Uppdrag att analysera hur EU:s reviderade LULUCF-förordning ska tillämpas i Sverige

I redovisningen beskriver vi hur den svenska klimatrapporteringen behöver förtydligas efter att EU-förordningen reviderats. Resultaten från analysen visar att Sverige redan har stora delar av rapporteringen och granskningen på plats. Behov av tydliggjorda processer har identifierats och vi redovisar följande slutsatser:

• Att Naturvårdsverket, tillsammans med andra myndigheter, bör få i uppdrag att ta fram underlag till Sveriges efterlevnadsrapport för EU:s kontroller 2027 och 2032 samt för att bistå Regeringskansliet vid Kommissionens granskning.
• Att ansvaret för korrigerande åtgärdsplaner fortsatt ska vara regeringens eftersom de korrigerande åtgärdsplanernas innehåll framför allt innebär möjligheter till politiska vägval, såsom ytterligare åtgärder för att nå åtaganden och tidplaner för införandet av dessa åtgärder. Stöd kan inhämtas från myndigheter i den mån det behövs.
• Att Naturvårdsverket bör ges ansvar att årligen bedöma Sveriges växthusgasutsläpp och upptag jämfört med våra åtaganden gentemot EU för att regeringen och riksdagen ska kunna besluta om nödvändiga flexibiliteter.
• Att Sverige bör komplettera sin långsiktiga klimatstrategi, särskilt gällande uppgifter om anpassning till naturliga störningar på skogsmark. Detta bör ske senast 2027 och vi föreslår att det ska vara regeringens ansvar att göra det.

Redovisningen innehåller även en analys av möjligheterna att förbättra det svenska systemet för inventering och rapportering av LULUCF-sektorns upptag och utsläpp. Slutsatsen är att Sverige redan uppfyller kraven i styrningsförordningens bilaga V del III, men att kontinuerliga metoduppdateringar behövs för att säkerställa noggrannhet och effektivitet. Naturvårdsverket lämnar tre förslag för att göra detta:

• Att miljöövervakningsanslaget behöver öka för fortsatt användning av metoder utvecklade för att minska osäkerheterna i LULUCF-växthusgasinventering.
• Att Naturvårdsverket och andra myndigheter ges i uppdrag att etablera och förvalta nationella geodata för rapportering enligt LULUCF-förordningen och andra EU-förordningar och direktiv. Syftet är att effektivt samordna användningen av geodata och fjärranalys.
• Att Naturvårdsverket och andra myndigheter, ges i uppdrag att etablera ett tekniskt nätverk för att utvärdera produkter från Copernicus och EEA. Syftet är att säkerställa att nationella data används effektivt och att återkoppling ges till EEA och Copernicus.