Rapportera missförhållanden inom vissa tillsynsområden

Rapporterna tas emot och handläggs av särskilt utsedda behöriga personer. En bedömning görs av om uppgifterna ska överlämnas till operativ tillsyn på annan enhet inom myndigheten, eller om ärendet inte uppfyller kriterierna för kanalerna alternativt är uppenbart oriktigt och därmed ska läggas ned. Rapporter som skickats till fel myndighet skickas vidare till den myndighet som är behörig för det område som rapporten rör.

Om du har lämnat kontaktuppgifter kommer du att få information om vad som händer med din rapport fram till dess att uppgifterna lämnas vidare eller ärendet läggs ned.

I uppföljningsärenden råder sekretess för uppgifter som kan röja den rapporterande personens identitet. Endast behöriga personer får ta del av dina personuppgifter eller beskrivningar som innebär att det går att identifiera dig eller någon annan inblandad. Skyddet fortsätter att gälla om uppgifter från rapporten lämnas över inom myndigheten och till exempel ett tillsynsärende skapas med anledning av din rapport.

Du som rapporterande person får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, under förutsättning att du haft skäl att anta att rapporteringen av informationen var nödvändig för att avslöja missförhållandet. Du får heller inte göras ansvarig för överträdelse av bestämmelser som gäller inhämtande av information, om du haft skäl att anta att inhämtandet var nödvändigt för att avslöja missförhållandet. Detta gäller dock inte om du genom inhämtandet gör dig skyldig till brott.

En verksamhetsutövare får inte hindra eller försöka hindra rapportering, eller vidta repressalier mot den rapporterande personen, dennes anhöriga eller kollegor som bistår vid rapporteringen. Undantag gäller om den rapporterande personen gör sig skyldig till brott vid inhämtande av information eller vid rapportering.

En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier kan bli skadeståndsskyldig.

Du kan välja att rapportera anonymt genom att inte uppge ditt namn eller några andra personuppgifter i din rapport. För att ärendet ska kunna hanteras i de externa rapporteringskanalerna för missförhållanden är det viktigt att du ändå beskriver din arbetsrelaterade koppling till den verksamhetsutövare som rapporten gäller. Om du rapporterar anonymt kommer du inte att få återkoppling om vilka åtgärder din rapport leder till.

Meddelarfriheten är skyddad i grundlagen och ger alla i Sverige rätt att lämna information till medier i syfte att den ska publiceras. Meddelarfrihet innebär även att anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan berätta vad som står i sekretessbelagda dokument för journalister, så länge de inte lämnar över själva handlingen. Undantag gäller för uppgifter med så kallad kvalificerad sekretess, till exempel känsliga uppgifter om hälsa eller rikets säkerhet.

Anskaffarfrihet är den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Myndigheter får inte efterforska vem som har lämnat uppgifter till medier anonymt. Det så kallade repressalieförbudet innebär att myndighetsanställda inte får straffas om de lämnar uppgifter till medier, om inte uppgifterna skyddas av särskilda regler. Att omplacera eller säga upp en offentliganställd som använt sin meddelarfrihet kan ge böter eller fängelse.

Om du behöver råd kring en eventuell rapportering är du välkommen att ringa 010-698 14 00 på helgfria tisdagar kl 9.00–11.00. Du får då prata med en behörig person som kan svara på frågor om till exempel vem som kan rapportera, vad som kan rapporteras eller vilka alternativa kontaktvägar som finns.

Du kan också kontakta Arbetsmiljöverket som är utsedd till tillsynsmyndighet för lagstiftningen:

Arbetsmiljöverkets webbplats