Stöd och information

Rapportera till avfallsregistret

Farligt avfall i tunnor

Rapportera som avfallsproducent

Granskad: ‎den ‎30‎ ‎augusti‎ ‎2023

Samlad information om antecknings- och rapporteringsskyldighet för dig som ger upphov till ett farligt avfall (avfallsproducent).

I stödet sammanfattar vi de skyldigheter som gäller när du som avfallsproducent transporterar bort eller får ditt farliga avfall hämtat. Du hittar även information om andra bestämmelser som du behöver känna till när ditt farliga avfall ska transporteras bort.

Sidan vänder sig till

Dig som i din verksamhet gett upphov till ett farligt avfall och behöver veta mer om hur du ska anteckna och rapportera.

Bestämmelser om antecknings- och rapporteringsskyldighet finns i avfallsförordningens sjätte kapitel.

Vilka uppgifter som avfallsproducenten ska anteckna framgår av 6 kap 1 § i avfallsförordningen. I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5) preciseras ytterligare vilka uppgifter som ska antecknas och rapporteras.

En anteckning ska enligt 6 kap 6 § sparas i 3 år.

Enligt 6 kap 11 § ska den som är anteckningsskyldig även lämna sina uppgifter elektroniskt till avfallsregistret. Rapporten ska lämnas senast två arbetsdagar efter det datum då anteckningen ska vara förd.

Den 1 januari 2022 träder en miljösanktionsavgift i kraft för den som rapporterar för sent. Bestämmelsen följer av 11 kap 8 b § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Begreppet avfallsproducent definieras i 15 kap 4 § Miljöbalken.

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:614 t.o.m. SFS 2021:1008 - Riksdagen

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5)

Förordning om miljösanktionsavgifter (2012:259)

Miljöbalk (1998:808) Svensk författningssamling 1998:1998:808 t.o.m. SFS 2021:1018 (riksdagen.se)

Sammanfattning

Den verksamhet som ger upphov till ett avfall kallas avfallsproducent. När din verksamhet transporterar bort eller får hämtat ett farligt avfall som uppstått i den egna verksamheten så omfattas ni av antecknings- och rapporteringsskyldighet. 

Kortfattat ska din verksamhet:

  1. Anteckna och spara uppgifter om det farliga avfall som transporteras bort från verksamheten. Anteckningen ska föras innan borttransport påbörjas.
  2. Rapportera uppgifterna till avfallsregistret. Din verksamhet har två arbetsdagar på sig att rapportera från det datum då anteckningen ska vara förd.

Är min verksamhet en avfallsproducent?

Det är den verksamhet som ger upphov till ett avfall som utgör avfallsproducent. Innebörden av begreppet avfallsproducent framgår av 15 kap 4 § i Miljöbalken:

Med avfallsproducent avses i denna balk den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning.

Observera att även ett avfall som uppstår till följd av behandling av ett annat avfall ska anses ha uppstått i den egna verksamheten om behandlingsåtgärden innebär att avfallets egenskaper eller klassificering ändras.

Oftast är det okomplicerat att avgöra i vilken verksamhet ett avfall har uppstått, men i vissa fall kan det vara svårare att bedöma vem som har gett upphov till ett enskilt avfall. Naturvårdsverket har därför tagit fram en särskild vägledning för hur begreppet avfallsproducent kan tolkas i vissa situationer. Vägledningen hittar ni här:

Vem är avfallsproducent - definition - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se).

Anteckningsskyldighet för avfallsproducenter

När ett farligt avfall transporteras bort från den plats där det uppstod, ska den verksamhet som gett upphov till avfallet anteckna vissa uppgifter. Anteckningen ska sparas i 3 år och kunna uppvisas på begäran från tillsynsmyndighet. En anteckning behöver inte sparas digitalt utan kan till exempel även sparas på papper i en pärm.

Anteckningen ska föras senast innan borttransport påbörjas. Observera att om er verksamhet själva transporterar sitt farliga avfall behöver verksamheten endast föra anteckning som avfallsproducent. Ni behöver alltså inte samtidigt föra en anteckning som transportör.

Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för avfallsproducenter följer av 6 kap 1 § avfallsförordningen.

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:61ni4 t.o.m. SFS 2021:1008 (riksdagen.se)

Viktigt om anteckningar

Anteckna och spara uppgifter om det farliga avfall som transporteras bort från verksamheten. Anteckningen ska föras innan borttransport påbörjas.

Rapporteringsskyldighet

När du som verksamhetsutövare har fört en anteckning ska du även rapportera uppgifterna i anteckningen till Naturvårdsverkets avfallsregister. Som avfallsproducent har din verksamhet två arbetsdagar på sig att rapportera anteckningen till avfallsregistret från det datum då transporten påbörjades.

Din verksamhet kan rapportera till avfallsregistret genom Naturvårdsverkets e-tjänst eller med en så kallad API-lösning. Läs mer om de båda alternativen under rubriken Hur du lämnar uppgifter till avfallsregistret.

Bestämmelsen om rapporteringsskyldighet följer av 6 kap 11 § avfallsförordningen. I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5) finns ytterligare bestämmelser om rapportering till avfallsregistret.

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:61ni4 t.o.m. SFS 2021:1008 (riksdagen.se)

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5)

Viktigt om rapporteringen

Din verksamhet har två arbetsdagar på sig att rapportera från det datum då anteckningen ska vara förd.

Vilka uppgifter ska antecknas och rapporteras?

Som avfallsproducent ska du anteckna följande uppgifter:

Uppgift Format
Avfallstyp 6-siffrig kod enligt Bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614)
Avfallets vikt Kilogram
Den plats där avfallet producerats  Adress eller geografisk punkt
Datum då avfallet transporteras bort Dag, månad och år
Vem som transporterar avfallet Person- eller organisationsnummer
Transportsätt Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning
Mottagare och plats* Person- eller organisationsnummer samt adress eller geografisk punkt

* Den mottagare och plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Uppgifterna i tabellen ska rapporteras till avfallsregistret. När du lämnar en rapport ska du även lämna uppgifter om namnet på din verksamhet, organisationsnummer och kontaktuppgifter. Om rapporten sker via ombud, ska även ombudets namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter anges.

När du rapporterar en anteckning ska du utöver ovan uppgifter även ange arbetsställenummer (CFAR) för den plats där verksamhetens avfall uppstod. Arbetsställenumret är en 8-siffrig kod. Om du inte känner till din kod, kan du söka ut denna på Statistiska Centralbyråns webbsida.

Arbetsställenummer kan saknas för vissa arbetsplatser. Du ska då i första hand ange ett arbetsställenummer för en annan plats inom samma verksamhet, till exempel verksamhetens kontor. Uppgiften får endast utelämnas om din verksamhet saknar ett arbetsställenummer.

CfarNrSok - Sökning efter arbetsställen (scb.se)

Avfallstyp ska antecknas och rapporteras med en av de 6-siffriga koder som listas i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614). Endast koder för farligt avfall (markerade med en asterisk i bilagan) ska rapporteras. För att välja rätt kod behöver din verksamhet först ha klassificerat sitt avfall.

Som avfallsproducent har du ett grundläggande ansvar för att känna till eller ta reda på egenskaperna för det avfall som du ger upphov till och hanterar. I detta ansvar ingår att klassificera avfallet så att både din verksamhet och nästa avfallsinnehavare har den kunskap som krävs för att hantera avfallet på ett sätt som inte innebär risk för människors hälsa eller miljön.

Stöd för hur din verksamhet klassificerar och kodar sitt avfall finns på Naturvårdsverkets webbsida. Europeiska kommissionen har även publicerat en fördjupad teknisk vägledning om klassificering av avfall.

Klassificering och kodning (naturvardsverket.se)

Kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om klassificering av avfall (europa.eu)

Vikt ska alltid antecknas och rapporteras i kilogram. Om din verksamhet saknar möjlighet att väga sitt farliga avfall eller på annat sätt inhämta en korrekt vikt, så kan det ofta gå bra att istället uppskatta vikten.

Tänk på att om du rapporterat en vikt som vid senare vägning visar sig vara felaktig, ska en rättning göras i avfallsregistret. För att kunna rätta en felaktig uppgift om vikt behöver du ha sparat det avfalls-ID som erhålls när du lämnat en rapport. Du kan läsa mer om hur du går till väga under rubriken Att rätta en felaktig rapport.

Enligt 6 kap 1 § punkt 6 ska avfallsproducentens anteckning innehålla uppgifter om ”den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det”.

Oftast innebär bestämmelsen att den mottagare som ska anges med organisationsnummer, utgörs av en verksamhet som ska lagra eller behandla avfallet på sin anläggning, till exempel en återvinningscentral.

Samma verksamhet kan utgöra både transportör och mottagare under förutsättning att transportören flyttar avfallet till en egen anläggning, där det ska lagras eller behandlas. Plats anges alltid som adressen till den anläggning där avfallet kommer att lagras eller behandlas.

Om din verksamhet låter transportera ett farligt avfall till en mottagare i utlandet ska mottagarens nationella eller europeiska skatteregistreringsnummer anges. Plats behöver då endast anges med vilket land avfallet transporteras till.

En gränsöverskridande transport av avfall från Sverige kan behöva anmälas till Naturvårdsverket och godkännas innan det får skickas iväg. Läs mer om regler kring gränsöverskridande avfallstransporter på Naturvårdsverkets webbsida. 

Gränsöverskridande avfallstransporter (naturvardsverket.se)

Så rapporterar du till avfallsregistret

Som avfallsproducent kan du rapportera till avfallsregistret antingen via Naturvårdsverkets e-tjänst för avfallsproducenter eller genom att lämna uppgifterna via en API-lösning. Naturvårdsverkets e-tjänst kräver endast tillgång till e-legitimation och är det alternativ som passar bäst för de verksamheter som inte behöver rapportera ofta.

Observera att din verksamhet inte har egen tillgång till de uppgifter som lämnats till och sparas i avfallsregistret. Om uppgifterna behövs för framtida sammanställningar behöver alltså verksamheten även spara uppgifterna i ett eget IT-system.

Det går även bra att lämna sina uppgifter via ett ombud. Nedan kan du läsa mer om de alternativ som finns för att rapportera dina uppgifter.

Naturvårdsverkets e-tjänster för rapportering av farligt avfall till avfallsregistret går att nå via Naturvårdsverkets webbsida. Som avfallsproducent använder du den e-tjänst som heter ”Avfallsproducent – verksamhet där farligt avfall uppstår”. Innan du rapporterar dina uppgifter behöver du som uppgiftslämnare legitimera dig via din personliga e-legitimation, till exempel BankID eller Freja eID. Det finns däremot inga krav på registrering för att kunna använda tjänsten.

Ingång till e-tjänsten

När e-tjänstens formulär fyllts i och skickats är rapporteringen genomförd. Sista sidan innehåller en sammanfattning av de uppgifter som rapporterats. Sammanfattningen kan skrivas ut eller sparas ner som pdf. Om rapporten skickas senast det datum då avfallet transporteras bort, går det bra att låta sammanfattningen utgöra verksamhetens anteckning.

Sammanfattningen innehåller även ett tilldelat avfalls-ID för varje avfall som rapporterats. Avfalls-ID behövs om din verksamhet vid ett senare tillfälle behöver rätta en felaktig uppgift i rapporten. Det är därför viktigt att du alltid sparar dina avfalls-ID.

Ytterligare information om hur du använder e-tjänsten finns på Naturvårdsverkets webbsida om avfallsregistret under rubriken Instruktioner och stöd till e-tjänsterna.

Rapportera till avfallsregistret (naturvardsverket.se)

Om din verksamhet behöver rapportera ofta eller önskar ta fram en lösning som är bättre anpassad till den enskilda verksamhetens förutsättningar och IT-system kan det vara en bra idé att rapportera via API. Naturvårdsverkets API-lösning innebär att ett befintligt IT-system kan anpassas för att lämna uppgifterna på det sätt som passar verksamheten bäst. En förutsättning är förstås att verksamheten har tillgång till den IT-kompetens som krävs för att utveckla en anpassad lösning.

För att nyttja Naturvårdsverkets API-lösning krävs att verksamheten införskaffar ett klientcertifikat av QWAC-typ, samt tecknar ett avtal med Naturvårdsverket. Verksamheten får därefter tillgång till testmiljö samt den API-nyckel som krävs för fortsatt utveckling. Naturvårdsverket tar inte ut några avgifter för avtal eller tillhandahållande av testmiljö. Däremot får er verksamhet själva stå för kostnader som kan uppstå i form av till exempel klientcertfikat och utveckling.

Teknisk dokumentation, kodtabeller och ytterligare vägledning kring hur ni som verksamhet kan komma igång med att utveckla en API-lösning finns på Naturvårdsverkets webbsida.

Rapportera till avfallsregistret via API (naturvardsverket.se)

Flera leverantörer av IT-system erbjuder färdiga API-lösningar som tillåter användaren att lämna uppgifter direkt till Naturvårdsverkets avfallsregister. Din verksamhet behöver då endast teckna ett avtal med Naturvårdsverket för att få tillgång till en API-nyckel. Avtalet är helt kostnadsfritt.

Ni har som rapporteringsskyldig verksamhet rätt att lämna era uppgifter till avfallsregistret via ett ombud. Ett ombud ska vara en utsedd fysisk person som enligt fullmakt agerar som ombud. Detta gäller även i de fall verksamhetsutövaren har anlitat en juridisk person att vara ombud. Tillsynsmyndigheten kan vid behov be ombudet att styrka sin behörighet med fullmakt. Förhållandet mellan fullmaktsgivare och ombud regleras avtalsrättsligt.

Tänk på att det är ni som verksamhetsutövare som är skyldig att tillse att de uppgifter som lämnas till registret är korrekta och att uppgifterna lämnas i tid. Detta gäller även om ni tar hjälp av ett ombud.

En felaktig uppgift som rapporterats till avfallsregistret ska rättas. En rättning kan till exempel behöva göras om den vikt som rapporterats för ett avfall senare visar sig vara felaktig.

I e-tjänsten genomför du en rättning genom att påbörja en ny rapport. På e-tjänstens första sida markerar du att du vill göra en rättning. På följande sida ges då möjlighet att ange det avfalls-ID som motsvarar den rapport som ska rättas. för den uppgift som ska rättas. Notera att hela rapporten behöver fyllas i och lämnas in på nytt.

Naturvårdsverket ska ge Kemikalieinspektionen och de myndigheter som bedriver tillsyn på farligt avfall eller farligt gods tillgång till uppgifter som rapporterats till avfallsregistret. Naturvårdsverket har därför tagit fram en API-lösning som möjliggör för dessa myndigheter att själva hämta uppgifter ur registret.

Den verksamhet som rapporterar till avfallsregistret har däremot inte egen tillgång till de uppgifter som lämnats. Om uppgifterna ska användas i den egna verksamheten, till exempel som anteckning, behöver de alltså sparas ner lokalt.

Sekretess

När en verksamhet eller privatperson begär ut en allmän handling ska Naturvårdsverket sekretesspröva de uppgifter som begärts ut. Uppgifter som kan vara känsliga utifrån offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) lämnas inte ut. Vissa uppgifter i avfallsregistret kan omfattas av sekretess enligt 31 kap. 11 a § och 18 kap. 18 a § i offentlighet- och sekretesslagen (2009:400).

Undantag vid säkerhetsskyddsklassade uppgifter

Avfallsförordningen innehåller i 6 kap 13 – 16 §§ flera undantag från skyldigheten att rapportera till avfallsregistret. Uppgifter som säkerhetsskyddsklassats med stöd av säkerhetsskyddslagen (2018:585) eller uppgifter som vid ett röjande kan medföra skada för totalförsvaret ska inte rapporteras. I praktiken innebär bestämmelserna att en rapport inte får lämnas till avfallsregistret om den innehåller någon uppgift som kan anses omfattas av undantagen. Observera att uppgifterna ändå ska antecknas och sparas i verksamheten i 3 år.

Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt ska inte rapportera sina uppgifter till avfallsregistret. Uppgifterna ska istället lämnas till Försvarsinspektören.

Hur du som avfallsproducent ska anteckna och rapportera vid gemensam hantering av farligt avfall

Som avfallsproducent ska du anteckna och rapportera ditt farliga avfall även om det lämnas till ett gemensamt utrymme för avfallshantering. I regel ska den verksamhet som endast tillhandahåller ett sådant avfallsutrymme (till exempel en fastighetsägare) utan att ytterligare hantera det farliga avfallet, inte behöva anses som insamlare.

Som avfallsproducent är ni i dessa fall att betrakta som avfallsinnehavare fram till dess att avfallet hämtas från det gemensamma avfallsutrymmet. Den verksamhetsutövare som tillhandahåller avfallsutrymmet utgör dock mottagare om den bedriver insamling genom att till exempel själv transportera avfallet till behandling.

När du som avfallsproducent lämnar ett farligt avfall till ett gemensamt avfallsutrymme kan du som datum för när avfallet ska transporteras bort, få ange det datum då ni lämnade avfallet till avfallsutrymmet. Din verksamhet behöver även inhämta uppgifter om vem som ska transportera avfallet och vart det ska transporteras (mottagare och plats). Dessa uppgifter bör kunna inhämtas från till exempel den verksamhetsutövare som är ansvarig för att beställa hämtning av avfall från det gemensamma avfallsutrymmet. 

Om du som avfallsproducent är osäker på vem som utgör insamlare för det farliga avfall som lämnas till ditt lokala avfallsutrymme, bör du i första hand vända dig till den verksamhetsutövare som tillhandahåller avfallsutrymmet. Verksamhetsutövaren bör själv känna till om den bedriver en insamlingsverksamhet. Du bör även kunna vända dig till din tillsynsmyndighet vid frågor om hur antecknings- och rapporteringsskyldigheten ska tolkas i det enskilda fallet.

Ibland är det inte möjligt att särskilja vilket avfall som har uppstått i vems verksamhet. Så kan till exempel vara fallet för verksamheter som inte bara delar lokal, men även på de produkter som används och senare ska hanteras som avfall.

Frisörsalonger och liknande verksamheter kan till exempel bestå av flera enskilda verksamhetsutövare som hyr in sig på en stol i salongen och som därmed var och en för sig är att se som avfallsproducent. Det kan i dessa fall vara svårt att särskilja avfall från de enskilda verksamhetsutövarna. Om salongen i sig har ett eget organisationsnummer och kan ta rollen som avfallsproducent så kan det i dessa fall vara en lämplig lösning att den som driver salongen antecknar och rapporterar allt farligt avfall som uppkommer.

Ett annat exempel är när två enskilda verksamhetsutövare bedriver sin verksamhet i ett gemensamt laboratorium. De båda verksamhetsutövarna utgör i grunden avfallsproducent för det avfall de själva ger upphov till, men om de utnyttjar samma utrustning och kemikalier i sin laboratorieverksamhet, så är det i praktiken inte möjligt att särskilja vem som ger upphov till vilket avfall. Det kan då vara lämpligt att en av verksamhetsutövarna tar på sig ansvaret som avfallsproducent för det farliga avfall som uppstår i laboratoriet och den antecknings- och rapporteringsskyldighet som följer av ett sådant ansvar. Om det finns farligt avfall som uppenbart uppstått i en av verksamheterna, ska berörd verksamhetsutövare fortfarande ansvara för att anteckna och rapportera det avfallet.

Tillsyn och miljösanktionsavgift

Det är din tillsynsmyndighet som kan kontrollera hur ni som antecknings- och rapporteringsskyldig verksamhet lever upp till de skyldigheter som följer av 6 kap avfallsförordningen (2020:614). Din verksamhet bör vända sig till er tillsynsmyndighet vid frågor om hur bestämmelserna ska tolkas i det enskilda fallet.

Som anteckningsskyldig verksamhet ska du på begäran från din tillsynsmyndighet kunna visa upp en förd anteckning. Tillsynsmyndigheten har däremot egen tillgång till de uppgifter som rapporterats till avfallsregistret, eller kan begära att få ta del av dessa via Naturvårdsverket.

Från och med den 1 januari 2022 gäller att en miljösanktionsavgift på 5000 kr ska tas ut vid en konstaterad överträdelse av 6 kap. 11 § avfallsförordningen, genom att vara försenad med att till Naturvårdsverkets avfallsregister lämna de uppgifter som ska antecknas enligt 6 kap. 1-5 §§ samma förordning. Bestämmelsen finns i 11 kap 8 b § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Det är ansvarig tillsynsmyndighet som beslutar om miljösanktionsavgift. 

Förordning om miljösanktionavgifter (2012:259)

Andra skyldigheter vid transport av farligt avfall: Transportdokument och anmälnings- eller tillståndsplikt

Utöver antecknings- och rapporteringsskyldighet kan du som transporterar farligt avfall även omfattas av andra skyldigheter.

På Naturvårdsverkets webbsida finns ytterligare vägledning om avfallstransporter inom Sverige.

Avfallstransporter inom Sverige (naturvardsverket.se)

Vid transport av farligt avfall ska transporten åtföljas av ett signerat transportdokument. Denna skyldighet gäller även för den som transporterar sitt eget farliga avfall. Transportdokumentet behöver inte sparas efter avslutad transport.

Lämnaren och den som transporterar det farliga avfallet har ett gemensamt ansvar för att transportdokumentet upprättas. Transportdokumentet ska dessutom signeras av både lämnare och transportör. Om transportdokumentet är elektroniskt ska det skrivas under med en elektronisk underskrift.

Transportdokumentet ska innehålla uppgifter om:

  • Avfallstyp
  • Avfallets vikt i kilogram
  • Datum för transporten
  • Från vilken ursprunglig plats och till vilken slutlig plats avfallet transporteras
  • Transportör
  • Lämnare och slutlig mottagare, om sådana finns

Bestämmelsen om transportdokument följer av 6 kap 19 § avfallsförordningen (2020:614).

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:614 t.o.m. SFS 2021:1008 (riksdagen.se)

När du som avfallsproducent själv transporterar bort ditt farliga avfall omfattas din verksamhet av antingen anmälningsplikt eller tillståndsplikt. Om du ska anmäla eller söka tillstånd för transporterna beror på den totala mängden farligt avfall som verksamheten transporterar per kalenderår.

En anmälan ska göras till Länsstyrelsen om verksamheten sammanlagt transporterar upp till 100 kilogram eller 100 liter farligt avfall per kalenderår. Vid återkommande transporter ska en sådan anmälan göras vart 5:e år.

Ett tillstånd ska sökas hos Länsstyrelsen om verksamheten sammanlagt transporterar mer än 100 kilogram eller 100 liter farligt avfall per kalenderår.

En anmälan eller ansökan om tillstånd kan göras i Länsstyrelsens e-tjänst.

Transport och hantering av avfall (lansstyrelsen.se)

Bestämmelserna följer av 5 kap 1 och 7 §§ avfallsförordningen (2020:614).

Avfallsförordning (2020:614) Svensk författningssamling 2020:2020:614 t.o.m. SFS 2021:1008 (riksdagen.se)

Relaterat stöd

    Frågor och svar

    På denna sida du hittar svar på vanliga frågor om till exempel avfallsproducentens rapporteringsskyldighet. Vill du se alla frågor och svar kopplat till avfallsregistret, klicka på länken nedan.

    Att till exempel spillolja är farligt avfall vet många. Däremot är nog inte alla medvetna om att giftiga metaller och andra miljögifter kan finnas ”gömda” i olika produkter. Till exempel kan lysrör innehålla kvicksilver, vilket kan göra att fastighetsägare till kontorsbyggnader blir en verksamhet som producerar farligt avfall när lysrör byts ut i byggnaderna. De största mängderna farligt avfall består av förorenade jordmassor och kemiskt avfall. Annat farligt avfall kommer exempelvis från uttjänta fordon, elprodukter, impregnerat trä och lösningsmedel.

    Om ditt farliga avfall kommer från en produkt som innehåller farliga ämnen, så ska produkten vara märkt med symboler eller beskrivande text. Ett bra stöd för att bedöma om avfallet är farligt är produktens säkerhetsdatablad, som ska innehålla information om produktens farliga egenskaper. Uppgifter om avfallskod finns i säkerhetsdatabladets avsnitt 13. I avfallsförordningens (2020:614) bilaga 3 finns avfallskoder för samtliga klassade avfallstyper, och där är alla typer av avfall markerade med en asterisk (*) farligt avfall.

    Avfallsförordning (2020:614)

    Mer information om klassificering av farligt avfall

    Alla verksamheter där det uppkommer eller hanteras farligt avfall omfattas av kravet på att föra anteckningar om det farliga avfallet och att rapportera till avfallsregistret. Det finns inga nedre gränser i fråga om till exempel mängden avfall eller storlek på verksamheten.

    Ja, en verksamhetsutövare som ska lämna uppgifter till avfallsregistret har rätt att använda sig av ombud enligt 14 § förvaltningslagen. Ett ombud ska vara en utsedd fysisk person som enligt fullmakt agerar som ombud. Detta gäller även i de fall verksamhetsutövaren har anlitat en juridisk person att vara ombud. Tillsynsmyndigheten kan vid behov be ombudet att styrka sin behörighet med fullmakt. Förhållandet mellan fullmaktsgivare och ombud regleras avtalsrättsligt.

    Det är dock fortfarande den som har skyldigheten att anteckna och rapportera enligt bestämmelserna i avfallsförordningen som bär ansvaret för att se till att kraven uppfylls. Eventuella tillsynsåtgärder kommer att riktas mot den som bär ansvaret enligt bestämmelserna i fråga. Det är också viktigt att komma ihåg att de anteckningar som ska rapporteras till avfallsregistret ska finnas hos den verksamhet som är anteckningsskyldig och sparas där minst tre år. Undantag gäller för transportörer där anteckningarna ska sparas minst ett år.

     

    Naturvårdsverket ställer inga krav på att fullmakten ska vara utformad på ett visst sätt och behöver inte se fullmakten. Avtalet, eller fullmakten, reglerar förhållandet mellan fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren, och det är alltid den enskilde verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att kraven i förordningen uppfylls.

    Ni avgör själva hur ni på lämpligast sätt reglerar förhållandet mellan er och era kunder, hur själva fullmakten ska utformas och hur det på lämpligast sätt ska framgå vilken enskild person som är befullmäktigad.

    Uppgifterna som rapporteras in i Avfallsregistret kan hämtas ut av tillsynsmyndigheterna och det är även tillsynsmyndigheterna som vid behov kan vilja se fullmakten, dvs. kontrollera behörigheten.

    Nej, uppgifter i avfallsregistret görs endast tillgängliga för berörd myndighet med ansvar för tillsyn i fråga om avfall eller för tillsyn av transport av farligt gods, samt Kemikalieinspektionen.

    Den hyresgäst som bedriver en yrkesmässig verksamhet där det uppstår farligt avfall ska anteckna och rapportera som avfallsproducent enligt 6 kap 1 § avfallsförordningen (2020:614). Det är inte möjligt att överlåta detta ansvar till fastighetsägaren. Fastighetsägaren kan anlitas för att anteckna och rapportera uppgifterna om det farliga avfallet, men det befriar inte avfallsproducenten från ansvaret för att antecknings- och rapporteringsskyldigheten uppfylls. Anteckningar om borttransporterat farligt avfall ska finnas hos avfallsproducenten.

    Om fastighetsägaren tillhandahåller ett avfallsrum där inhyrda verksamheter kan lämna sitt farliga avfall beror det i viss mån på situationen i det enskilda fallet om fastighetsägaren ska ses som insamlare. Som regel bör det ses som att avfall som lämnas i ett gemensamt avfallsutrymme i fastigheten fortfarande lagras av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkommit, i avvaktan på att det ska hämtas upp och transporteras bort av en insamlare. Fastighetsägaren bör i dessa fall inte ses som insamlare. Det förutsätter dock att ingen ytterligare hantering av avfallet (som sortering, transport eller lagring på annan plats) sker av fastighetsägaren innan det hämtas av en insamlare. Som tidpunkt för borttransport (6 kap. 1 § 2) bör avfallsproducenten i dessa situationer kunna få ange den tidpunkt när avfallet lämnas till det gemensamma avfallsutrymmet. För att kunna uppfylla övriga krav enligt 6 kap. 1 § behöver avfallsproducenten skaffa sig vetskap om vem som transporterar bort avfallet och till vem det transporteras.  

    Om fastighetsägaren själv ombesörjer borttransport av farligt avfall (som inte utgör kommunalt avfall) från verksamheter i fastigheten bör fastighetsägaren ses som både transportör och insamlare. Transport av farligt avfall är tillståndspliktig eller anmälningspliktig och uppgifter om transporten ska antecknas och rapporteras enligt 6 kap. 2 §. Därutöver kan insamlingsverksamheten behöva anmälas.

    Den insamlare som hämtar upp avfall från ett gemensamt avfallsutrymme i en fastighet får, som tidpunkt för mottagande (6 kap 3 § 1 b eller i vissa fall 6 kap. 2 § 2), ange tidpunkten för upphämtning. Som ”avsändare” får i dessa fall anges fastighetsägaren och fastighetens adress (6 kap. 3 § 1 a).

    Det behöver upprättas ett transportdokument, enligt 6 kap. 19 § 1, när det farliga avfallet lämnas över för transport. Det bör då normalt vara fastighetsägaren eller en företrädare för fastighetsägaren som är lämnare och som ska upprätta och underteckna transportdokumentet tillsammans med den som ska transportera avfallet. Även då en fastighetsägare själv ombesörjer borttransport av farligt avfall ska ett transpordokument medfölja transporten.

    Antecknings- och rapporteringsskyldigheten gäller all yrkesmässig verksamhet. Det finns ingen tydlig definition angående vad som i avfallsförordningen menas med yrkesmässig. I Naturvårdsverkets handbok om farligt avfall anges vissa kriterier för yrkesmässighet eller sådant som tyder på att det kan vara fråga om en yrkesmässig verksamhet.

    Det kan räcka att verksamheten uppfyller en av punkterna och ibland behöver fler än en av punkterna vara uppfyllda för att en verksamhet ska bedömas vara yrkesmässig. En bedömning behöver göras i det enskilda fallet av hur begreppet ska tolkas i relation till de bestämmelser där begreppet används. Det kan, ifråga om antecknings- och rapporteringsskyldigheten för farligt avfall, konstateras att de enda som är befriade från denna skyldighet är hushåll.

    För nödvändig kontroll och spårbarhet av farligt avfall behöver därför begreppet yrkesmässig verksamhet tolkas brett i detta sammanhang, så att all verksamhet, även till exempel ideella föreningar, har en skyldighet att anteckna uppgifter om uppkommet farligt avfall, så länge avfallet inte kan anses ha producerats av hushåll.

    Frisörsalonger och liknande verksamheter kan bestå av flera enskilda verksamhetsutövare som till exempel hyr in sig på en stol i salongen och som därmed var och en för sig är att se som avfallsproducent. Det kan i dessa fall vara svårt att särskilja avfall från de enskilda verksamhetsutövarna. Om salongen i sig har ett eget organisationsnummer och kan ta rollen som avfallsproducent så kan det i dessa fall vara en lämplig lösning att den som driver salongen antecknar och rapporterar allt farligt avfall som uppkommer. Det får enligt Naturvårdsverket anses ge en tillräcklig spårbarhet av det farliga avfall som uppkommer i verksamheten.

    En annan bedömning kan i det enskilda fallet komma att göras av ansvarig tillsynsmyndighet. Om du hyr en stol i en salong, kan det kan därför vara en bra idé att stämma av hur avfallet ska antecknas med din tillsynsmyndighet. 

    Naturvårdsverket arbetar för att alla berörda aktörer ska känna till och kunna följa de nya kraven. Tillsynsmyndigheterna ska se till att reglerna följs och kan vidta åtgärder när det behövs. Åtgärderna ska vara rimliga och proportionella. I vissa fall räcker det med information eller rådgivning. I andra situationer kan mer ingripande åtgärder som förelägganden behövas. 

    Från och med 1 januari 2022 gäller en bestämmelse om en ny miljösanktionsavgift. Den verksamhet som rapporterar in uppgifter om sitt farliga avfall försent till avfallsregistret kan behöva betala en miljösanktionsavgift om 5000 kronor. Bestämmelsen följer av 11 kap 8 b § i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

    Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter

    Ansvarig tillsynsmyndighet i frågor om antecknings- och rapporteringsskyldighet gällande farligt avfall är den myndighet som normalt sett utövar tillsyn mot er verksamhet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet är alltså antingen den kommunala nämnd som ansvarar för miljöbalkstillsyn i den kommun där ni bedriver er verksamhet, eller er lokala länsstyrelse.

    Om er verksamhet omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt utifrån bestämmelserna i 9 kap i miljöbalken om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd bör ansvarig tillsynsmyndighet framgå av eventuella beslut om anmälnings- eller tillståndsplikt. 

    Naturvårdsverket har på ett stort antal miljörättsliga områden, även i fråga om bestämmelserna om antecknings- och rapporteringsskyldighet i avfallsförordningen, rollen som tillsynsvägledande myndighet. Som tillsynsvägledande myndighet ska vi ge råd och stöd till de operativa tillsynsmyndigheterna, bland annat genom att ta fram tillsynsvägledning för tillämpningen av till exempel bestämmelserna om antecknings- och rapporteringsskyldighet. Vi har också en serviceskyldighet som innebär att vi ska ge upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör vårt verksamhetsområde, genom att till exempel redogöra för bestämmelser i gällande författningar (lagar, förordningar och föreskrifter). Vi kan däremot inte ta ställning till hur bestämmelser ska tillämpas i det enskilda fallet och kan inte ställa krav eller medverka i beslutsfattandet gällande enskilda verksamheter/ärenden.

    Ansvaret för att kontrollera hur en enskild verksamhet lever upp till avfallsförordningens bestämmelser ligger hos tillsynsmyndigheten. Det är alltså tillsynsmyndigheten som i det enskilda fallet kan besluta om att en verksamhet inte uppfyller sina skyldigheter eller att verksamheten behöver vidta särskilda åtgärder för att se till att reglerna följs.

    Om Naturvårdsverket skulle ta ställning till exempel i fråga om hur en enskild verksamhet ska leva upp till sina skyldigheter skulle vi agera tillsynsmyndighet och därmed gå utöver vårt mandat som tillsynsvägledande myndighet.

    Utöver detta kan nämnas att Naturvårdsverket har ett särskilt ansvar för att tillhandahålla det elektroniska avfallsregistret som uppgifter om farligt avfall rapporteras i. Vi har också rätt att meddela vissa föreskrifter.