Riktlinjer för resurseffektiv hantering av schaktmassor
Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för hantering av schaktmassor och bergmaterial som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen som arsenik och sulfid. Syftet är att minimera miljö- och hälsorisker vid användning av sådant material, som kan uppstå vid sprängning och schaktning i samband med bygg- och infrastrukturprojekt.
I Sverige hanteras årligen upp till 200 miljoner ton schaktmassor, varav en betydande del består av bergmaterial. Att använda dessa massor är viktigt för samhället, men när berggrunden innehåller naturligt höga halter av ämnen som arsenik eller sulfid kan detta skapa problem. Sulfidhaltigt berg kan exempelvis försura sjöar och vattendrag och orsaka ökad utlakning av metaller, medan arsenikhaltiga massor kan spridas vidare och leda till föroreningar i dricksvatten och mark.
– Vi välkomnar detta regeringsuppdrag och ser fram emot att samarbeta med andra myndigheter för att utveckla lösningar och tydligare riktlinjer för hur schaktmassor kan hanteras säkert, säger Ingela Hiltula, avdelningschef på Kretsloppsavdelningen vid Naturvårdsverket.
Höga halter av arsenik upptäckta i Stockholmsområdet
En nyligen genomförd kartläggning av bakgrundshalter av arsenik i Stockholmsregionens berggrund visar på oväntat höga nivåer. Detta belyser vikten av att kartlägga berggrunden och riskbedöma fortsatt hantering redan i tidiga skeden av exempelvis exploateringsprojekt.
– Resultaten understryker behovet av mer kunskap och bättre planering vid hantering av bergmaterial. Genom att identifiera risker tidigt kan vi minimera miljö- och hälsoproblem, till exempel i samband med byggnation, säger Jenny Andersson, berggrundsgeolog och tidigare projektledare för kartläggningen på Sveriges geologiska undersökning, SGU.
Vägen framåt
Det är viktigt att kunna använda schaktmassor på ett resurseffektivt sätt för att möta samhällets behov av infrastruktur, men detta måste ske utan risker för miljö och hälsa. Naturvårdsverkets uppdrag omfattar att ta fram riktlinjer för hur potentiellt problematiska massor kan hanteras säkert och användas på rätt sätt.
– Vi arbetar just nu med en vägledning om riskbedömning av massor, där också bergmaterial med höga halter av sulfid och arsenik ingår. Det är avgörande att denna kunskap finns tillgänglig för att säkerställa hållbar hantering av dessa material, säger Kristina Widenberg, geolog och expert på masshantering på Naturvårdsverket.
I det nya regeringsuppdraget ska Naturvårdsverket inhämta kunskap från Sveriges geologiska undersökning, Boverket och Trafikverket. Naturvårdsverket ska även vid behov lämna författningsförslag eller presentera andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget är ett viktigt steg mot att skapa en säker och hållbar hantering av bergmaterial i framtida bygg- och infrastrukturprojekt.
Redovisning
Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 30 januari 2026 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).
Kontakt
Annemay Ek, handläggare regeringsuppdragsenheten
annemay.ek@naturvardsverket.se
Uppdraget
Naturvårdsverket fick uppdraget genom regeringsbeslut den 5 december 2024.
I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2024 finns mer information om regeringsuppdraget.