Deponering av avfall
Hantering av gips på deponier
Gipsavfall får inte deponeras med annat avfall om halterna för organiskt kol överskrids. Det är verksamhetsutövaren som ska se till att gränsvärdena inte överskrids.
Sidan vänder sig till
Tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare.
Bra att veta
Från 1 augusti 2020 finns krav på att den som producerar bygg- och rivningsavfall som innehåller gips ska sortera ut detta vid källan och förvara det skilt från annat avfall.
Bestämmelser om deponering av gipsavfall
Bestämmelserna om deponering av gipsavfall finns i 26 § Naturvårdsverkets föreskrifter (2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (även kallade ”mottagningskriterierna”) och bygger på bestämmelser i EU-direktivet 99/31/EG för deponering av avfall.
Så ser bestämmelsen ut
26 § NFS 2004:10 har denna lydelse:
Gipsbaserade avfall får inte deponeras i samma deponicell som annat avfall om följande gränsvärden överskrids för det avfall som inte utgör gips
| Parameter | Värde |
| TOC | 5 % |
| DOC | 800 mg/kg där L/S = 10 l/kg antingen vid materialets eget pH eller ett pH-värde mellan 7,5 och 8,0 |
Bestämmelsens utformning innebär att värdena för DOC (löst organiskt kol) och TOC (totalt organiskt kol) omfattar allt avfall som deponeras utom gipset. Med deponicell menas del av deponi som är avdelad mot kringliggande områden.
I Sverige är det förbjudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Det följer av punkterna 6 och 7, 8§ förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Ett undantag för organiskt avfall som innehåller mindre än 10% totalt organiskt kol (TOC) finns dock i 5 punkten, 12 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. Gränsvärdet är emellertid högre än vid deponering av avfall tillsammans med gipsavfall enligt 26 § i NFS 2004:10. Gipsavfall måste därför sorteras ut från annat avfall med organiskt innehåll, om deponeringen innebär att gränsvärdena i 26 § NFS 2004:10 överskrids. Bestämmelserna innebär att en särskild deponicell för gipsavfall ofta krävs.
Syftet med bestämmelserna
När avfall med organiskt innehåll deponeras tillsammans med gipsavfall finns det risk för gasbildning i form av svavelväte i deponin. Svavelväte är giftigt att andas in och mycket brandfarligt. På grund av lukten kan gasen också innebära olägenheter i närheten av deponin. Närvaro av gasen gör också att teknisk utrustning för lakvattenhantering och utrustning för omhändertagande av deponigas kan förstöras på grund av korrosion. Syftet med bestämmelsen är att sådana risker.
Verksamhetsutövarens ansvar
Den som driver en deponi är skyldig se till att bestämmelserna följs. Genom kraven på egenkontroll ska det kunna visas med lämplig dokumentation. Provning av mottaget avfall kan vara ett sätt att se till att gränsvärdet inte överskrids.
Gips är sådant bygg- och rivningsavfall som enligt 2 kap. 10-11 §§ avfallsförordningen (2020:614) ska sorteras ut vid källan och samlas in separat. Från kraven undantas gips i konstruktioner där gipset har sammanfogats på ett sätt som gör att separering inte är tekniskt genomförbar med hänsyn till god praxis för avfallsinsamling eller om gipset är förorenat (se NFS 2020:7 där även möjligheten till dispens från utsorteringskravet vid källan regleras).
Mer om reglerna för bygg och rivningsavfall:
Bygg- och rivningsavfall (naturvardsverket.se)
Det är också möjligt att genom inledande provning skaffa sig kunskap om vilka typer av avfall som riskerar att överskrida gränsvärdet för TOC och DOC. När det finns kännedom om vilka avfall som riskerar att överskrida gränsvärdena kan provning ersättas med ett förfarande där dessa avfall inte tas emot vid deponin. Med anledning av deponeringsförbudet för organiskt och brännbart avfall är det troligt att det finns en viss kännedom om avfallets halt av TOC. Undersökningar av TOC kan då inriktas på de avfall där det kan antas att halten överskrider 5 procent.
Återanvändning och återvinning av gips
Deponering utgör sista steget i avfallstrappan (15 kap. 10 § miljöbalken) och andra behnandlingsalternativ inom återanvändning och återvinning bör därför nyttjas i första hand innan deponering övervägs.
Idag finns det flera företag som erbjuder återvinning av framför allt ren gips som kan användas vid bland annat tillverkning av nya gipsskivor.