Digital sekvensinformation (DSI)
Med digital sekvensinformation (DSI) avses digital information om genetiska resursers biokemiska beståndsdelar, särskilt om strukturer som bildas av molekylkedjor. Här hittar du svar på vanliga frågor om DSI.
Frågor och svar om DSI
Vad är DSI?
Med digital sekvensinformation (DSI) avses digital information om genetiska resursers biokemiska beståndsdelar, särskilt om strukturer som bildas av molekylkedjor. Det finns ännu inte någon internationellt överenskommen definition eller avgränsning av vad som ingår i DSI, men begreppet omfattar åtminstone digitala data om DNA- och RNA-sekvenser. Eventuellt skulle även information om till exempel aminosyrasekvenser, molekylstrukturer, proteinuttryck och metabolitprofiler kunna inkluderas i begreppet. Det pågår internationella förhandlingar om hur man skulle kunna införa rättvis fördelning av den nyttan som användningen av DSI medför, och definitionen kommer att tas fram i samband med dessa förhandlingar.
DSI används flitigt för både kommersiella och icke-kommersiella ändamål, allt från basforskning till utveckling av avancerade medicinska produkter och kosmetika, i bioteknologi och inte minst i forskning som syftar till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Forskningsföremålet är sällan en enskild sekvens, utan det vanliga är att forskare jämför hundra- eller tusentals sekvenser med varandra för att lösa sin aktuella forskningsfråga. Offentliga DSI-databaser innehåller hundratals miljoner digitala sekvenser.
Förhandlingar om nyttodelning från användningen av DSI
DSI omfattas idag oftast inte av den bilaterala nyttodelningen som Nagoyaprotokollet stipulerar. Anledningen är att många parter till Nagoyaprotokollet anser att även om DSI är information om genetiska resurser, är den inte i sig en genetisk resurs. Många anser även att den bilaterala nyttodelningsmodellen inte passar DSI, eftersom man oftast laddar ned så många sekvenser på en gång från databaser, att det skulle vara omöjligt att spåra leverantörslandet för de alla, söka tillstånd och ingå enskilda avtal om nyttodelning.
I dagsläget sker därför nästan ingen nyttodelning från användningen av DSI. Sekvenser i databaserna får fritt laddas ned och användas i vilken forskning som helst. Några länder, så som t.ex. Brasilien, har dock valt att inkludera DSI i sin tillträdeslagstiftning och då kan PIC och MAT från dessa länder också reglera hur DSI som produceras i ett forskningsprojekt senare får användas i annan forskning.
Biodiversitetsrika medelinkomst- och utvecklingsländer har upplevt den bristande nyttodelningen som orättvis och har på internationella fora framfört att det nuvarande systemet möjliggör utnyttjande av deras biologiska resurser utan att de får något i gengäld. Det pågår därför internationella förhandlingar bland annat under konventionen om biologisk mångfald för att ta fram en nyttodelningsmekanism för DSI. Dessa förhandlingar har redan utmynnat till två viktiga beslut som i princip etablerar ett nyttodelningssystem. Man har dock inte i dagsläge hunnit bygga strukturerna, t.ex. en global fond, som skulle behövas för att operationalisera besluten.
Länkar till besluten:
15/9. Digital sequence information on genetic resources (cbd.int)
Förhandlingar om nyttodelning från användningen av DSI förs även inom ramen för det växtgenetiska fördraget (ITPGRFA) och i anslutning till WHO:s pandemifördrag som håller på att förhandlas fram. Det nyligen framtagna avtalet BBNJ (Agreement on Biodiversity Beyond National Jurisdiction) har också en egen överenskommen nyttodelningsmekanism för DSI. BBNJ måste ratificeras av ett visst antal länder innan den kan träda i kraft.
Vad gäller för svenska användare av DSI just nu?
För närvarande finns det varken någon svensk lagstiftning eller EU-lagstiftning om nyttodelning från användningen av DSI. Detta innebär att varken svenska myndigheter eller EU-myndigheter övervakar användningen av DSI.
I vissa fall kan DSI ändå omfattas av PIC och MAT från den fysiska genetiska resursens leverantörsland – antingen genom att DSI tagits upp i de tillstånd och avtal som du fått respektive ingått när du inhämtade din genetiska resurs, eller genom att de sekvenser som du laddar ned från databaser redan omfattas av krav och restriktioner i ursprungsanvändares PIC och MAT. Då måste du uppfylla dessa krav. I dessa fall är det dock leverantörslandets myndigheter, inte svenska myndigheter, som övervakar användningen av DSI.