Bygg- och rivningsavfall

Inom detaljplanelagt område krävs det oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs det oftast en anmälan till byggnadsnämnden istället för rivningslov. Vid dessa rivningar av byggnader krävs det att byggnadsnämnden underrättas om när arbetena avses påbörjas genom en så kallad anmälan om rivningsåtgärd eller en ansökan om rivningslov. Rivning får inte påbörjas förrän byggherren fått ett startbesked och det upphör att gälla efter två år från dagen för utfärdandet.

Till anmälan/ansökan ska normalt en kontrollplan fogas. I den ska byggherren ange hur man ska ta om hand om byggprodukter som kan återanvändas samt ange vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur det avfallet ska tas om hand. Detta gäller även för den kontrollplan som ska upprättas för byggnadsåtgärder eller bygglov.

En eller flera kontrollansvariga som utsetts av byggherren ska se till att kontrollplanen följs. Rivningsarbeten som kräver kontrollplan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har utfärdat ett startbesked.

Vissa byggnader är undantagna från kravet på anmälan om rivningsåtgärd:

• komplementbyggnader, till exempel carport
• sådana ekonomibyggnader som ligger utanför detaljplanelagt område och som hör till jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring
• byggnader som är avsedda för totalförsvaret och är menade att vara hemliga.

Anmälan om rivningsåtgärd krävs inte heller för rivning av delar av en byggnad eller utrivning i samband med ändring eller underhåll av en byggnad om ändringen inte innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar eller planlösning påverkas avsevärt. Däremot krävs kontrollplan vid rivning av del av byggnad.

Sorteringen av bygg- och rivningsavfallet ska normalt ske på plats. Enligt avfallsförordning (2020:614) ska följande avfallsslag åtminstone sorteras ut på platsen där det uppkommer:

• trä,
• mineral som består av betong, tegel, klinker, keramik eller sten,
• metall,
• glas,
• plast,
• gips,
• farligt avfall
• avfall som faller under producentansvar
• brännbart avfall (dvs. det brännbara avfall som blir kvar efter att avfallsslagen ovan har sorterats ut)

Olika slag av farligt avfall ska hållas åtskilda från varandra, vilket gör att det farliga avfallet ofta behöver sorteras i flera olika fraktioner. På motsvarande sätt kan det behövas fler fraktioner även bland övriga avfallsslag för att optimera återvinningsmöjligheterna.

Eventuella virkesförstörande insekter eller annan ohyra ska avlägsnas och oskadliggöras vid rivning av byggnadsverket (5 kap. 17 § plan- och byggförordningen (2011:338)).

Vår bedömning är att man kan motivera mer detaljerad sortering där så är möjlig med stöd av resurshushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken (1998:808) som säger att alla ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att

1. minska mängden avfall,
2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter,
3. minska de negativa effekterna av avfall, och
4. återvinna avfall.

I första hand ska förnybara energikällor användas.

Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt.

I miljöbalken 15 kap. 11 § finns också ett uttryckligt krav att vi alla som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön.

Utöver resurshushållningsprincipen gäller alltid de övriga allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (1998:808) för alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet, liksom det generella kravet på egenkontroll. Bestämmelser om tillsyn (26 kap.) och förorenade områden (10 kap.) är också tillämpliga. Bygg- och rivningsverksamheter är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken men är att betrakta som en miljöfarlig verksamhet.