Betydelsen av kungsörnars hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering – Del 2
Om publikationen
Rapporten beskriver biotopval, flyghöjd och rörelsemönster som studerats under 2011–2015 för kungsörnar som märkts med GPS-sändare i norra Sverige.
Forskare vid SLU i Umeå har gjort analyser som bekräftar tidigare resultat, att kalhyggen och skog med slutet kronskikt föredrogs av örnarna. Ungskog samt myr- och våtmarker var miljöer som undveks. Örnarnas genomsnittliga flyghöjd var lägre över biotoper som föredrogs. Detaljstudier i och i närheten av en vindpark visade att örnarna flög högre i närheten av vindkraftverken än utanför parken. De verkar fortsätta att använda området efter etablering av vindkraft och går även ner på marken där, troligen för födosök. Detta kunde påvisas med en ny typ av sändare som tog positioner med mycket hög frekvens. Örnar som häckar i norra Sverige gör ibland långa flyttningsrörelser både söder- och norrut. Forskarna har använt förbättrade metoder för att analysera örnarnas hemområden och visar att de varierar mycket i storlek och är mindre under än efter häckningsperioden.
I denna rapport, liksom i den tidigare, framhålls att cirkelformade buffertzoner är ett alltför grovt mått för att användas som skyddsavstånd från boplatser. Forskarna förordar i stället noggranna fältstudier för att se var örnarna flyger och att hänsyn behöver tas till dessa platser.
En rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Projektområde: Fåglar och fladdermöss.
