Att använda det som finns i garderoben

Denna litteraturstudie ger en överblick av nuvarande forskningsläge gällande konsumenters attityd och beteende i relation till begagnade kläder. Syftet med studien är att ge en sammanfattande bild av tidigare utförd forskning samt analys av varför många konsumenter fortfarande avstår från att konsumera begagnade kläder, samt vilka faktorer som skulle kunna bidra till förändrat beteende och attityder.

En slutsats som dras är att konsumenten väljer second hand när det upplevs som ett bättre alternativ. Det kan handla om stil, pris och tillgång. Det är även tydligt att när second hand upplevs som ett sämre eller mer krävande alternativ väljs det bort. Förändrade vanor och rutiner måste förankras i vardagslivets krav på tillgänglighet, enkelhet och praktikalitet.

Det finns dock fortfarande kunskapsluckor kring konsumentens relation till begagnade kläder. En sådan lucka är tillgång på data när det gäller det informella delandet av kläder. Data för kläders som ärvs av vänner och familj, eller byter ägare genom vänner saknas i forskningen idag.

Denna rapport är framtagen genom en myndighetsöverenskommelse mellan Naturvårdsverket och Göteborgs Universitet inom regeringsuppdraget information om hållbar konsumtion av textilier.

I 2018 års regleringsbrev fick Naturvårdsverket i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att höja kunskapsnivåerna hos svenska konsumenter om en mer hållbar konsumtion av textilier. Insatser som genomförs inom uppdraget ska omfatta konsumenters kunskap om textiliers miljö- och hälsopåverkan i alla led i värdekedjan.

Samlad forskning pekar på att vi måste förlänga livslängden på redan producerade kläder, och därigenom minska resursuttaget och miljöpåverkan som kommer av nyproduktion. Förlängd livslängd för redan producerade plagg kan uppnås genom till exempel reparation av kläder, delat ägande av kläder och återförsäljning av begagnade kläder. För att uppnå förlängd livslängd genom dessa aktioner krävs dock en acceptans hos konsumenten.