Ta fram en åtgärdsplan för effektiv vildsvinsförvaltning

Uppdraget till Naturvårdsverket består av fem delar:

1. Analysera de tekniska hjälpmedel som enligt 14 a § jaktförordningen (1987:905) är tillåtna vid jakt efter vildsvin och överväga om det finns behov av ytterligare hjälpmedel för att underlätta jakt efter vildsvin.
2. Dokumentera erfarenheter av de fångstredskap som användes i samband med utbrottet av Afrikansk svinpest (ASF) i Fagersta enligt Naturvårdsverkets beslut den 19 september 2023 (NV-06530-23).
3. Redovisa förslag på möjliga åtgärder för att öka incitamenten att bedriva vildsvinsjakt.
4. Utifrån pågående arbete ta fram underlag för bedömning av behovet av att minska vildsvinsstammen lokalt eller regionalt och ta fram en åtgärdsplan för genomförande-
5. Ta fram en metod för populationsuppskattning av vildsvinspopulationen i Sverige.

Naturvårdsverket ska vid genomförandet av uppdraget inhämta synpunkter från länsstyrelserna, Statens jordbruksverk och andra relevanta myndigheter och aktörer. 

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet/Landsbygds- och infrastrukturdepartementet vid följande tider:

• delredovisa av deluppdrag 1 och 2 den 30 juni 2024
• deluppdrag 3 och 4 den 31 oktober 2024.
• samt slutredovisning av hela uppdraget senast den 31 december 2025.

Uppdraget har delredovisats till Regeringskansliet den 20 juni 2024 genom en skrivelse.

Delredovisningen omfattar del 1 och 2 i uppdraget och innehåller en analys av de tekniska hjälpmedel som enligt 14 a § jaktförordningen (1987:905) är tillåtna vid jakt efter vildsvin. Naturvårdsverket bedömer att det inte behövs ytterligare tekniska hjälpmedel eftersom de som finns är effektiva. Skrivelsen dokumenterar även erfarenheterna av två typer av fångstredskap som användes för smittskyddsavlivning av vildsvin i samband med utbrottet av afrikansk svinpest i Fagersta.

Skrivelse: Tekniska hjälpmedel och fångstredskap för vildsvinsjakt (pdf)

Uppdraget har delredovisats till Regeringskansliet den 31 oktober 2024 genom en skrivelse.

Delredovisningen omfattar del 3 och 4 i uppdraget och innehåller en beskrivning av faktaunderlag för bedömning av behovet av att minska vildsvinsstammen. Underlagen är tänkta att användas när åtgärdsplaner och förvaltningsplaner för vildsvin tas fram på lokal och regional nivå. Underlag har tagits fram för populationsuppskattning, smittskydd, trafikolyckor och skador på gröda samt även regelverk och kunskapsunderlag avseende utfodring och åtling.

En lista på möjliga åtgärder för att öka incitamenten till att bedriva vildsvinsjakt har tagits fram i dialog med relevanta myndigheter och aktörer, bland annat markägarorganisationer, jägarorganisationer och länsstyrelserna.

Förbättrad lokal samverkan kring vildsvinsjakt och vildsvinsförvaltning är den åtgärd som bedömts kunna bidra långsiktigt och märkbart till ökad vildsvinsjakt. Idag finns möjligheten att jaga vildsvin inte alltid hos de personer som efterfrågar en minskad vildsvinsstam lokalt. En bättre samverkan behövs då för att öka vildsvinsjakten där det efterfrågas. 

Naturvårdsverket lämnar i skrivelsen två förslag till regeringen som syftar till att öka lokal samverkan i syfte att öka vildsvinsjakt.

Naturvårdsverket föreslår att regeringen ger de 16 länsstyrelserna som ingick i redovisningen ”Revidering av regionala förvaltningsplaner för vildsvin Redovisning av regeringsuppdrag, dnr. 218–515–2022”, i uppdrag att praktiskt understödja lokal samverkan om vildsvinsförvaltning 

Naturvårdsverket föreslår också att regeringen avsätter särskilda medel till Naturvårdsverket och länsstyrelserna för att finansiera uppdragen som beskrivs i förslaget ovan. De särskilda medlen föreslås bli 15 miljoner per år under 5 år och fördelas via Naturvårdsverket genom en förstärkning av anslaget för åtgärder för värdefull natur, anslag 1:3.

Skrivelse: Incitament till vildsvinsjakt och åtgärdsplan för genomförande (pdf)

Uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för effektiv vildsvinsförvaltning (pdf)

Erik Stigell, projektledare, regeringsuppdragsenheten
erik.stigell@naturvardsverket.se