fordonskomponenter, klädsel i fordon, skyddskläder mot olja och vattenresistenta arbets-/skyddskläder, fritidsutrustning, möbelklädsel, m.m. |
[PFHxS och PFHxS-relaterade ämnen] | Reglerad globalt 2022 | I skumbildande vätskor för brandbekämpning. Textilier. |
Tabell 2: POP:s-ämnen som förekommit i bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel | Användning | Användningsområden biocider/ växtskyddsmedel |
Aldrin | Förbud 1970, Sverige | Biocid |
Chlordan | Förbud, 1971, Sverige | Biocid |
DDT | Förbud 1970 (jordbruk), Sverige respektive 1975 Skogsbruk, Sverige | Biocid |
Dieldrin | Förbud, 1970, Sverige | Biocid |
[Dikofol] | Förbud, 1992, Sverige | Biocid |
Endosulfan | Förbud, 1997 | Biocid |
Endrin | Förbud, 1966 | Biocid |
Heptaklor | Förbud, 1978 | Biocid |
Hexaklorbensen, HCB | Förbud, 1980 | Växtskyddsmedel |
Mirex | Förbud, 2004, EU | Biocid |
Toxafen | Förbud, 2000, Sverige | Biocid |
Klordekon | Förbud, 2000 (aldrig använd i Sverige) | Biocid |
Hexaklorcyklohexan (inklusive lindan) | Lindan, förbud 1989, Sverige | Biocid |
Pentaklorbensen, PeCP | Förbud 1985, Sverige | Biocid |
[Pentaklorfenol] | 1978 förbud, Sverige | Biocid. Trä-impregnering. Impregnering av läder och textil för bland annat militärt bruk (tältduk). |
Vid hantering av POP:s-avfall
Artikel 7 i POP:s-förordningen anger att huvudregeln är att avfall som innehåller POP:s-ämnen ska hanteras så att dessa ämnen förstörs eller omvandlas irreversibelt. Det gäller dock inte avfall som innehåller POP:s-ämnen i halter som understiger de koncentrationer som anges i bilaga IV till POP:s-förordningen. Avfall som innehåller POP:s-ämnen i halter som överstiger gränsvärdena i bilaga IV till POP:s-förordningen utgör POP:s-avfall och omfattas av kraven på destruktion eller irreversibel omvandling. Avfallet måste hanteras så att ämnena inte riskerar att spridas eller så att avfallshanteringen inte försvåras. Avfall som innehåller POP:s-ämnen får inte genomgå återvinnings- eller bortskaffningsmetoder som leder till ytterligare kontaminering av avfallet med POP:s-ämnen. Vid hanteringen måste det säkerställas att POP:s-ämnena kan isoleras, separeras och destrueras.
Det är heller inte tillåtet att späda ut avfall som innehåller POP:s-ämnen i syfte att undvika kraven på destruktion respektive irreversibel omvandling. Det är dock tillåtet att genom förbehandling, ompackning och tillfällig lagring separera POP:s-ämnet (till exempel komponenter, varor, oljor, tillsatser) om ämnet i senare led lämnas för destruktion eller irreversibel omvandling. Ämnet som sådant får heller inte återvinnas.
Avfall som innehåller POP:s-ämnen i koncentrationer under gränsvärdet i bilaga IV till förordningen behöver inte destrueras eller omvandlas irreversibelt. För sådant avfall gäller att det omfattas av avfallshierarkin om inte nationell lagstiftning eller vägledning säger annat.
Bilaga V till förordningen beskriver de bortskaffningsförfaranden som är tillåtna under förutsättning att POP:s-innehållet destrueras eller omvandlas irreversibelt. För till exempel avfall som innehåller PCB tillåts endast två förfaranden, kemisk-fysikalisk behandling respektive förbränning på land.
Det är avfallsinnehavarens skyldighet att se till att metoder för bortskaffande leder till att ämnena destrueras eller omvandlas irreversibelt.
Särskilda regler för metallindustrin
Metallproducenter får återföra produktionsavfall i sina processer även om det innehåller till exempel dioxiner över det gränsvärde som anges i POP:s-förordningen. EU-förordningen har ändrats eftersom de farliga ämnena förstörs i processen och det finns ett värde i att kunna utvinna metallerna i processavfallet. Samtidigt infördes nya gränsvärden för utsläpp av POP:s till luft för att säkerställa att förändringen inte leder till ökade utsläpp.
Metoder för destruktion av POP:s-ämnen
POP:s-ämnen kan destrueras på olika sätt, till exempel genom förbränning eller processer som omvandlar ämnena kemiskt-fysikaliskt. Genom Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av avfall har det utarbetats tekniska vägledningar som beskriver metoder som med en mycket hög säkerhet destruerar POP:s-ämnen. Av vägledningarna framgår även vilka ämnen som destrueras vid olika typer av förbränningsanläggningar. Vissa ämnen destrueras till exempel vid konventionell avfallsförbränning medan andra ämnen som PCB kräver förbränning i mycket höga temperaturer.
De tekniska vägledningarna inom Baselkonventionen uppdateras regelbundet och är ett bra stöd för att avgöra eller bedöma hur avfall som består av eller som är kontaminerat med POP:s-ämnen kan destrueras.
Baselkonventionen
Baselkonventionen är en global konvention om kontrollen av transporter över nationsgränser och hantering av avfall.
Ansökan om undantag från bestämmelserna om destruktion
Om destruktion eller irreversibel omvandling enligt bästa miljöpraxis och tillgänglig teknik inte är möjlig kan avfallsinnehavaren ansöka om undantag enligt artikel 7.4 b) i POP:s-förordningen.
Beslut om undantag kan dock bara meddelas för de avfallsslag som specificeras i bilaga V till förordningen. Det är framför allt avfall från termiska processer samt vissa typer av bygg- och rivningsavfall, inklusive förorenade jordar som kan vara aktuella för beslut om undantag. De bortskaffningsförfaranden som genom beslut om undantag kan användas är permanent lagring i djupt bergförvar, i saltgruvor eller en deponi för farligt avfall under förutsättning att avfallet är solidifierat eller stabiliserat. Avfallets koncentration av POP:s-ämnen får heller inte överskrida det övre gränsvärdet ”Maximum POP Content Level” (MPCL) som framgår av bilaga V till POP:s-förordningen.
I de fall MPCL-värdet överskrids får avfallet efter beslut om undantag endast bortskaffas i säkra, djupa bergrundsformationer under jord.
Så ansöker du om undantag
Naturvårdsverket är enligt 1 kap 18 § avfallsförordningen behörig myndighet att fatta beslut om att bevilja undantag enligt artikel 7.4 b) i POP:s-förordningen. Ansökan om undantag ska göras skriftligen till Naturvårdsverket per brev eller e-post till registrator@naturvardsverket.se.Ange att ärendet avser ansökan om undantag från artikel 7.4 b) i POP:s-förordningen.
Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
- Avfallsinnehavarens namn och kontaktuppgifter,
- avfallets avfallskod enligt bilaga 3 avfallsförordningen 2020:614,
- vilka eventuella farliga egenskaper avfallet är behäftat med
- avfallsmängd
- vilka POP:s-ämnen ansökan gäller och ämnenas koncentration i avfallet,
- motivering till varför inte någon metod för dekontaminering eller irreversibel omvandling varit möjlig,
- av vilka anledningar bästa miljöpraxis och bästa tillgängliga teknik inte är att föredra ur miljösynpunkt i det enskilda fallet,
- beskrivning av metoder för förbehandling, stabilisering och eller solidifiering av avfallet och som kommer att användas i det aktuella fallet
- den slutliga mottagarens tillstånd att omhänderta avfallet,
- samt mottagarens namn, organisationsnummer och adressuppgifter.
Tillsynsmyndighet
POP:s-förordningen innehåller särskilda bestämmelser för hanteringen av avfall. Det är därmed den myndighet som bedriver tillsyn över verksamhetens avfallshantering som genom tillsyn ska kontrollera att verksamheter efterlever bestämmelserna i artikel 7 i POP:s-förordningen.
Av 2 kap miljötillsynsförordningen (2013:11) följer att det är länsstyrelsen eller kommunen som är tillsynsmyndighet.
Straffbestämmelser
Straffbestämmelser för överträdelser av reglerna om avfallshantering i POP:s-förordningen finns i 29 kap 3 § miljöbalken. Straffbestämmelserna innebär att den som med uppsåt eller av oaktsamhet i fråga om åtgärder för bortskaffande eller återvinning av avfall bryter mot artikel 7.2 eller 7.3 i POP:s-förordningen kan dömas för miljöfarlig kemikaliehantering med böter eller fängelse i högst två år som följd.
Frågor och svar
Om POP:s-föreningarna är förbjudna hur kan de förekomma i avfall?
Många POP:s-föreningar har använts i omfattande skala innan kunskapen om deras farlighet var kända. Det innebär att de förekommer som funktionskemikalier i produkter som satts på marknaden eller i tekniska applikationer som finns i kvar i samhället än idag. POP:s-ämnen som dioxiner, furaner och PCB bildas även oavsiktligt vid olika termiska processer och kan påträffas i avfall från sådana verksamheter.
Vad innebär gränsvärdena för avfall i POP:s-förordningen?
Det finns gränsvärden som reglerar avfall i bilaga IV och V till POP:s-förordningen. Bilaga IV anger gränsvärden för när avfall som innehåller de POP:s-ämnen som förtecknas i bilaga IV måste destrueras eller omvandlas irreversibelt. Gränsvärdena i bilaga V är styrande för möjligheterna att genom beslut om undantag från bestämmelserna om destruktion respektive irreversibel omvandling deponera eller lagra avfallet permanent.
Vad innebär destruktion eller irreversibel omvandling?
Även om POP:s-ämnen har många egenskaper gemensamt så utgör de olika kemiska föreningar som kan brytas ned med olika tekniker. I arbetet med Baselkonventionen tas det fram tekniska vägledningar för avfall som beslutas av parterna till konventionen. För POP:s-avfall har det utarbetats en generell vägledning där tekniker som bekräftats destruera eller omvandla respektive POP:s-ämne förtecknats. Utöver den generella vägledningen finns ämnesspecifika vägledningar vilka ger närmare upplysningar om varje enskilt ämnes egenskaper och i viss mån förekomst i produkttyper och avfallsslag.
Finns möjlighet till undantag eller dispens?
Ja, i artikel 7.4 b) i POP:s-förordningen anges förutsättningarna för undantag eller dispens. Undantagen i artikel 7.4 b) gäller dock endast undantag från destruktionsteknik, inte undantag från gränsvärdet. Med undantag och beslut om dispens kan avfallet bortskaffas på annat sätt än genom destruktion eller irreversibel omvandling.
Vem beslutar om dispens enligt artikel 7.4 b)?
Naturvårdsverket är enligt 1 kap 18 § avfallsförordningen behörig myndighet att fatta beslut om att bevilja undantag från kraven gällande destruktion eller irreversibel omvandling.
Hur klassificeras POP:s-avfall? Är POP:s-avfall alltid farligt avfall?
Nej, POP:s-avfall är inte alltid farligt avfall. POP:s-förordningen reglerar hur avfall som omfattas av förordningen ska hanteras. Bestämmelser om klassificering av avfall finns i 2 kap 1 – 3 §§ avfallsförordningen. För ett 15-tal POP:s-ämnen sammanfaller gränsvärdena för destruktion/irreversibel omvandling med gränsvärdena för farligt avfall, se 2 kap 3 § (2) avfallsförordningen. I dessa fall, (till exempel dioxiner/furaner och PCB) är POP:s-avfall liktydigt med farligt avfall. För de övriga POP:s-föreningarna gäller att avfallet ska hanteras enligt kraven i POP:s-förordningen även vid en klassificering som icke farligt avfall enligt avfallsförordningen.
Om POP:s-avfall inte är farligt avfall, vad krävs då?
Avfall som träffas av gränsvärdena i bilaga IV till POP:s-förordningen ska destrueras eller omvandlas irreversibelt. Detta gäller även om en klassificering avfall enligt avfallsförordningen resulterar i att avfallet ska klassas som ett icke-farligt avfall.
Finns det någon tabell med gränsvärden?
Bilaga IV till POP:s-förordningen utgör i princip en tabell. De befintliga gränsvärdena ska ses över i takt med att kunskap om ämnena och tekniker för att identifiera och sortera ut POP:s-avfall utvecklas. Dessutom tillkommer regelbundet nya ämnen som då omfattas av regelverket. Naturvårdsverket rekommenderar att använda den senast uppdaterade versionen av POP:s-förordningen för att bedöma om ett avfall omfattas av gränsvärdena.
Bakgrund till POP:s-förordningen
EU:s förordning om långlivade organiska föroreningar (POP:s-förordningen) är EU:s verktyg för att genomföra två olika konventioner. Det rör sig om FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) som innehåller ett protokoll om långlivade organiska föroreningar och Stockholmskonventionen som är en internationell konvention som ska skydda människor och miljö från skadlig påverkan från POP:s. Inom ramarna för Stockholmskonventionen har Sverige tagit fram nationella genomförandeplaner (National Implementation Plans, NIP) för att begränsa eller helt få bort utsläpp av POP:s.
FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP)
Stockholmskonventionen - långlivade organiska föroreningar, POP:s
Relaterad vägledning
Webbinarier om förorenade områden
Naturvårdsverket föreläser om aktuell vägledning inom och relaterat till förorenade områden, masshantering och statlig finansiering. Filmerna vänder sig till tillsynsmyndigheter och andra verksamma i branschen och går att se i efterhand på vår Youtube-kanal.
Mer om POP:s-förordningen
På Kemikalieinspektionens webbplats hittar du mer information om POP:s-förordningen - bland annat vad förordningen innehåller, gällande regler och hur uppgifter kan lämnas till Kemikalieinspektionen.