Rapportera till avfallsregistret

Vikt ska alltid antecknas och rapporteras i kilogram. Om din verksamhet saknar möjlighet att väga sitt farliga avfall eller på annat sätt inhämta en uppgift om korrekt vikt, så kan det ofta gå bra att istället uppskatta vikten.

Tänk på att om du rapporterat en vikt som vid senare vägning visar sig vara felaktig, ska en rättning göras i avfallsregistret. För att kunna rätta en felaktig uppgift om vikt behöver du ha sparat det avfalls-ID som erhålls när du lämnat en rapport.

Vid transport till eller från utlandet kan en avsändare eller mottagare anges med verksamhetens nationella eller europeiska skatteregistreringsnummer. En plats som avser en adress utanför Sverige behöver endast anges med land.

I e-tjänsten rapporterar du en transport till eller från utlandet genom att på första sidan markera alternativet Ja på frågan Slutar transporten på en plats utanför Sveriges gränser? eller Startar transporten på en plats utanför Sveriges gränser?

En gränsöverskridande transport av farligt avfall från Sverige behöver som regel anmälas till Naturvårdsverket och godkännas innan den påbörjas. Läs mer om regler kring gränsöverskridande avfallstransporter på Naturvårdsverkets webbsida.

Gränsöverskridande avfallstransporter (naturvardsverket.se)

Om din verksamhet behöver rapportera ofta eller önskar ta fram en lösning som är bättre anpassad till den enskilda verksamhetens förutsättningar och IT-system kan det vara en bra idé att rapportera via API. Naturvårdsverkets API-lösning innebär att ett befintligt IT-system kan anpassas för att lämna uppgifterna på det sätt som passar verksamheten bäst. En förutsättning är förstås att verksamheten har tillgång till den IT-kompetens som krävs för att utveckla en anpassad lösning.

För att nyttja Naturvårdsverkets API-lösning krävs att verksamheten införskaffar ett klientcertifikat samt tecknar ett avtal med Naturvårdsverket. Verksamheten får därefter tillgång till testmiljö samt den API-nyckel som krävs för fortsatt utveckling. Naturvårdsverket tar inte ut några avgifter för avtal eller tillhandahållande av testmiljö. Däremot får er verksamhet själva stå för kostnader som kan uppstå i form av till exempel klientcertfikat och utveckling.

Teknisk dokumentation, kodtabeller och ytterligare vägledning kring hur ni som verksamhet kan komma igång med att utveckla en API-lösning finns på Naturvårdsverkets webbsida.

Rapportera till avfallsregistret via API (naturvardsverket.se)

Flera leverantörer av IT-system erbjuder färdiga API-lösningar som tillåter användaren att lämna uppgifter direkt till Naturvårdsverkets avfallsregister. Din verksamhet behöver då endast teckna ett avtal med Naturvårdsverket för att få tillgång till en API-nyckel. Avtalet är helt kostnadsfritt.

Ni har som rapporteringsskyldig verksamhet rätt att lämna era uppgifter till avfallsregistret via ett ombud. Ett ombud ska vara en utsedd fysisk person som enligt fullmakt agerar som ombud. Detta gäller även i de fall verksamhetsutövaren har anlitat en juridisk person att vara ombud. Tillsynsmyndigheten kan vid behov be ombudet att styrka sin behörighet med fullmakt. Förhållandet mellan fullmaktsgivare och ombud regleras avtalsrättsligt.

Tänk på att det är ni som verksamhetsutövare som är skyldig att tillse att de uppgifter som lämnas till registret är korrekta och att uppgifterna lämnas i tid. Detta gäller även om ni tar hjälp av ett ombud.

En felaktig uppgift som rapporterats till avfallsregistret ska så snart som möjligt rättas. En rättning kan till exempel behöva göras om den vikt som rapporterats för ett avfall senare visar sig vara felaktig.

I e-tjänsten genomför du en rättning genom att påbörja en ny rapport. På e-tjänstens första sida markerar du att du vill göra en rättning. På följande sida ges då möjlighet att ange det avfalls-ID som motsvarar den rapport som ska rättas. för den uppgift som ska rättas. Notera att hela rapporten behöver fyllas i och lämnas in på nytt.

Naturvårdsverket ska ge Kemikalieinspektionen och de myndigheter som bedriver tillsyn av farligt avfall eller farligt gods tillgång till uppgifter som rapporterats till avfallsregistret. Naturvårdsverket har därför tagit fram en API-lösning som möjliggör för dessa myndigheter att själva hämta de uppgifter ur registret som de behöver för sin tillsyn.

Den verksamhet som rapporterar till avfallsregistret har däremot inte egen tillgång till de uppgifter som lämnats. Om uppgifterna ska användas i den egna verksamheten, till exempel som anteckning, behöver de alltså sparas ner lokalt.

Avfallsförordningen innehåller i 6 kap 13 – 16 §§ flera undantag från skyldigheten att rapportera till avfallsregistret. Uppgifter som säkerhetsskyddsklassats med stöd av säkerhetsskyddslagen (2018:585) eller uppgifter som vid ett röjande kan medföra skada för totalförsvaret ska inte rapporteras. I praktiken innebär bestämmelserna att en rapport inte får lämnas till avfallsregistret om den innehåller någon uppgift som kan anses omfattas av undantagen. Observera att uppgifterna ändå ska antecknas och sparas i verksamheten i 3 år.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt ska inte rapportera sina uppgifter till avfallsregistret. Uppgifterna ska istället lämnas till Försvarsinspektören.

Uppgifter som berör vissa organisationsnummer blockeras automatiskt från att rapporteras till avfallsregistret. En sådan rapport ska alltid hanteras som om den innehåller säkerhetsskyddsklassade uppgifter.

Yrkesmässig transport av andras avfall och transport av avfall som uppstått i den egna verksamheten omfattas ofta av en skyldighet att anmäla eller söka tillstånd hos länsstyrelsen.

Vid transport av farligt avfall gäller anmälningsplikt om verksamheten transporterar högst 100 kg eller 100 liter farligt avfall per kalenderår. Tillstånd ska däremot sökas för yrkesmässig transport av andras farliga avfall eller om den transporterade mängden farligt avfall överstiger 100 kg eller 100 liter per kalenderår. Transport av avfall som innehåller kvicksilver (ej hela lysrör eller andra ljuskällor), cyanid, kadmium eller en PCB-produkt omfattas alltid av krav på tillstånd. Transport av de avfall som listas i 5 kap 2 § avfallsförordningen omfattas dock endast av anmälningsplikt och endast vid transport av avfall som uppstått i den egna verksamheten.

En anmälan eller ansökan om tillstånd kan göras i länsstyrelsens e-tjänst.

Transport och hantering av avfall (lansstyrelsen.se)

Bestämmelser om skyldighet att anmäla eller söka tillstånd för transport av avfall finns i 5 kap i avfallsförordningen (2020:614). Bestämmelser om vissa undantag från skyldighet att söka tillstånd finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall (NFS 2022:2).

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:614 t.o.m. SFS 2021:1008 (riksdagen.se)

Föreskrifter om transport av avfall

Om ditt transportdokument innehåller samtliga uppgifter som ska ingå i en anteckning så finns det ingenting som hindrar er verksamhet från att spara en kopia på transportdokumentet som anteckning. Tänk dock på att medan transportdokumentet endast behöver medfölja fordonet under transport, så ska anteckningen sparas i den anteckningsskyldiga verksamheten i minst tre år (1 år om ni antecknar som transportör).

Det finns ingen nedre tidsgräns för vad som anses som lagring. Om en viss plats används för lagring av avfall saknar det i princip betydelse hur länge ett visst avfall lagras där. Tidsaspekten kan dock få betydelse i de fall det kan anses vara fråga om omlastning. Vid omlastning, då endast ett byte av transportfordon sker (vid lastbils- eller hamnterminaler och liknande), bör den anses utgöra del av transporten om den sker utan dröjsmål. Kraven gällande lagring ska då som regel inte behöva tillämpas, såvida inte, som ovan nämnts, den plats som används för omlastning regelbundet används för förvaring/lagring av avfall. Vad som är att betrakta som ”utan dröjsmål” måste bedömas i varje enskilt fall.

Ingen alls i nuläget. Däremot kan tillsynsmyndigheter för transporter av farligt gods, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), begära och få ut uppgifter från avfallsregistret.

Det finns i nuläget ingen samordning mellan förfarandet för gränsöverskridande avfallstransporter och den skyldighet att föra anteckningar och lämna uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret som gäller enligt avfallsförordningen. De uppgifter som lämnas om gränsöverskridande avfallstransporter motsvarar inte fullt ut de som ska lämnas till avfallsregistret. Uppgifterna går heller inte att inhämta fortlöpande och digitalt på ett sätt som fyller syftet med avfallsregistret. Gränsöverskridande avfallstransporter är därför tills vidare inte undantagna från kraven på att anteckna och lämna uppgifter till avfallsregistret.

Det pågår en översyn på EU-nivå av systemet för gränsöverskridande transporter där man också tittar på digitaliseringslösningar. Sådana lösningar kan, i framtiden, komma att samordnas med bland annat avfallsregistret. Naturvårdsverket ser över vilka uppgifter som inhämtas (och kommer inhämtas) i olika system och hur det går att förbättra. Bland annat genom att undvika att samma uppgift lämnas två gånger till Naturvårdsverket. Innan en sådan översyn är utförd och eventuella förändringar genomförda kommer det under en tid vara möjligt att vissa uppgifter behöver lämnas på mer än ett ställe.

Svenska miljörapporteringsportalen är ett tillsynsverktyg och rapporteringen dit är inte anpassad till behovet av underlag för statistik och rapportering. Avfallsregistret kommer att innehålla uppgifter om farligt avfall. Befintliga system täcker inte fullt ut behovet av underlag för statistik och rapportering. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att se över hur inhämtandet av nödvändiga uppgifter för statistik och rapportering kan förbättras. Det kan då inte uteslutas att miljörapporteringen kan komma att utökas till att omfatta ytterligare uppgifter.

Den hyresgäst som bedriver en yrkesmässig verksamhet där det uppstår farligt avfall ska anteckna och rapportera som avfallsproducent enligt 6 kap 1 § avfallsförordningen (2020:614). Det är inte möjligt att överlåta detta ansvar till fastighetsägaren. Fastighetsägaren kan anlitas för att anteckna och rapportera uppgifterna om det farliga avfallet, men det befriar inte avfallsproducenten från ansvaret för att antecknings- och rapporteringsskyldigheten uppfylls. Anteckningar om borttransporterat farligt avfall ska finnas hos avfallsproducenten.

Om fastighetsägaren tillhandahåller ett avfallsrum där inhyrda verksamheter kan lämna sitt farliga avfall beror det i viss mån på situationen i det enskilda fallet om fastighetsägaren ska ses som insamlare. Som regel bör det ses som att avfall som lämnas i ett gemensamt avfallsutrymme i fastigheten fortfarande lagras av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkommit, i avvaktan på att det ska hämtas upp och transporteras bort av en insamlare. Fastighetsägaren bör i dessa fall inte ses som insamlare. Det förutsätter dock att ingen ytterligare hantering av avfallet (som sortering, transport eller lagring på annan plats) sker av fastighetsägaren innan det hämtas av en insamlare. Som tidpunkt för borttransport (6 kap. 1 § 2) bör avfallsproducenten i dessa situationer kunna få ange den tidpunkt när avfallet lämnas till det gemensamma avfallsutrymmet. För att kunna uppfylla övriga krav enligt 6 kap. 1 § behöver avfallsproducenten skaffa sig vetskap om vem som transporterar bort avfallet och till vem det transporteras.  

Om fastighetsägaren själv ombesörjer borttransport av farligt avfall (som inte utgör kommunalt avfall) från verksamheter i fastigheten bör fastighetsägaren ses som både transportör och insamlare. Transport av farligt avfall är tillståndspliktig eller anmälningspliktig och uppgifter om transporten ska antecknas och rapporteras enligt 6 kap. 2 §. Därutöver kan insamlingsverksamheten behöva anmälas.

Den insamlare som hämtar upp avfall från ett gemensamt avfallsutrymme i en fastighet får, som tidpunkt för mottagande (6 kap 3 § 1 b eller i vissa fall 6 kap. 2 § 2), ange tidpunkten för upphämtning. Som ”avsändare” får i dessa fall anges fastighetsägaren och fastighetens adress (6 kap. 3 § 1 a).

Det behöver upprättas ett transportdokument, enligt 6 kap. 19 § 1, när det farliga avfallet lämnas över för transport. Det bör då normalt vara fastighetsägaren eller en företrädare för fastighetsägaren som är lämnare och som ska upprätta och underteckna transportdokumentet tillsammans med den som ska transportera avfallet. Även då en fastighetsägare själv ombesörjer borttransport av farligt avfall ska ett transpordokument medfölja transporten.

Ja, en verksamhetsutövare som ska lämna uppgifter till avfallsregistret har rätt att använda sig av ombud enligt 14 § förvaltningslagen. Ett ombud ska vara en utsedd fysisk person som enligt fullmakt agerar som ombud. Detta gäller även i de fall verksamhetsutövaren har anlitat en juridisk person att vara ombud. Tillsynsmyndigheten kan vid behov be ombudet att styrka sin behörighet med fullmakt. Förhållandet mellan fullmaktsgivare och ombud regleras avtalsrättsligt.

Det är dock fortfarande den som har skyldigheten att anteckna och rapportera enligt bestämmelserna i avfallsförordningen som bär ansvaret för att se till att kraven uppfylls. Eventuella tillsynsåtgärder kommer att riktas mot den som bär ansvaret enligt bestämmelserna i fråga. Det är också viktigt att komma ihåg att de anteckningar som ska rapporteras till avfallsregistret ska finnas hos den verksamhet som är anteckningsskyldig och sparas där minst tre år. Undantag gäller för transportörer där anteckningarna ska sparas minst ett år.

Nej, ni kan som verksamhetsutövare inte begära ut uppgifter från avfallsregistret. Den som har antecknat enligt 1-5 §§ ska dock ge tidigare avfallsinnehavare och tillsynsmyndigheten möjlighet att ta del av innehållet i anteckningarna, om den tidigare innehavaren eller myndigheten begär det.