Åtgärdsprogram för hotade lavar på kulturved i odlingslandskap
Om publikationen
Åtgärdsprogrammet startade år 2011 och arbetet med åtgärdsprogrammet pågår. Programmet gäller fortsatt fram till beslut om avslut av Naturvårdsverket.
Åtgärdsprogrammet beskriver primärt vedorangelav (Caloplaca furfuracea numera kallad Blastenia furfuracea), sydlig ladlav (Cyphelium notarisii), grå ladlav (Cyphelium trachylioides) och ladparasitspik (Sphinctrina anglica), deras livsmiljö och bevarandeåtgärder.
Programmet omfattar primärt fyra lavar som växer på kulturved. Vedorangelaven växer på timmerväggar på lador och uthus samt gärdesgårdar och liknande. Den påträffas på ved av både gran och tall. Samtliga timmerbyggnader är målade med falu rödfärg, men så långt tillbaka i tiden att färgen är mycket urblekt. Sydlig ladlav förekommer nästan uteslutande på gammal, obehandlad kulturved som stängsel, trälador och sjöbodar i exponerade lägen, ofta nära vatten. Grå ladlav förekommer på gammal hård obehandlad kulturved (främst staketstolpar) i exponerade lägen med viss påverkan av basiskt damm. Ladparasitspik växer nästan uteslutande på obehandlad, gammal kulturskapad ved som till exempel stängsel, hässjevirke och timmerväggar. Växtplatserna varierar från helt öppna till något skuggade.
Orsaken till att arterna minskat och försvunnit från många lokaler är sannolikt att obehandlad gammal ved blir allt ovanligare i jordbrukslandskapet. I allt större utsträckning målas också obehandlade timmerlador och uthus, vilket leder till att lavsamhällena knutna till obehandlad gammal ved försvinner. Stora restaureringar av gamla byggnader kan också vara negativt.
Det behövs större kunskap och information till ägarna om hur man renoverar byggnader utan att skada lavsamhällena. Takning av timmerbyggnader som börjar förfalla är viktigt för att bevara timmerstommen. Eventuellt kan det vid akuta tillfällen behövas att flytta ved med arten till en annan timmerbyggnad. Vid de kvarvarande lokalerna bör nytt substrat för arten skapas, till exempel skulle nya hässjestörar kunna placeras invid de gamla. Nya, tänkbara växtplatser måste skapas genom att obehandlat virke används även i nybyggnationer. Samarbete med kulturmiljövården är nödvändigt.
För aktuell hotstatus och utbredning se SLU Artdatabanken:
Beslut om förlängning av åtgärdsprogrammet pågår. Programredovisningen är genomförd innan 2018 och finns inte i rapportformat, därför publiceras den ej på denna sida. Programredovisning kan fås på begäran från koordinerade länsstyrelse. Vid beslut om förlängt program kommer en ny åtgärdstabell att tas fram av ansvarig länsstyrelse.
Länsstyrelsen i Dalarnas län ansvarar för den nationella koordineringen av åtgärdsprogrammet.
