Licensjakt på varg 2025 – en del av Sveriges rovdjurspolitik

Licensjakt är en viktig del av en demokratisk process där olika intressen vägs samman – från naturvårdens långsiktiga mål till behovet av att minska konflikter på lokal nivå. 

- Genom noggrann planering, samarbete och uppföljning strävar vi efter en balans där människor och varg kan leva tillsammans. Här har myndigheter, markägare, jägare, politiska företrädare och forskare en gemensam uppgift att tillsammans bidra till en välfungerande viltförvaltning, säger Mona HansErs, enhetschef vid Viltanalysenheten.

Licensjakt är en del av Sveriges rovdjurspolitik. Den bidrar till att skapa balans mellan människors intressen och politiskt fattade mål om att bevara stora rovdjur. Förvaltningen av varg ska vara långsiktigt hållbar och bidra till att samexistens mellan människor och varg är möjlig.

- Såväl licensjakt som skyddsjakt används som verktyg i detta arbete. Genom att möjliggöra jakt kan vi minska konflikter mellan människor och rovdjur, öka acceptansen för vargstammen och samtidigt säkerställa att populationen har en gynnsam bevarandestatus, säger Mona HansErs.

Naturvårdsverket har ett nationellt ansvar för att de rovdjurspolitiska målen uppnås och att vargstammen i Sverige förvaltas hållbart. Länsstyrelserna har en viktig roll på regional nivå, där de genomför och anpassar besluten till lokala förutsättningar. 

Jägarna spelar en avgörande roll i licensjakten. Utöver sin personliga insats bidrar jägarna till en samhällsnytta genom att vara en del av den praktiska förvaltningen av vargstammen. Förutsättningarna för jakten beslutas av länsstyrelsen och jägarens roll är att veta vad som står i beslutet och utföra jakten enligt det och gällande lagstiftning. När en varg fälls besiktar länsstyrelsen djuret för att se att allt gått rätt till enligt beslutet.

- Jägarna är en länk mellan politiska beslut och det praktiska genomförandet, vilket är en viktig förutsättning för en fungerande rovdjursförvaltning, säger Mona HansErs.

Som stöd i processen tar Naturvårdsverket bland annat fram en vägledning och en vetenskapligt baserad beskattningsmodell, som hjälper till att beräkna hur stor avskjutning som är möjlig utan att hota populationens långsiktiga överlevnad. Modellen tar hänsyn till överlevnad, tillväxt och andra faktorer i vargstammen.

• Varje år mellan oktober och mars inventerar länsstyrelserna vargpopulationen i Sverige. Resultaten rapporteras till Naturvårdsverket, som fastställer antalet för hela Sverige. 2024 visade inventeringen att det fanns 375 vargar i Sverige.
• Om inventeringen visar att antalet ligger över referensvärdet och populationen bedöms ha en gynnsam bevarandestatus kan Naturvårdsverket ge länsstyrelserna mandat att fatta beslut om licensjakt. 
• Länsstyrelserna beslutar därefter om detaljerna för licensjakten, såsom antal vargar som får fällas, vilka revir som berörs och vilka geografiska områden jakten får bedrivas inom. Under 2024 beslutades att 30 vargar i utpekade revir skulle kunna fällas i licensjakt 2025.

Erfarenheter från ett antal år med licensjakt visar att beslut tas när man vet som minst om sammansättning av reviren. Behovet att kunna ändra beslut har lyfts av länsstyrelserna till regeringen i en hemställan. Mot bakgrund av länsstyrelsernas centrala roll i vargförvaltningen är det viktigt att de har goda förutsättningar för sina beslutsprocesser.

Jakt på varg

Mona HansErs, enhetschef vid Viltanalysenheten, 010-698 14 20  mona.hansers@naturvardsverket.se