Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024

Regeringen ska varje år lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen. Klimatredovisningen ska enligt klimatlagen (2017:720) innehålla en redovisning av utsläppsutvecklingen, en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och när och hur beslut om sådana åtgärder i så fall kan fattas. Naturvårdsverkets årliga uppdrag omfattar de två första punkterna.

Årets rapport visar att målet till 2045 inte nås med beslutade styrmedel. Gapet till målet är omkring 11 miljoner ton om kompletterande åtgärder används fullt ut och 22 miljoner ton utan sådana. Avståndet till målet är något mindre jämfört med förra årets klimatredovisning. Skillnaden förklaras främst av att några ytterligare teknikskiften nu antas genomföras till följd av redan införda, befintliga, styrmedel. Resultatet förutsätter att den pågående elektrifieringen av såväl industri som transporter kan fortsätta skalas upp.

Etappmålen till 2030 och 2040 och det nationella utsläppsmålet för transporter till 2030 nås inte heller.

Det kvarstår även ett gap till Sveriges EU-åtagande för den icke handlande sektorn till 2030, enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning ESR. Underskottet hamnar mellan 6–14 miljoner ton beroende på hur användningen av fossila drivmedel utvecklas fram till 2030.

Sveriges åtaganden i markanvändningssektorn i EU enligt den s.k. LULUCF-förordningen, nås inte till 2030 och avstånden till åtagandena är större jämfört med förra årets bedömning. Osäkerheterna är särskilt stora när utvecklingen i denna sektor ska bedömas.

Rapporten innehåller en beskrivning av den historiska utsläppsutvecklingen och befintliga styrmedel som är av betydelse för klimatutsläppen i Sverige, samt indikatorer för omställningstakten. Vidare redogörs mer i detalj för klimatpolitiska beslut under perioden 1 april 2023 till den 31 mars 2024 och deras betydelse för klimatomställningen. Beslutens betydelse beskrivs i kvalitativa termer och i vissa fall med kvantitativa beräkningar.

I rapporten görs en samlad bedömning av hur utsläppen kan komma att utvecklas i förhållande till de av riksdagen beslutade klimatmålen samt i förhållande till de EU-åtaganden Sverige har.

Uppdraget har genomförts i samarbete med Energimyndigheten, Jordbruksverket, Konjunkturinstitutet, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Trafikanalys och Transportstyrelsen.