Uppdaterade riktlinjer för skyddsjakt på stora rovdjur

Granskad: ‎den ‎21‎ ‎mars‎ ‎2024

Regeringen gav i juli 2023 Naturvårdsverket i uppdrag att utifrån dagens förhållanden ta fram uppdaterade riktlinjer som kan användas vid skyddsjakt efter varg. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 22 mars 2024.

De uppdaterade riktlinjerna ersätter de tumregler som Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet tog fram 2006 och som avser skyddsjaktbeslut efter att varg angripit tamdjur respektive hund, men inte skyddsjaktbeslut efter angrepp på ren. Uppdateringen genomförs i Naturvårdsverkets befintliga riktlinjer för beslut om skyddsjakt på stora rovdjur och avser skyddsjakt på varg, lodjur och björn.

Syftet är att förbättra förutsättningarna för att beslut om skyddsjakt på stora rovdjur ska kunna fattas tidigare, efter färre dokumenterade angrepp, än i dagsläget, samtidigt som de stora rovdjuren ska bibehålla gynnsam bevarandestatus. Uppdateringen ska bidra till att färre rovdjursangrepp sker på tamdjur och hundar. Riktlinjerna utformas så att skyddsjakt kan beslutas baserat på sannolikheten för ytterligare angrepp i området. Nivån för när skyddsjakt kan beviljas efter angrepp på får och get sänks – från fyra angrepp i befintliga tumregler till två angrepp under en 12-månadersperiod inom ett område motsvarande storleken på ett genomsnittligt revir eller hemområde. På motsvarande sätt bör skyddsjakt kunna beviljas efter två angrepp på hund. 

I ett flertal angivna situationer, främst när andra förebyggande åtgärder vidtagits, anger de uppdaterade riktlinjerna att skyddsjakt kan beviljas efter ett angrepp. Också i särskilt sårbara områden, med exempelvis hög täthet av fårbesättningar, i skärgårdar eller områden med fäbodbruk, utesluter inte Naturvårdsverket att beslut om skyddsjakt skulle kunna fattas redan efter ett angrepp, om omständigheterna i övrigt talar för en hög sannolikhet för ett nytt angrepp. 

Särskilda riktlinjer ska gälla för invandrade vargar. Skyddsjakt på dessa behöver undvikas i möjligaste mån och kraven på att finna andra lämpliga lösningar ställas högre. 

Riktlinjerna är inte regler, utan ett stöd för länsstyrelsernas beslutsfattande. Beslut om skyddsjakt förutsätter att ett flertal aspekter och villkor är beaktade och uppfyllda. Länsstyrelsen ska bland annat bedöma vilken inverkan jakten får för artens bevarandestatus på nationell nivå och det är viktigt att betrakta skyddsjakt som en av flera förebyggande åtgärder.

För uppdateringen av riktlinjerna har Viltskadecenter vid SLU tagit fram ett underlag på Naturvårdsverkets uppdrag. Synpunkter har inhämtats från länsstyrelserna och Nationella rovdjursrådet. 

Redovisningen

Kontakt

Carl-Johan Lindström, enhetschef, viltförvaltningsenheten
carl-johan.lindstrom@naturvardsverket.se