Hyggesfritt respektive naturnära skogsbruk

Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket lämnar följande förslag rörande hyggesfritt skogsbruk:

• Att det i styrningen av Sveaskog och Statens fastighetsverk skrivs in att de successivt ska öka sin tillämpning av hyggesfria metoder, för att metoderna inom medellång sikt ska utgöra en inte obetydlig del, förslagsvis 20–25 procent, av brukandet.
• Ta fram utbildning och erbjud ett ekonomiskt bidrag till entreprenörer för kompetensutveckling inom hyggesfritt skogsbruk
• Satsa på forskning inom skogsskötsel, skogsteknik och skoglig planering, för att förbättra förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk
• Utred hur ekonomiska incitament och affärsmodeller kan utveckla tillämpningen av hyggesfritt skogsbruk
• Utveckla riktad rådgivning och bättre kunskapsunderlag om kontinuitetsskogar 

Utöver förslagen åtar sig Skogsstyrelsen att utreda om det finns lagstöd för att föreskriva om hyggesfria metoder i övergångszoner som förstärker andra värden, och om tillämpningen av §18 b SVL vid tillståndsprövning för slutavverkning i fjällnära områden.

I uppdraget från regeringen ingick även att ta fram ett förslag på definition av naturnära skogsbruk. EU-kommissionens vägledning för Closer to nature forest management och Sveriges jämställda mål för produktion och miljö har legat till grund för definitionen som ska kunna tillämpas av både mindre och större skogsägare. Definitionen ska vara samma för hela Sverige med vissa regionala anpassningar.

Myndigheterna föreslår följande definition: 

Ett naturnära skogsbruk efterliknar naturliga störningsprocesser, skapar variationsrika skogar och stärker miljövärden i skogslandskapet. Brukandet sker utifrån ett landskapsperspektiv och inkluderar anpassat trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och vissa historiska brukningsformer. 

Syftet med naturnära skogsbruk är att stärka skogens roll i en hållbar utveckling. 

Myndigheterna har arbetat tillsammans genom hela uppdraget och uppdraget har slutredovisats i gemensam avrapportering till regeringen. Arbetet har skett i tre huvudsakliga etapper: kunskapsinhämtning, analys samt framtagande av förslag. Under uppdragets gång har konsultation med företrädare för samiska organisationer och dialoger med berörda intressenter och experter skett. Utöver det har det också genomförts workshops, intervjuer och studiebesök.

Vid genomförande av uppdraget har myndigheterna tillvaratagit kunskap och erfarenhet som finns hos Sveriges lantbruksuniversitet. 

Hur skogen ser ut och hur den brukas får konsekvenser för olika samhällsvärden, till exempel produktion av biomassa, rekreationsvärden, biologisk mångfald, skydd mot ras och skred, förutsättningar för renskötsel, motverkande av klimatförändringar, klimatanpassning och upplevelsevärden. 

Naturnära skogsbruk och användande av hyggesfria metoder kan bidra till att skapa mer variation i skogen. Myndigheterna konstaterar i redovisningen att genom att öka arealen variationsrik skog kan förutsättningarna förbättras för flera av de samhällsnyttor som nämns ovan.

Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige (skogsstyrelsen.se)

Skogslandskapet

Hyggesfritt skogsbruk (skogsstyrelsen.se)

Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med detta regeringsuppdrag samlat ett antal vetenskapliga artiklar med koppling till hyggesfritt skogsbruk.

Litteraturöversikt hyggesfritt skogsbruk (slu.se)

Lars-Olof Sarenmark

lars-olof.sarenmark@naturvardsverket.se

Naturvårdsverket fick under 2022 ett stort antal uppdrag från regeringen som handlar om skog. Regeringsuppdragen är utfallet av den skogsutredning som genomfördes 2019 och som sedan resulterade i en skogsproposition. Flera av uppdragen genomför Naturvårdsverket i samverkan med Skogsstyrelsen.